Denna uppsats är baserad på de nya redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare som kommer att träda i kraft vid årsskiftet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader reglerna medför och hur dessa regler påverkar de mindre företagen. Vi har även studerat vad utvalda revisorer och redovisningskonsulter i Karlstad anser om de nya reglerna och hur dessa regler kommer att påverka deras arbete. Vi valde att arbeta enligt den kvalitativa metoden som går på djupet med mindre enheter. Detta för att kunna föra en diskussion under intervjuerna. Teoriavsnittet beskriver bakgrunden till de nya reglerna för att sedan visa på vad vi anser vara betydande skillnader, både inom redovisningen och inom skatteområdet, för de företag som väljer att gå över till K1-reglerna. Resultatet från undersökningen visar att de nya K1-reglerna inte kommer att ha en betydande effekt på revisorer och redovisningskonsulternas arbete i Karlstad. Som följd framkom att det inte är helt säkert att dessa regler kommer att utnyttjas i så stor utsträckning utan det kan tänkas bli mer som en möjlighet för företagen att slippa följa komplicerade regler. Förutom de skillnader som kommer att uppstå i och med det förenklade årsbokslutet är en betydande del i förenklingen att fler företag nu får möjlighet att nyttja kontantmetoden. I uppsatsen kommer detta att diskuteras. Sammanfattningsvis, enligt vår uppsats, kommer denna förenkling inte att få den genomslagskraft som kanske var dess syfte från början.

Dagens normgivning inom redovisning är komplex då det råder flera parallella regelverk världen över. Regelförenkling är ett aktuellt område både internationellt och i Sverige. För att uppnå en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har Bokföringsnämnden förändrat sin inriktning på normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och särskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trädde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda näringsidkare. Avsikten med regelverket är att uppnå förenkling men frågan är om det lyckas. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida de nya K1-reglerna leder till en förenkling för den som utför redovisningen.Forskningen inleds med att behandla en referensram kring förenkling, normgivning och det nya regelverket. Därefter följer en kvalitativ empirisk undersökning i form av intervjuer med redovisningskonsulter. Det sker en tolkning och analys av båda delarna och analysen ligger sedan till grund för resultatet av forskningen.Uppsatsens slutsatser är att det nya regelverket innebär en förenkling för den enskilda näringsidkare som själv sköter sin redovisning och har kunskap om hur en balansräkning upprättas. Förenklingen består i att reglerna är samlade på ett ställe och är samordnade med skattereglerna. Därmed kan redovisningen användas som underlag för deklarationen utan justeringar. Reglerna ger även möjlighet till att upprätta en förenklad version av årsbokslutet. Redovisningskonsulterna som utför redovisning åt enskilda näringsidkare väljer att inte tillämpa regelverket då de inte anser att det innebär någon direkt förenkling för dem. Fördelar som ändå nämns är exempelvis ett mindre behov av periodisering av kundfordringar och leverantörsskulder vid bokslutet. / Uppsatsnivå: D

De senaste åren har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nämnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut ändrades reglerna för enskilda näringsidkaresom omsätter högst tre miljoner kronor årligen. Kategorin kom att benämnas kategori 1(K1) och det är ca 650 000 svenska företag som tillhör denna kategori. Från och med den1 januari 2007 kan verksamheter som faller inom ramen för K1-projektet upprätta ettförenklat bokslut istället för årsbokslut. Projektet har bemötts av såväl berömmande somskarp kritik från remissinstanser, fackmän och specialister.Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida de nya redovisningsreglerna upplevs somförenklade av de enskilda näringsidkarna som tillhör K1. För att uppnå syftet har vi använtoss av en abduktiv och kvalitativ metod när vi genomfört intervjuerna med de enskildanäringsidkarna, redovisningsexperterna och SKV, samt i våra teoretiska studier.Vår undersökning resulterade i att ingen av våra respondenter som är enskilda näringsidkarehar uppfattat några förändringar inom redovisningen. Några hade aldrig hört talas om dem,medan andra visste om att de finns, men tog ingen notis om dem vid bokslutet.Redovisningsexperterna som ingått i undersökningen är medvetna om reglerna, mentillämpar dem inte, då de anser att metoden ger ett bristfälligt underlag.Kontentan är att ingen av de enskilda näringsidkare som ingått i vår undersökning användersig av det förenklade bokslutet. Revisorer och redovisningskonsulter visar heller ingen viljaatt framhålla det nya redovisningssättet till sina klienter. SKV och BFN måste distribuerainformationen på ett mycket bättre sätt när de presenterar nya råd. Ambitionen måste ändåvara att alla ska kunna använda sig av de förenklade reglerna. Lyckas de inte få ut budskapetpå rätt sätt får de nog se K-projektet som misslyckat. / Uppsatsnivå: D

<p>Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna</p><p>för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1</p><p>inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.</p><p>Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden</p><p>vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.</p><p>Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit</p><p>emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.</p><p>Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat</p><p>förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på</p><p>nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,</p><p>avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.</p><p>De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och</p><p>visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att</p><p>överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från</p><p>Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga.</p><p>De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och</p><p>upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de</p><p>anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår</p><p>undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med</p><p>de nya reglerna.</p><p>Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en</p><p>nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de</p><p>tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.</p>

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1 inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer. Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar. Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker. Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar, avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader. De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga. De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med de nya reglerna. Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.

is not available ...

Is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...