Climate change is considered to be a critical global challenge and recent events have demonstrated the world’s growing vulnerability to climate change. The impacts of climate change range from affecting agriculture to further endangering food security, to rising sea-levels and the accelerated erosion of coastal zones, increasing intensity of natural disasters, species extinction and the spread of vector-borne diseases. However over the past two decades climate change has only been viewed as a scientific projection. The international community has largely failed to translate the important and hard-won scientific consensus into an equally compelling vision of how the consequences of global warming are being felt by people and communities around the world. This paper will argue that the impacts of climate change are now threatening basic human rights such as the right to life, to food, to shelter, to water and to health and that although economical or scientific perspectives of climate change remain necessary, it is also essential that we focus on the people who are most immediately affected by climate change and most in need of support. Human rights dimension of climate change is now drawing attention of international communities. On March 25, 2009, the United Nations Human Rights Council adopted resolution 10/4, unequivocally recognizing that “climate change-related impacts have a range of implications, both direct and indirect, for the effective enjoyment of human rights including, inter alia, the right to life, the right to adequate food, the right to the highest attainable standard of health, the right to adequate housing….” Recognising the effect of climate change on the enjoyment of human rights, this paper will try to find out answers of some key questions; (a) how is the impact of climate change a human rights issue? ; (b) how is the concept of ‘human rights-based approach to climate change’ developing in human rights arena? ; (c) should existing human right law be expanded to encompass climate change impacts? ; (d) what human rights are threatened by the impacts of climate change? ; (e) how will human rights courts respond to the violation of human rights caused by the impact of climate change? ; (f) and what are the advantages of human rights-based approach to climate?This paper will argue that international human rights regimes is potentially well placed to address and highlight some of these human dimensions of climate change from the human rights perspective. It will also assert that the application of human rights principles and norms will bring a range of benefits to international and national efforts to respond to the impacts of climate change on vulnerable people. / Climate change and human rights

<p>SAMMANFATTNING </p><p>Under det senaste decenniet har utvecklingen inom svensk lagstiftning gått oerhört fort fram. Anledningen är att de svenska redovisningsreglerna har anpassats efter de internationella som i första hand är avsedda för större bolag. Konsekvenserna blev ett allt för stort och komplext regelverk för de mindre bolagen. Bokföringsnämnden inledde därför arbetet med att ta fram förenklade redovisningsregler för de allra minsta företagen, de så kallade K1-företagen. Även regeringen har uppmärksammat de ökade kostnaderna för redovisningsarbetet vilka i dagsläget uppgår till 1 645 miljoner kronor för svenskt näringsliv. Regeringen har som mål att minska dessa kostnader med 25 procent till år 2010. Bokföringsnämndens K1-regelverk infördes den första januari 2007 och två år senare tycker vi att det skulle vara intressant att göra en uppföljning av reglerna. Därför var syftet med denna uppsats att beskriva vad redovisningsprofessionen har för uppfattning om förenklingsreglerna K1. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ ansats vilket lämpar sig bäst för att samla in just åsikter. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med representanter från redovisningsprofessionen, Skatteverket och Bokföringsnämnden. Valet av dessa respondenter berodde på att redovisningsprofessionen är väl insatt i ämnet då de arbetar med detta dagligen. Skatteverket och Bokföringsnämnden intervjuade vi då det var de som utformade reglerna. Vi konstaterade snabbt att förenklingsreglerna för K1-företagen inte används i stor utsträckning av våra respondenter. En anledning till detta var att de inväntar de resterande förenklingsprojekten. En annan anledning var de merkostnader ett byte av regelverk skulle innebära i form av utbildning och nya programvaror. Genom intervjuerna fick vi intrycket att förenklingsreglerna i praktiken inte innebar någon förenkling. För redovisningsprofessionen är det lättare att arbeta enligt de gamla reglerna som de är vana vid. Respondenterna från redovisningsprofessionen uppskattar förenklingsarbetet men tyckte inte att det räckte hela vägen fram. </p><p> </p><p>ABSTRACT </p><p>During the last decade the development in Swedish legislation was through extensive changes because of the adapting of Swedish economics accounting regulations to international accounting standards. The result was that the accounting system became to complex for smaller companies so The Swedish Accounting Standards Board began to simplify these standards. Today the administrative costs for Swedish companies is as high as 1 645 million SEK and therefore the Swedish government has planned to reduce these costs with 25 percent until the year of 2010. The Swedish Accounting Standards Board finished their work in 2007 and now two years later we thought it would be interesting to find out what the accounting profession thinks of the rules. The aim of this essay was therefore to describe what the accounting profession thinks of the simplification regulations K1. To investigate this we have chosen a qualitative method which is the most appropriate method when it comes to collecting opinions. The data was collected through interviews with accounting professions, The Internal Reveneu Service and The Swedish Accounting Standards Board. We chose them because of their knowledge they have received by their daily work with economic accounting system. The Internal Reveneu Service and The Swedish Accounting Standards were chosen since they designed the K1 set of regulations. We quickly discovered that the simplification standards were not used by many of the accounting professionals. One reason was that they were waiting for all of the K-projects to come out. Another reason was the increased costs that a change of regulation would lead to. During the interviews we got the impression that the simplification standards have not led to a simplification. The accounting professionals think that it is easier to continue using the old regulations. They appreciate the simplification work but do not think it is enough.</p>

SAMMANFATTNING Under det senaste decenniet har utvecklingen inom svensk lagstiftning gått oerhört fort fram. Anledningen är att de svenska redovisningsreglerna har anpassats efter de internationella som i första hand är avsedda för större bolag. Konsekvenserna blev ett allt för stort och komplext regelverk för de mindre bolagen. Bokföringsnämnden inledde därför arbetet med att ta fram förenklade redovisningsregler för de allra minsta företagen, de så kallade K1-företagen. Även regeringen har uppmärksammat de ökade kostnaderna för redovisningsarbetet vilka i dagsläget uppgår till 1 645 miljoner kronor för svenskt näringsliv. Regeringen har som mål att minska dessa kostnader med 25 procent till år 2010. Bokföringsnämndens K1-regelverk infördes den första januari 2007 och två år senare tycker vi att det skulle vara intressant att göra en uppföljning av reglerna. Därför var syftet med denna uppsats att beskriva vad redovisningsprofessionen har för uppfattning om förenklingsreglerna K1. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ ansats vilket lämpar sig bäst för att samla in just åsikter. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med representanter från redovisningsprofessionen, Skatteverket och Bokföringsnämnden. Valet av dessa respondenter berodde på att redovisningsprofessionen är väl insatt i ämnet då de arbetar med detta dagligen. Skatteverket och Bokföringsnämnden intervjuade vi då det var de som utformade reglerna. Vi konstaterade snabbt att förenklingsreglerna för K1-företagen inte används i stor utsträckning av våra respondenter. En anledning till detta var att de inväntar de resterande förenklingsprojekten. En annan anledning var de merkostnader ett byte av regelverk skulle innebära i form av utbildning och nya programvaror. Genom intervjuerna fick vi intrycket att förenklingsreglerna i praktiken inte innebar någon förenkling. För redovisningsprofessionen är det lättare att arbeta enligt de gamla reglerna som de är vana vid. Respondenterna från redovisningsprofessionen uppskattar förenklingsarbetet men tyckte inte att det räckte hela vägen fram. ABSTRACT During the last decade the development in Swedish legislation was through extensive changes because of the adapting of Swedish economics accounting regulations to international accounting standards. The result was that the accounting system became to complex for smaller companies so The Swedish Accounting Standards Board began to simplify these standards. Today the administrative costs for Swedish companies is as high as 1 645 million SEK and therefore the Swedish government has planned to reduce these costs with 25 percent until the year of 2010. The Swedish Accounting Standards Board finished their work in 2007 and now two years later we thought it would be interesting to find out what the accounting profession thinks of the rules. The aim of this essay was therefore to describe what the accounting profession thinks of the simplification regulations K1. To investigate this we have chosen a qualitative method which is the most appropriate method when it comes to collecting opinions. The data was collected through interviews with accounting professions, The Internal Reveneu Service and The Swedish Accounting Standards Board. We chose them because of their knowledge they have received by their daily work with economic accounting system. The Internal Reveneu Service and The Swedish Accounting Standards were chosen since they designed the K1 set of regulations. We quickly discovered that the simplification standards were not used by many of the accounting professionals. One reason was that they were waiting for all of the K-projects to come out. Another reason was the increased costs that a change of regulation would lead to. During the interviews we got the impression that the simplification standards have not led to a simplification. The accounting professionals think that it is easier to continue using the old regulations. They appreciate the simplification work but do not think it is enough.

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

<p>Denna uppsats är baserad på de nya redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare som kommer att träda i kraft vid årsskiftet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler påverkar de mindre företagen. Vi har även studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att påverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som går på djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna. Teoriavsnittet beskriver bakgrunden till de nya reglerna för att sedan visa på vad vi anser vara betydande skillnader, både inom redovisningen och inom skatteområdet, för de företag som väljer att gå över till K1-reglerna.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att de nya K1-reglerna inte kommer att ha en betydande effekt på revisorer och redovisningskonsulternas arbete i Karlstad. Som följd framkom att det inte är helt säkert att dessa regler kommer att utnyttjas i så stor utsträckning utan det kan tänkas bli mer som en möjlighet för företagen att slippa följa komplicerade regler. Förutom de skillnader som kommer att uppstå i och med det förenklade årsbokslutet är en betydande del i förenklingen att fler företag nu får möjlighet att nyttja kontantmetoden. I uppsatsen kommer detta att diskuteras. Sammanfattningsvis, enligt vår uppsats, kommer denna förenkling inte att få den genomslagskraft som kanske var dess syfte från början.</p>