Regelverket K3 har implementerats och inneburit förändringar för företagen. Regelverket ska tillämpas av företag som anses stora men inte är börsnoterade. Studier har gjorts kring detta i revisorers och bankers perspektiv, men företagens syn i frågan verkar saknas. Vi har därför undersökt de förändringar som skett och hur detta påverkat företagen. K3 beskrivs vara en anpassad version av det internationella regelverket IFRS-SME. Studien har bedrivits bland värmländska företag som tillämpar K3. Vi har genomfört 12 semistrukturerade intervjuer med personer som i hög grad varit inblandad i redovisningen hos företag i olika branscher och av varierad storlek. Studien fokuserar på att fånga företagens perspektiv på bytet till K3 samt vilka förändringar som de erfarit. Genom diskussioner har vi skapat en förståelse för hur de företag vi haft kontakt med uppfattat de fördelar som var tänkta vid skapandet av IFRS-SME. De största förändringarna för företagen i och med K3 har varit komponentavskrivning, utökat upplysningskrav samt nya bestämmelser runt leasing. Nästan alla respondenter är överens om att de krävt stor arbetsinsats för att implementeras korrekt. Komponentavskrivningen var mest arbetskrävande och inte helt omtyckt. Fördelar som var tänkta med IFRSSME var att möjliggöra internationella jämförelser och samtidigt underlätta för företag att söka internationell finansiering. Många av respondenterna menade att detta var helt ointressant för dem då de agerar lokalt och redan har tillgång till bra finansiering. I IFRS-SME har fokus varit på bankernas informationsbehov då de setts som onoterade företags viktigaste intressent. Vi fann att finansieringen via bank enbart förekom i ungefär hälften av de fall vi undersökte och att bankerna då gavs kontinuerlig information utöver årsredovisningen. Gällande komponentavskrivningen har företagen sedan implementering ändrat uppfattning och anser att den bidragit med positiva effekter. Många av de tänkta fördelarna kan ha varit missriktade i sin skapelse. Detta skulle kunna förklara varför företagen vi talade med tvivlade på användbarheten. Till slut tror vi även att företag som kan samarbeta vid ett standardbyte kan minska sina totala konsultationskostnader. / The accounting regulation K3 has been implemented for companies that are seen as large but not public. Studies has been made about this regulation through the perspective of auditors and banks, but not companies in general. Because of this, we have chosen to focus on the changes that has occurred and how they have affected these companies. K3 is described as an adapted version of IFRS-SME. The study has been conducted in companies located in the Swedish county of Värmland, and it’s based on interviews with those involved with the companies accounting. The studied companies wary in both size and industry and we have tried to capture their perspective about replacing the old accounting regulation with K3. Through these discussions, we have made ourselves an understanding of how these businesses have perceived the benefits intended in the creation of IFRS-SME. The greatest changes with K3 has been that of component depreciation, increased disclosure requirements and new rules concerning leasing, where the component depreciation was seen as the most burdensome. The intended benefits of IFRS-SME was to enable international comparisons and make it easier for companies to seek international financing. Most of our respondents felt that these were of no interest for the company as they operate locally and already have good access to financing. IFRS-SME focus has been on the banks' needs for information, as they are seen as the non-listed company's primary stakeholders. We found that financing through bank only occurred in about half of the cases we investigated, and that they were given continuous information in addition to the annual report. Regarding the component depreciation, the affected companies have since implementation changed their opinion and now believe that it has contributed with positive effects. A lot of the intended advantages may have been misguided in their creation. This might explain why the companies we spoke with doubted their usefulness. We also believe that companies can cooperate when replacing an accounting regulation in order to reduce their total cost of consultation.

Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta. Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna. / Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly. This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used.  The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.