Sammanfattning Titel: Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverk Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne Fagerström Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden. Komponentavskrivningsmetoden anses vara komplex att tillämpa och har därför inte stöd från instanserna. Utifrån undersökningen kan slutsatsen dras att de instanser som valt att uttrycka en åsikt har gjort det i syfte att gynna sig själva. Uppsatsens bidrag: Studien kan användas av standardsättare i framtida fall gällande att införa komponentavskrivningsmetoden för flera företag. Utifrån kan de se en sammanställning av alla instansers åsikter kring avskrivningsmetoden, vilket innebär att de själva inte behöver göra en sammanställning och sparar därmed tid i övervägandet att införa metoden. Ett annat bidrag som uppsatsen genererar är till de olika instanserna som kan läsa uppsatsen och referera till den här undersökningen i det fall standardsättarna skulle komma på tanken att införa komponentavskrivning även för de ännu mindre företagen. Nyckelord: Komponentavskrivning, argument, K3, IFRS för SME, instanser, remissvar.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som beskrivs främjar närvaro samt förebygga och identifiera skolfrånvaro hos elever i särskilda undervisningsgrupper och grundskola. Vi ville även synliggöra hur betydelsefullt samarbetet mellan skola och externa instanser var för att eleven ska få rätt förutsättningar att lyckas i skolan. Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska modell. Teorin påvisar att eleven tillsammans med familj, skola och fritid påverkas av varandra i olika system. Studien byggde på fyra fokusgruppsamtal där meningen var att informanterna skulle prata fritt utan påverkan av oss. Fokusgrupperna tillhörde samma kommun men de fanns inom olika rektorsområden och arbetade inom olika skolverksamheter. Resultaten från samtalen synliggjorde två områden som viktiga. Den första betydelsefulla faktorn enligt fokusgrupperna för skolnärvaro var goda relationer mellan elev och skolpersonal. Den andra faktorn var samverkan mellan skola och externa instanser.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.

Virtualisering av datorer rent generellt innebär att man delar upp hela eller delar av enmaskinkonfiguration i flera exekveringsmiljöer. Det är inte bara datorn i sig som kanvirtualiseras utan även delar av det, såsom minnen, lagring och nätverk. Virtualiseringanvänds ofta för att kunna nyttja systemets resurser mer effektivt. En hypervisorfungerar som ett lager mellan operativsystemet och den underliggande hårdvaran. Meden hypervisor har virtuella maskiner sitt egna operativsystems kärna. En annan tekniksom bortser från detta mellanlager kallas zoner. Zoner är en naturlig del avoperativsystemet och alla instanser delar på samma kärna, vilket inte ger någon extraoverhead. Problemet är att hypervisorn är en resurskrävande teknik. Genom att användazoner kan detta problem undkommas genom att ta bort hypervisorlagret och istället köramed instanser som kommunicerar direkt med operativsystemets kärna. Detta ärteoretiskt grundande och ingen tidigare forskning har utförts, därmed påkallades dennautredning. För att belysa problemet använde vi oss av Apache som webbserver.Verktyget Httperf användes för att kunna utföra belastningstester mot webbservern.Genom att göra detta kunde vi identifiera att den virtualiserade servern presterade sämreän en fysisk server (referensmaskin). Även att den nyare tekniken zoner bidrar till lägreoverhead, vilket gör att systemet presterar bättre än med den traditionella hypervisorn.För att styrka vår teori utfördes två tester. Det första testet bestod utav en virtualiseradserver, andra testet bestod av tre virtuella servrar. Anledningen var att se hur de olikateknikerna presterade vid olika scenarion. Det visade sig i båda fallen att zonerpresterade bättre och att det inte tappade lika mycket i prestanda i förhållande tillreferensmaskinerna. / Virtualization of computers in general means that the whole or parts of a machineconfiguration is split in multiple execution enviornments. It is not just the computeritself that can be virtualized, but also the resources such as memory, storage andnetworking. Virtualization is often used to utilize system resources more efficient. Ahypervisor acts as a layer between the operating system and the underlying hardware.With a hypervisor a virtual machine has its own operating system kernel. Anothertechnique that doesn't use this middle layer is called zones. Zones are a natural part ofthe operating system and all instances share the same core, this does not provide anyadditional overhead. The problem with hypervisors is that it is a rescource-demandingtechnique. The advantage with zones is that you should be able to avoid the problem byremoving the hypervisor layer and instead run instances that communicate directly tothe operating system kernel. This is just a theoretical foundation. No previous researchhas been done, which result in this investigation. To illustrate the problem we usedApache as a web server. Httperf will be used as a tool to benchmark the web server. Bydoing this we were able to identify that the virtualized server did not perform quite aswell as a physical server. Also that the new technique (zones) did contribute with loweroverhead, making the system perform better than the traditional hypervisor. In order toprove our theory two tests were performed. The first test consisted of one virtual serverand the other test consisted of three virtual servers. The reason behind this was to seehow the different techniques performed in different scenarios. In both cases we foundthat zones performed better and did not drop as much performance in relation to ourreference machines.

Detta arbete visualiserar värdeflöde av solceller vid tre olika typer av solcellsinstallationer följt av förslag till förbättring gällande ett växande installationsföretag i Sverige. Genom värdeflödesanalys kan vi se tydliga samband mellan snabb tillväxt och logistiska problem, där spårbarhet, lokaler och personal är viktiga faktorer som behöv bindas samman för att skapa ett så optimalt flöde som möjligt. Resultatet är delade i två grupper. En grupp består av visualisering och information kring hur värdeflödet ser ut och den andra av vilka förbättringsmöjligheter företaget har för sin framtida verksamhet. Vi kan också se att företaget har stor potential att öka sin lönsamhet genom att via affärssystem utveckla sin logistikhantering samt sammankoppla företagets olika instanser för att nå en mer effektiv installationsprocess. / This report visualizes the value stream of solar cells at three different types of installations, followed by proposal of improvement at a growing installation company in Sweden. Through value stream mapping, we see a clear connection between a fast growing rate and logistical problems, where traceability, facilities and staff are key factors, which needs to be connected to create as optimal flow as possible. The results are divided into two groups. The first consists of visualization and information of the current value stream and the second of what kind of improvement we suggest the company takes into consider to go even further. We can also see that the company has great potential to increase its profitability by implementing ERP to its logistical department and to connect the other departments to reach a higher level of efficiency.