No description available.

No description available.

<p>Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna</p><p>för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1</p><p>inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.</p><p>Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden</p><p>vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.</p><p>Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit</p><p>emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.</p><p>Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat</p><p>förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på</p><p>nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,</p><p>avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.</p><p>De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och</p><p>visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att</p><p>överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från</p><p>Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga.</p><p>De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och</p><p>upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de</p><p>anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår</p><p>undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med</p><p>de nya reglerna.</p><p>Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en</p><p>nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de</p><p>tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.</p>

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1 inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer. Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar. Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker. Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar, avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader. De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga. De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med de nya reglerna. Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.

No description available.

No description available.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.   Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.

<p>Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.</p><p> </p><p>Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.</p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem och bakgrund: </strong>Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.</p><p><strong>Referensram: </strong>I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.</p><p>Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.</p> / <p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem and background:</strong> The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1^st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden."</p><p><strong>Aim of this study:</strong> The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.</p><p><strong>Method:</strong> The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.</p><p> </p><p><strong>Frame of references:</strong> In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.</p><p>The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.