Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual. Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?    Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts.   Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande. De företag som övergår kommer troligtvis att få fler interna kostnader, då de bland annat måste utbilda sin personal.

Sammanfattning Titel: Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverk Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne Fagerström Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden. Komponentavskrivningsmetoden anses vara komplex att tillämpa och har därför inte stöd från instanserna. Utifrån undersökningen kan slutsatsen dras att de instanser som valt att uttrycka en åsikt har gjort det i syfte att gynna sig själva. Uppsatsens bidrag: Studien kan användas av standardsättare i framtida fall gällande att införa komponentavskrivningsmetoden för flera företag. Utifrån kan de se en sammanställning av alla instansers åsikter kring avskrivningsmetoden, vilket innebär att de själva inte behöver göra en sammanställning och sparar därmed tid i övervägandet att införa metoden. Ett annat bidrag som uppsatsen genererar är till de olika instanserna som kan läsa uppsatsen och referera till den här undersökningen i det fall standardsättarna skulle komma på tanken att införa komponentavskrivning även för de ännu mindre företagen. Nyckelord: Komponentavskrivning, argument, K3, IFRS för SME, instanser, remissvar.