<p>Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning.</p><p>Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen.</p><p>Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir.</p><p>Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.</p>

<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>

Från och med 1 januari 2007 gäller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att använda ett förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare finns en vägledning utgiven av Bokföringsnämnden i syfte att ge en överskådlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillämpning. En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda sig uteslutande av reglerna i denna vägledning. Anledningen till att reglerna ändrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svårt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gäller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna. Arbetsbördan och kostnaderna ska dock inte öka i samband med de nya reglerna, enligt propositionen till lagen. Nu utvecklas också en kategorisering av företag i Sverige för att ytterligare förenkla redovisningen. Den första kategorin K1 innefattar bland andra enskilda näringsidkare och det är denna företagsform och de tillhörande reglerna som behandlas i uppsatsen. Problemet med de nya reglerna i bokföringslagen är att veta om de verkligen medför en förenkling för de enskilda näringsidkarna och om denna vägledning är tillräcklig som manual. Eftersom propositionen säger att arbetsbörda och kostnader inte kommer att öka är frågan därför också om detta stämmer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka vad redovisningskonsulter har för uppfattning om de nya reglerna och vad de tror att konsekvenserna blir. Vår undersökning baserades på en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra respondenter, som dagligen arbetar med bland annat redovisningsfrågor. I det empiriska material vi genom intervjuerna fick fram kunde vi utläsa att de flesta respondenter uppfattar syftet med ändringarna i bokföringslagen som bra, men att de ändå inte kommer att medföra någon större förenkling för enskilda näringsidkare. Respondenterna tror också att reglerna kommer att medföra mer arbete och större kostnader för näringsidkaren, eftersom fler näringsidkare kommer att behöva söka hjälp. Respondenterna tycker heller inte att vägledningen är förståelig för någon som inte har ekonomisk utbildning och att den därför inte kommer att vara till hjälp för den enskilde näringsidkaren.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats. De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval. För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.