Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3. Denna uppsats har som syfte att undersöka just det valet och vilka incitament det finns för företag att välja det mer komplicerade K3 när det finns möjlighet att rätta sig efter det enklare K2. I samband med uppkomsten av de nya regelverken växer intresset av vilka befogenheter bokföringsnämnden verkligen har och hur de själva ser på deras makt i redovisningsfrågor. För att undersöka fenomenet grundar sig uppsatsen på en kvalitativ studie med en induktiv ansats i framtagandet av data där intervjuer med berörda personer i form av revisorer och andra experter görs. De slutsatser vi dragit är att vetskapen om K-regelverken är liten bland de små företagen och att valet mellan K2 och K3 främst ligger hos revisorerna. Vidare finns flera anledningar till varför ett företag frivilligt ska välja ett mer avancerat regelverk än vad som behövs men frågan är hur kostnad och arbetsbörda blir påverkad. Vi fann att de främsta anledningarna till att ett K2 företag gagnas av att välja K3 är i de fall de är tillverkande företag, har höga utvecklingskostnader eller har behov av att använda sig av uppskrivningar. Vad gäller bokföringsnämndens befogenheter är det ett område där stor tveksamhet råder och där en stor mängd kritik lagts fram, bland annat av Sten-Eric Ingblad som har intervjuas i denna uppsats. En slutsats som kan dras är att bokföringsnämnden oavsett deras rättigheter har en väldigt stor inverkan på hur redovisning ska ske.

<p>Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.</p>

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.

Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. Studien undersöker revisorer synsätt på regel- (K2) respektive principbaserad (K3) och vilka kriterier som revisorer anser är avgörande när små och medelstora bolag ska välja redovisningsmetod. I studien används en kvalitativ metod där fyra revisorer har svarat på intervjufrågor inom ämnet genom tre personliga intervjuer och en skypeintervju. Studien har funnit att revisorerna har delade åsikter gällande de regel- och principbaserade regelverken samtidigt som det finns några kriterier en revisor tittar på innan vägledning vid valet av regelverk sker. De kriterier som används är: Storleken av bolag, typ av verksamhet bolaget arbetar inom och vilket regelverk kommer hjälpa bolaget att ge en så rättvisande bild som möjligt.

Under året 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna självständiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som är avsett för icke börsnoterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning. BFN började år 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte är att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som är bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende på företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 på en redan utskickad remiss. I kompletteringen återfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp värderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument. Remissen skickades ut till 34 institutioner och av dessa svarade 20. Vi har behandlat samtliga svar.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för de olika attityderna som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande kapitel 11 och kapitel 12 ur K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats, där empirin har bestått av institutionernas remissvar.Instansernas attityder har varit av olika karaktär och detsamma gäller mängden av synpunkter som har framförts. Resultatet av studien visar att en minoritet anser att användarvänligheten i kapitel 11 och 12 är undermålig. Vår slutsats är att varken kapitel 11 eller kapitel 12 i dagsläget är tillräckligt välutvecklat. Vi är av den uppfattningen att mer arbete måste läggas ner när det kommer strukturen och värderingen kring finansiella instrument trots att majoriteten av intressenterna sammantaget har positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

Europeiska Unionen (EU) gör stora ansträngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fått ett allt större inflytande har Bokföringsnämnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges på dettasätt möjligheten att inom sin respektive kategori använda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trädde i kraft den 1 januari, 2007 och är specifikt utformat för mindreenskilda näringsidkare och handelsbolag, där andelarna innehas av fysiska personer.Tillämpningen av detta nya regelverk är idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrån flera olika synvinklar. Det har ifrågasatts omen förenkling verkligen har uppnåtts. Det är även tveksamt om regelverket verkligen ärutformat på ett sådant sätt att mindre och medelstora företag på egen hand och utansvårigheter kan använda sig av det. Fakta talar för att den största delen av detadministrativa redovisningsarbetet i de mindre företagen fortfarande idag utförs avredovisningskonsulter.Mot denna bakgrund har vi valt att fokusera vårt arbete på K1-regelverket.Forskningsfrågan har vi formulerat på följande sätt: ”Hur borde K1-regelverket hautformats för att få mer genomslagskraft hos företagarna och redovisningskonsulterna?”Vi har velat få fram hur redovisningskonsulterna arbetar med och resonerar kringregelverket samt om kritiken mot projektet är berättigad och om regelverket hade kunnatutformas på ett bättre sätt. Vårt resultat har vi fått fram genom att vi har arbetat enligt enkvalitativ undersökningsmetod där vi har haft ett hermeneutiskt synsätt.Trots att åsikterna om K1-regelverket var blandade var informanterna helt överens om atten implementering av detta nya regelverk inte skulle vara komplicerat eller krävande,åtminstone inte för redovisningskonsulter. Den samlade uppfattningen var dock att detfortfarande, trots förenklingsåtgärder, anses för svårt för att företagen på egen hand skakunna sköta hela redovisningsarbetet. Vi har under uppsatsprocessen fått förslag påytterligare förenklingar för berörda parter och även fått en insikt om att det är mycketattityder och bekvämligheter som gör att K1-regelverket inte har implementerats. / Uppsatsnivå: C

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket. Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3. / Background: BFN started a project in 2004 in order to simplify for companies in Sweden. The project is called K-project. In the year of 2014 smaller unlisted limited companies was forced to choose between K2 and K3. Purpose: The purpose of the study is to examine whether differences in the amortization and development costs between K2 and K3 has been crucial for the choice of regulation. The aim is also to examine who has had the biggest influence in the choice and if any problems has occurred in the implementation of the selected regulatory framework. Conclusions: Differences in methods of depreciation and development costs has been conclusive in the choice between K2 and K3. Real estate companies wanted to avoid applying the component method and development intensive companies wanted to avoid the expensing model. The ability to be financed and continue to grow in K3 has also affected the choice of regulatory framework. Mainly auditors but also accountants has had the biggest influence in the choice of regulation, but in some cases the board has had the biggest impact. The problems that has occurred has been a consequence of the shortage in the frameworks, which is the possibility in K2 and the simplicity in K3.

<p><strong>Purpose:</strong> The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.</p><p><strong>Methodology:</strong> A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.</p><p><strong>Results:</strong> Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.</p>