<p>Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna</p><p>för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1</p><p>inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.</p><p>Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden</p><p>vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.</p><p>Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit</p><p>emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.</p><p>Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat</p><p>förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på</p><p>nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,</p><p>avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.</p><p>De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och</p><p>visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att</p><p>överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från</p><p>Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga.</p><p>De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och</p><p>upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de</p><p>anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår</p><p>undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med</p><p>de nya reglerna.</p><p>Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en</p><p>nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de</p><p>tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.</p>

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1 inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer. Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar. Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker. Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar, avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader. De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga. De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med de nya reglerna. Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.

<p>Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.</p>

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.