Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten. För att få bra fakta har vi valt att utföra flertalet djupintervjuer som har lagt grund till ett tillförlitligt empiriskt material.I analysen bearbetar vi den empiri och teori som har samlats in under studien för att få ett underlag för slutsatser baserat på problemformuleringen. Här sätts bland annat empirin i kontrast mot den teori som samlats in från tidigare forskning.Slutsatserna indikerar att det finns problem med komponentavskrivning ur både ett redovisningsmässigt och operativt perspektiv. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv finns tydliga punkter som pekar på ökad dokumenthantering, svårigheter med att fördela kostnader till komponenter och att motivationsproblem hos anställda existerar. Ur ett operativt perspektiv har vi funnit svårigheter i form av arbetsbördan med anläggningsregistret, omdömet hos personal, ej homogena beslut kring vad som är en komponent och att det saknas kunskap hos den operativa avdelningen kring komponentavskrivning. Vidare menar vi att interaktionen mellan avdelningarna gällande komponentavskrivning kan brista men att det behövs ett fortsatt starkt samarbete samt en god kommunikation för att uppnå målen med komponentavskrivning. / Program: Civilekonomprogrammet

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder. Införandet av komponentansatsen i svensk redovisning har varit ett omdiskuterat ämne. Flertalet problem med införandet har lyfts fram i tidigare forskning. Som följd av komponentansatsens införande syftar vår studie till att undersöka ansatsen nationellt och internationellt.Studiens första syfte är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar fem erfarna revisorer ser vid införandet av komponentansatsen i K3-regelverket samt om de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att medföra problem. Vidare har en komparativ studie genomförts som undersökt hur komponentansatsen behandlas internationellt, vilket besvarar studiens andra syfte. Den internationella jämförelsen innefattar följande standarder: IFRS, IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs samt standarder som ger uttryck för US GAAP.Genom studien kan det konstateras att de tillfrågade revisorerna ser både möjligheter och begränsningar med komponentansatsen. Överlag har de en positiv attityd till komponentansatsen. Det kommer som följd av att de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att bidra till en mer rättvisande bild av ett företags ekonomiska ställning, i jämförelse med tidigare normgivning. Komponentansatsen bidrar till ett mer verklighetstroget avskrivningsförfarande vilket är grunden till att ansatsen medför en mer rättvisande bild enligt respondenterna. De tillfrågade revisorerna anger även vissa begränsningar vid införandet av komponentansatsen. De framhåller att det främst är inledningsfasen som kommer medföra problem med anledning av att K3-regelverket är ett principbaserat regelverk. Problemen som respondenterna anger uppstår som följd av att tillämpningen av komponentansatsen bygger på egna bedömningar och tolkningar. Vidare kan det, genom den komparativa studien, konstateras att det finns stora likheter i hur komponentansatsen behandlas internationellt. De undersökta standarderna är i många avseenden lika. Alla de undersökta standarderna tillåter att komponentansatsen tillämpas för materiella anläggningstillgångar, det är endast ASC 360 som inte ställer det som ett krav. Vidare uttrycker samtliga standarder att företag ska särredovisa komponenter om de har ett betydande värde, medan utformningen skiljer sig beträffande användandet av ordet väsentlig. / Program: Civilekonomprogrammet

Abstract  The Swedish municipalities have an overall responsibility for water and sewage services. The appointed organizations for this obligation holds a monopoly position which is regulated by a prime cost principle. This essay seeks to analyze and describe accounting in these organizations. This has been done via three main themes. These are good and bad examples from the above mentioned organizations accounting, compliance with laws and standards and finally if the financial reports enlightens its users. The empirical evidence has been mapped with a survey and analysis of the annual reports. We have mapped following accounting areas: depreciation times, valuation basis, residual value, component depreciation, impairment, work rutine on period of use decisions on tangible assets and component division, the organizations view on generally accounting principles (GAAP) and true and fair view, interest, key financial ratios and finally fixed and variable costs for the organizations subscribers. In the analysis we discuss these accounting areas via our main themes and from previous research. The study has discovered low compliance and enlightment in some areas of accounting while others were better. The study has also shown lack of standardization and is treating some explanatory factors such as competence and active ownership, collaboration and organizational form, population and finally fee level.

Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta. Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna. / Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly. This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used.  The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.