Extern redovisningsinformation är reglerad i lag i de flesta länder och skall vara tillförlitlig och verifierbar. Ett av syftena med redovisning är att minska informationsasymmetrin som kan finnas mellan företaget och dess intressenter. 2008 lades delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) fram. Utredningen föreslog att revisionsplikten för alla aktiebolag skulle slopas bl.a. som en anpassning till gällande EU-lagstiftning. Delbetänkandet lades ut på remiss och genererade 18 remissvar. Dessa gav uttryck för olika inställningar till lagförslaget. Ett flertal var positiva men andra mer tveksamma. Syftet med uppsatsen är att redogöra för, och analysera fyra intressenters syn på eventuell risk för ökad informationsasymmetri som en konsekvens av revisionspliktens avskaffande för små privata aktiebolag i Sverige. Studien ämnar redogöra för vilka kompensatoriska åtgärder dessa intressenter anser bör vidtagas för att minska denna eventuella risk. De fyra intressenterna är Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen. Studieobjektet är de fyra intressenternas remissvar ang. revisionspliktens avskaffande. Remissvaren analyserar och tolkas utifrån intressentmodellen, agentteorin, stewardship-teorin samt legitimitetsteorin. Studien är således en kvalitativ textanalys med deduktiv ansats. Intressentmodellen är ett teoretiskt ramverk och belyser det faktum att företag har interaktion med fler aktörer än ägarna. Agentteorin redogör för hur olika parter agerar för att säkerställa redovisningsinformationens överensstämmelse med verkligheten. Teorin utgår från att det finns en informationsasymmetri mellan företagets ägare, principal, och dess ledning, agent. Människan ses som nyttomaximerande och rationell. Stewardship-teorin öppnar upp för att agentens och principalens agerande inte helt och fullt behöver bottna i rent egoistiska motiv. Enligt teorin arbetar den enskilda individen rationellt men organisationens nytta skattas högre än egennyttan Agenten benämns inom stewardship-teorin för steward. Enligt legitimitetsteorin anstränger sig företagen för att försäkra sig om att dess handlande håller sig inom de ramar som samhället har ställt upp. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket avstyrker bägge lagförändringen. Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen däremot är båda positiva till lagförslaget. Förklaringen till de olika ståndpunkterna är att de har olika intressen i de företag som berörs Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens remissvar visar att de är oroliga för att informationsasymmetrin mellan dem som principal och företagen/agenten kommer att öka. I Konkurrensverkets remissvar återfinns ingen diskussion som går att tolka som en oro för ökad informationsasymmetri. Svenska Bankföreningen uppvisar inte någon större farhåga för en ökad informationsasymmetri eftersom de via avtalslösningar kan lösa sådana problem. Svenska Bankföreningen är den enda av de fyra remissinstanserna som har något resonemang som påminner om Stewardship-teorins tankestruktur, då de via t.ex. borgensåtaganden får företagaren/stewardens intresse att sammanfalla med bankens/principalens intresse. / This paper describes and analyzes the four stakeholders' views on the possible risk of increased information asymmetry as a consequence of the abolition of the audit duty for small private limited companies in Sweden. The four stakeholders are the Economic Crimes Bureau, the Tax Agency, the Swedish Competition Authority and the Swedish Bankers' Association. The object of study in this paper is the four stakeholder consultation response of the audit duty abolition. Their replies are analyzed and interpreted using the stakeholder model, the agent theory, the stewardship theory and the legitimacy theory. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency, both rejects the legislative amendment. Competition Authority and the Swedish Bankers' Association, however, are both positive to the bill. The explanation for their different positions is that they have different interests in the companies affected. The consultation of the Swedish Tax Agency and the Swedish Economic Crimes Bureau show that they are concerned that the information asymmetry between them as principal and the companies / agent will increase. The Swedish Competition Authority's consultation response contains no discussion that can be interpreted as a concern for greater information asymmetry. The Swedish Bankers' Association shows no concern for increased information asymmetry since they solve such problems through contractual agreements. The Swedish Bankers' Association is the only one of the four consultative stakeholders that has any discussion reminiscent of the Stewardship theory thought structure, since they by guarantee commitments make the interest of the bank/principal and the steward conflate.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual. Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?    Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts.   Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande. De företag som övergår kommer troligtvis att få fler interna kostnader, då de bland annat måste utbilda sin personal.

The new Library Act came in force in January 2014, external changes such as globalization and information technologies had changes the way libraries work and the new law aimed to reflect this. The aim of this study is to examine ideas surrounding the mission of the public library as it appears in the referral statements that three state agencies and three interest organizations gave to the ministry publications series Ds 2012:13. The questions this thesis examines are: what ideas can be discerned in the respond-ents' opinion regarding public library's mission? How is the con-sultation bodies’ way of looking at public library's mission to-wards the government's approach? In this thesis the empirical ma-terial has been analyzed using a theoretical model called The four spaces – a new model for the public library designed by Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen. The model consists of four different goals and four differ-ent spaces and can be used as a basis for discussions about the public libraries role in society. The findings show that the state agencies and the interest organizations view of the mission of the public library is that of a knowledge intermediaries and a conveyer of information, of promoting reading and democratic views and having children and adolescents as a focus group. In regards to the comparison between the government’s ways of looking at the mis-sion, I found only a few differences. The respondent’s wanted to widen the mission compared to the governments view. / Program: Bibliotekarie

Sammanfattning Titel: Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverk Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne Fagerström Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden. Komponentavskrivningsmetoden anses vara komplex att tillämpa och har därför inte stöd från instanserna. Utifrån undersökningen kan slutsatsen dras att de instanser som valt att uttrycka en åsikt har gjort det i syfte att gynna sig själva. Uppsatsens bidrag: Studien kan användas av standardsättare i framtida fall gällande att införa komponentavskrivningsmetoden för flera företag. Utifrån kan de se en sammanställning av alla instansers åsikter kring avskrivningsmetoden, vilket innebär att de själva inte behöver göra en sammanställning och sparar därmed tid i övervägandet att införa metoden. Ett annat bidrag som uppsatsen genererar är till de olika instanserna som kan läsa uppsatsen och referera till den här undersökningen i det fall standardsättarna skulle komma på tanken att införa komponentavskrivning även för de ännu mindre företagen. Nyckelord: Komponentavskrivning, argument, K3, IFRS för SME, instanser, remissvar.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant. Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag. Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas. Denna uppdelning är gjord utifrån en lista av punkter, som identifierats som de starkaste argumenten i den svenska kritiken. Segmenten lyfter fram brister i förslagets tekniska kvaliteter, såväl som oklarheter i det materiella innehållet. Dels skapar ett nytt regelsystem en ökad komplexitet, och tillsammans med det faktum att ytterligare ett regelverk påförs berörda aktörer, uppkommer frågan om denna utveckling är önskvärd eller ens efterfrågad. Dessutom innebär det oklara tillämpningsområdet att den nya köplagens ramar ter sig något odefinierade, vilket skapar en osäkerhet kring förslagets förhållande till andra instrument. Detta leder i sin tur till CESL inte tydligt markerar sin plats och därmed inte heller visar vilka dess fördelar är samt vilka behov som är tänkta att tillgodoses. Förslagets undermåliga kvalitet och struktur, tillsammans med dess stora omfång, gör även att helhetsbilden av förslaget försämras ytterligare. Det är helt uppenbart så, vilket är den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats, att det helt enkelt inte finns något behov av CESL i sin nuvarande form. Det är inte de direkta skillnader mellan CESL och svensk rätt som gör att förslaget kritiseras så starkt och så brett. Företagen har redan tagit fram egna lösningar på de gränsrelaterade problemen. CESL innebär istället ytterligare en regelsamling att ta hänsyn till, vilket i en majoritet av fallen enbart har negativa följder. För svenska företag, som har möjlighet att i framtiden tillämpa förslaget regler, finns det självklart en rad fördelar. CESL innehåller regler som i hög grad kan underlätta den gränsöverskridande handeln. Den verkliga situationen tyder dock istället på att den nya gemensamma köplagens regler försvinner bort bland andra, mer sedvanliga och relevanta lösningar. Konsekvensen blir helt enkelt att förslagets regler inte kan tillämpas, inte ens av de aktörer som reglerna att tänkta att hjälpa. Risken är överhängande att CESL blir, som det har uttryckts i kritiken, ytterligare ett bidrag till den stora och komplexa regelmassan som redan i dag finns tillgänglig.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.

Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

Abstract The essay highlights pros and counterarguments about the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The pros and cons highlighted in the essay by incorporation have not been found to be crucial to the status of children's rights or even the convention. The conclusion is that incorporating the international experience of judging is not as binding as advocates and opponents state. The countries that have implemented the Convention on the Rights of the Child have not had a better situation automatically on children's rights, but they have also not been hindered or steered in the negative direction in their work to any significant extent. Incorporation is secondary to the political will to work with the Convention and children's rights; it cannot legally direct the policy if the policy does not want to be governed. However, an incorporation can become a tool in the hands of a political movement that is already convinced of the right to strengthen children's rights in accordance with the Convention on the Rights of the Child.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67). Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post. Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring. / During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore: The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67) The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues. The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification, but perhaps instead make it even more difficult.