Spelling suggestions: "subject:"komponentavskrivning"" "subject:"komponentavskrivningar""
1 |
Övergången till komponentmetoden inom den kommunala sektorn : En fenomenografisk studie av Karlstad kommunTingelholm, Sarah, Carlsson, Carin January 2015 (has links)
När förslaget för en övergång till komponentavskrivning blev känt så var de flesta reaktionerna mycket kritiska. Syftet med vår studie är att se om denna kritik var befogad genom att ta reda på hur de som genomfört övergången till komponentavskrivning uppfattar den nu. Och vilken påverkan det principbaserade regelverket har haft när tolkningar av lagändringen skett. Denna studie är kvalitativ och bygger på personliga intervjuer. Intervjuerna har gjorts utifrån en fenomenografisk ansats där det är de intervjuades uppfattningar av det undersökta fenomenet som är i fokus. Teorin bygger på den insamlade empirin. Utifrån de begrepp och uppfattningar som var återkommande skapades kategorier. Det var utifrån dessa kategorier som teorikapitlet blev utformat, för att ge en ökad förståelse för de begrepp och principer som tas upp. En diskussion kring principbaserade regelverk finns med här och beskrivning av det undersökta fenomenet komponentavskrivning. Empirin är indelad i de kategorier som uppkommit genom bearbetning av den insamlade datan. Slutsatsen i vår studie är att vi kom fram till att de som genomgått övergången till komponentavskrivning är positiva till denna typ av värderingsmetod. De ser nyttan i övergången i och med den ger det en mer rättvisande bild av företaget. Det individuella tolkningsutrymme som de principbaserade standarderna ger utrymme för har visat sig vara en klar fördel vid tillämpning av denna metod då varje tillgång behandlas för sig utifrån tillgångens förutsättningar i verksamheten.
|
2 |
Fastighetsföretagens redovisning enligt K3 : Med inriktning på komponentavskrivningHellström, Tove, Eismar, Jonathan January 2015 (has links)
Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning? För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studien har tillämpat en empirisk dokumentstudie där fastighetsföretagens årsredovisningar granskats. Det insamlade materialet har presenterats i form av diagram och tabeller samt analyserats med hjälp av statistiska mått. Den kvantitativa undersökningen har kunnat stärka fastighetsföretagens skillnader vad gäller företagens komponentindelning och bedömningen om vad som anses vara en betydande komponent. Resultatet visar också att avskrivningskostnaden ökat i förhållande till den tidigare avskrivningsmetoden. Undersökningen påvisar att ägarstruktur har en inverkan på företagen och deras komponentindelning medan storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad inte visar sig ha någon inverkan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför majoriteten av privata företag valt att frivilligt tillämpa IFRS samt varför K3 inte ansetts vara fördelaktigt. Ett ytterligare förslag är att undersöka de faktorer som inte påvisat ett samband i denna studie samt andra eventuella faktorer som kan tänkas påverka företagens komponentindelning.
|
3 |
Komponentavskrivning inom kommunal redovisning : Nytt explicit krav från och med år 2014 / Component depreciation in municipal accounting : New explicit requirement from 2014Österberg, Cecilia, Claesson, Ellen January 2014 (has links)
Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases. This risk could be reduced by being inspired by and do similarly to what the previous actors have done. Questions: How do municipalities introduce component depreciation based on the principles-based regulatory framework? What underlying factors affecting the choice and what are the effects of the transition to component depreciation? Purpose: This study aims to create an understanding of how various municipalities’ behavior is influenced by the limited guidance that principle-based system gives when component depreciation is being introduced. It also seeks to explain the effects of the transition. Method: The study is based on a qualitative approach in which five in-depth interviews were conducted with five different municipalities. The respondents were selected through a targeted selection depending on how far they have come in the change process. Results and conclusion: The study shows that municipalities primarily choose to use component depreciation for new investments, how the old fixed assets should be handled is somewhat unclear. Furthermore, municipalities tend largely to be inspired by and collaborate with each other. Cooperation takes place but in different ways depending on whether it is a large or small community. Small municipalities often collaborate with each other and are inspired by the larger municipalities, while the larger municipalities cooperate with each other and are inspired by the private sector. Component depreciation gives rise to a need for increased internal cooperation between the various municipal departments
|
4 |
Övergången till K3 och komponentavskrivning : En fallstudie av ett företag med stora materiella anläggningstillgångarLundkvist, Mimmi January 2014 (has links)
Bokföringsnämnden har under de senaste åren arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfärdigställa regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtårsredovisningslagen. Det är svårt att svara på vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det är beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och främst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillämpat tidigare. En av de större förändringarna med K3är dess krav på komponentavskrivning på de materiella anläggningstillgångarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur övergången till K3 påverkar ett företag med storaanläggningstillgångar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svårigheter ett företag stöter på vidövergångenFörfattaren läser sin åttonde termin på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Istudien har författaren valt att ha ett tolkande synsätt samt utfört en kvalitativ studie för attskapa förståelse för de effekter som uppstår vid övergången till K3. Studien är en fallstudieoch har genomförts på ett svenskt energiföretag. Datainsamlingen har främst skett genomobservationer som gjorts under författarens fyra månaders arbete på fallföretaget som lett tillberäkningar som visar de praktiska skillnaderna som tillämpningen av komponentmetodinnebär. Det teoretiska materialet som använts till studien har i huvudsak samlats in via UmeåUniversitetsbibliotek samt Umeå Universitetsbiblioteks databaser. Den teoretiskareferensramen innehåller både positiv- och normativ redovisningsteori. Positivredovisningsteori består av teorier som beskriver ett faktiskt tillstånd inom företaget såsomintressentteorin, teorin om informationsasymmetri och agentteorin medan normativredovisningsteori består av de normer och föreställningsramar som beskriver redovisningensåsom redovisningens principer och kvalitativa egenskaper. Dessa ansågs relevanta för attkunna dra slutsatser om hur övergången till K3 påverkar företaget.Slutsatserna som kan dras av denna studie är K3 får effekt på flera områden inomfallföretagets redovisning däribland; principer för intressebolag, upplysningar omförvaltningsfastigheter, redovisning av pensioner, redovisning av leasingavtal, redovisning avfinansiella tillgångar, redovisning av avtalsenliga immateriella anläggningstillgångar,redovisning av uppskjuten skatt, redovisning av avsättningar samt högre krav pådokumentation och upplysningar. Den största effekten och som dessutom innebär mest arbeteför fallföretagets redovisning är K3:s krav på komponentavskrivning. En slutsats om huruvidaK3 och komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av redovisningen går inte att draifrån denna studie. Utifrån studiens resultat kan det dock konstateras att K3 har effekter somger en mer rättvisande bild av vissa områden av fallföretagets redovisning, däriblandexempelvis komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Utifrån studien kandet också konstateras att övergången till K3 kommer att ge upphov till ett stort arbete förföretagen, vilket också innebär en hög kostnad. Den nytta som regelverket medför kommerhuvudsakligen falla på företagets intressenter eftersom dessa kommer att kunna göra mervälgrundade ekonomiska beslut utifrån redovisningsinformationen.
|
5 |
Komponentavskrivning : - En uppsats om informationsförändringen i årsredovisningen och dess väsentlighet för beslutsfattareAndreasson, Adam, Olofsson, Jennie January 2013 (has links)
I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna. Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra. / In June 2012 the Swedish Accounting Standards board presented the K3-regulation which is the new main regulation for annual reports and consolidated account statements. One of the new requirements is that companies now have to use component depreciation for their fixed assets. This has been under great debate because the real estate companies were very critical and thought that the benefits would be negligible compared to the costs since depreciation-information is considered to be unimportant and does not bring any value to the stakeholders. Accounting experts, on the other hand, argued that they would benefit from the requirement by a more evenly distributed profit and improved financial reporting. The purpose of this paper is to describe the expected effects of component depreciation on the different parts of the annual report of a real estate company. Because of the recent debate about whether or not it will benefit the stakeholders, we also want to examine the effect from the users perspective. The study focuses on decision-making. Our research question is: Which effects will the new K3-requirement of component depreciation have on real estate companies annual report? This is a case study where we have used a deductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods. The quantitative data collection has been based on the annual report of the company together with data from internal documents. The data has been used to construct different types of economic data for a "model-building" according to the method used today and the component depreciation method which are then compared to see the effects. The qualitative data has been collected by interviews with the different stakeholders of the company. Our study has strengthened the already described effects on annual reports concluded by theorists earlier. However, we have been able to go deeper in some of our explanations than what we have read on the subject. The most important effects are a more evenly distribution of maintenance costs over the years; it will no longer affect the profit and it will eliminate the cost peaks which occur during years with high maintenance levels. This will also result in a rearrangement of the company's cash flow. The study has also concluded that component depreciation will have a contribution to the stakeholders. The improved profit during the first years and changed cash flow are expected to lead to different decisions concerning maintenance. The level of maintenance is based on this data and an increase of profits will increase the maintenance level. An increased level of maintenance can lead to a general increase of the building standards. This effect is believed to be especially important to real estate companies with a high share of buildings from the "million programme". We also found an indirect correlation between component depreciation and an increased rent; the possibility of higher building standards may be used as decision basis in negotiations to increase rent.
|
6 |
Två sidor av samma mynt : Komponentansatsens vara eller inte varaJäderlund, Martin, Sondell, Christian January 2012 (has links)
Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang. Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats. Detta har åstadkommits med en kvalitativ metod där primärdata inhämtats genom intervjuer samt sekundärdata från artiklar och internet. Resultat, slutsatser: Som resultat av undersökningen så har två olika synsätt framkommit. Dessa synsätt har olika perspektiv på vilket värde och kostnad som en komponentansats kommer att medföra. Genom att se förbättring av redovisningsinformation som grund för gemensamt värdeskapande för företagets olika intressenter så dras slutsatsen att det totala värdet av en komponentansats överstiger de kostnader som den medför.
|
7 |
Komponentavskrivning – ett skenproblem? : En studie av de redovisningsmässiga effekterna / Component depreciation – an illusory problem? : A study of the accounting effectsKåberg, Linda, Pettersson, Cecilia January 2014 (has links)
Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen. Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin. Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin. Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag. Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter. Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska. / Problem: From January 2014 it is obligatory for K3-reporting companies to make component depreciation on its fixed assets. The arguments surrounding the component depreciation differs greatly and the question is whether the lack of guidance in the transition leads to a difference in application and accounting. Purpose: The purpose of this thesis has a descriptive and normative form of which the descriptive purpose aims to create an image of actual accounting situations and then set them against the normative theory. Framework: The framework consists of a general reference framework in which we describe the basic concepts related to depreciation and the economic impact of the methods. In the theoretical framework we begin with presenting general accounting theory and in more detail about the normative theory. Method: The study consists of a qualitative approach with semi-structured interviews. Simulations have been used to make comparisons between a real company and two fictitious corporations. Empirical data: The empirical data are drawn from interviews with two representatives from a real estate company that owns investment properties and materials in form of financial statements and the company´s depreciation schedules over its components. Conclusion: Different useful lives have been shown lead to significant differences in the accounts. However should the freedom of choice and thereby the disparities be reduced under the influences from the normative theory.
|
8 |
Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?Gyllner, Dennis, Carlsson, Pär January 2013 (has links)
Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen? Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisning Författare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Datum: 2013 - juni Syfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014. Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3. Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning. Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval. Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser. Empirin består av en enkätundersökning som utgör studiens primärdata. Empirin har sedan kopplats till teorin i analyskapitlet. Resultat och Slutsats: Studien visar att av den genomsnittliga synen på på K3-regelverket bland större onoterade fastighetsföretag är nära nog neutral, även om enkätsvaren på denna fråga var relativt spridda över hela skalan. Studien visar också att de berörda företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter är något mer positiv i förhållande till inställningen till komponentavskrivning. Konstateras kan att komponentavskrivning är en viktig fråga för de berörda företagen då en stark korrelation uppmätts mellan inställningen till K3 och inställningen till komponentavskrivning. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter kan ej fastställas, då resultaten indikerar att andra faktorer än bedömning av kostnadspåverkan, tidsåtgång och besittandet av kompetens, till stor del också kan påverka synen. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till komponentavskrivning är troligen kostnadspåverkan och bedömning av tidsåtgång, då ett visst samband mellan svaren på dessa frågor kan urskiljas. Däremot konstateras besittandet av kompetens inte heller här utgöra något större problem. Studien indikerar att privatägda företag är mer negativt inställda till K3 i allmänhet i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Likaså indikerar studien att privatägda företag är mer negativt inställda till införandet av upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter och framför allt mer negativt inställda till införandet av komponentavskrivning i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående studier än denna kring vilka faktorer som påverkar mest, eller kan vara avgörande för synen på K3-regelverket föreslås. Även studier kring vilka andra underliggande faktorer än kostnad, tid och kompetens som påverkar synen på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar en beskrivning av och förståelse för producenternas åsikter om införandet av K3-regelverket. Resultatet utgör en plattform för vidare forskning, då bl a tänkbara hypoteser genererats. Vidare indikerar studien att intressenters åsikter och bedömningar om hur komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde kommer att påverka redovisningskostnaderna ej är representativa för producenterna. Likaså visar resultaten att synen på regelverket skiljer sig åt beroende på om företaget är privat eller allmännyttigt. Denna information kan t ex användas av normgivare vid begäran om framtida remissyttranden i samband med införandet av nya, alternativt större förändringar i existerande ramverk. Studien kan också användas som jämförelseunderlag vid framtida undersökningar i syfte att undersöka om företagens inställning till regelverket förändrats efter dess införande. Nyckelord: K3, K3-regelverket, komponentavskrivning, upplysning om verkligt värde, fastighetsbranschen
|
9 |
Implementeringen av K3 : En studie ur företagens perspektiv / The implementation of K3 : A study from the businesses perspectivePalosaari, Sofie, Nokelainen, Michael January 2017 (has links)
Regelverket K3 har implementerats och inneburit förändringar för företagen. Regelverket ska tillämpas av företag som anses stora men inte är börsnoterade. Studier har gjorts kring detta i revisorers och bankers perspektiv, men företagens syn i frågan verkar saknas. Vi har därför undersökt de förändringar som skett och hur detta påverkat företagen. K3 beskrivs vara en anpassad version av det internationella regelverket IFRS-SME. Studien har bedrivits bland värmländska företag som tillämpar K3. Vi har genomfört 12 semistrukturerade intervjuer med personer som i hög grad varit inblandad i redovisningen hos företag i olika branscher och av varierad storlek. Studien fokuserar på att fånga företagens perspektiv på bytet till K3 samt vilka förändringar som de erfarit. Genom diskussioner har vi skapat en förståelse för hur de företag vi haft kontakt med uppfattat de fördelar som var tänkta vid skapandet av IFRS-SME. De största förändringarna för företagen i och med K3 har varit komponentavskrivning, utökat upplysningskrav samt nya bestämmelser runt leasing. Nästan alla respondenter är överens om att de krävt stor arbetsinsats för att implementeras korrekt. Komponentavskrivningen var mest arbetskrävande och inte helt omtyckt. Fördelar som var tänkta med IFRSSME var att möjliggöra internationella jämförelser och samtidigt underlätta för företag att söka internationell finansiering. Många av respondenterna menade att detta var helt ointressant för dem då de agerar lokalt och redan har tillgång till bra finansiering. I IFRS-SME har fokus varit på bankernas informationsbehov då de setts som onoterade företags viktigaste intressent. Vi fann att finansieringen via bank enbart förekom i ungefär hälften av de fall vi undersökte och att bankerna då gavs kontinuerlig information utöver årsredovisningen. Gällande komponentavskrivningen har företagen sedan implementering ändrat uppfattning och anser att den bidragit med positiva effekter. Många av de tänkta fördelarna kan ha varit missriktade i sin skapelse. Detta skulle kunna förklara varför företagen vi talade med tvivlade på användbarheten. Till slut tror vi även att företag som kan samarbeta vid ett standardbyte kan minska sina totala konsultationskostnader. / The accounting regulation K3 has been implemented for companies that are seen as large but not public. Studies has been made about this regulation through the perspective of auditors and banks, but not companies in general. Because of this, we have chosen to focus on the changes that has occurred and how they have affected these companies. K3 is described as an adapted version of IFRS-SME. The study has been conducted in companies located in the Swedish county of Värmland, and it’s based on interviews with those involved with the companies accounting. The studied companies wary in both size and industry and we have tried to capture their perspective about replacing the old accounting regulation with K3. Through these discussions, we have made ourselves an understanding of how these businesses have perceived the benefits intended in the creation of IFRS-SME. The greatest changes with K3 has been that of component depreciation, increased disclosure requirements and new rules concerning leasing, where the component depreciation was seen as the most burdensome. The intended benefits of IFRS-SME was to enable international comparisons and make it easier for companies to seek international financing. Most of our respondents felt that these were of no interest for the company as they operate locally and already have good access to financing. IFRS-SME focus has been on the banks' needs for information, as they are seen as the non-listed company's primary stakeholders. We found that financing through bank only occurred in about half of the cases we investigated, and that they were given continuous information in addition to the annual report. Regarding the component depreciation, the affected companies have since implementation changed their opinion and now believe that it has contributed with positive effects. A lot of the intended advantages may have been misguided in their creation. This might explain why the companies we spoke with doubted their usefulness. We also believe that companies can cooperate when replacing an accounting regulation in order to reduce their total cost of consultation.
|
10 |
Skilda meningar gällande komponentavskrivningar - Instansernas argumentation gällande olika regelverkAlstermark, Viktoria, Haddad, Reine January 2013 (has links)
Sammanfattning Titel: Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverk Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne Fagerström Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden. Komponentavskrivningsmetoden anses vara komplex att tillämpa och har därför inte stöd från instanserna. Utifrån undersökningen kan slutsatsen dras att de instanser som valt att uttrycka en åsikt har gjort det i syfte att gynna sig själva. Uppsatsens bidrag: Studien kan användas av standardsättare i framtida fall gällande att införa komponentavskrivningsmetoden för flera företag. Utifrån kan de se en sammanställning av alla instansers åsikter kring avskrivningsmetoden, vilket innebär att de själva inte behöver göra en sammanställning och sparar därmed tid i övervägandet att införa metoden. Ett annat bidrag som uppsatsen genererar är till de olika instanserna som kan läsa uppsatsen och referera till den här undersökningen i det fall standardsättarna skulle komma på tanken att införa komponentavskrivning även för de ännu mindre företagen. Nyckelord: Komponentavskrivning, argument, K3, IFRS för SME, instanser, remissvar.
|
Page generated in 0.0726 seconds