Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida skillnader i avskrivningar och utvecklingsutgifter mellan K2 och K3 har varit avgörande för valet av regelverk. Syftet är även att undersöka vem som har haft det största inflytandet i valet och om det har uppstått problem vid implementeringen av det valda regelverket. Slutsats: Skillnader i metoder för avskrivningar och utvecklingsutgifter har varit avgörande i valet mellan K2 och K3. Fastighetsbolag ville undvika att tillämpa komponentmetoden och utvecklingsintensiva bolag ville undvika kostnadsföringsmodellen. Möjligheten att kunna finansieras och fortsätta växa i K3 påverkade även valet av regelverk. Främst revisor men även redovisningskonsult har haft störst inflytande i valet av regelverk men i vissa fall har styrelsen haft störst påverkan. De problem som uppstått har varit en konsekvens av den avsaknad som finns i respektive regelverk, nämligen möjligheten i K2 och enkelheten i K3. / Background: BFN started a project in 2004 in order to simplify for companies in Sweden. The project is called K-project. In the year of 2014 smaller unlisted limited companies was forced to choose between K2 and K3. Purpose: The purpose of the study is to examine whether differences in the amortization and development costs between K2 and K3 has been crucial for the choice of regulation. The aim is also to examine who has had the biggest influence in the choice and if any problems has occurred in the implementation of the selected regulatory framework. Conclusions: Differences in methods of depreciation and development costs has been conclusive in the choice between K2 and K3. Real estate companies wanted to avoid applying the component method and development intensive companies wanted to avoid the expensing model. The ability to be financed and continue to grow in K3 has also affected the choice of regulatory framework. Mainly auditors but also accountants has had the biggest influence in the choice of regulation, but in some cases the board has had the biggest impact. The problems that has occurred has been a consequence of the shortage in the frameworks, which is the possibility in K2 and the simplicity in K3.

<p><strong>Purpose:</strong> The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.</p><p><strong>Methodology:</strong> A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.</p><p><strong>Results:</strong> Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.</p>

Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to. Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains. Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation. Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area. Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p>

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result &amp; Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.