Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har genomförts med företagare som använder e-bokföring samt andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med e-bokföring. Slutsats: Vår slutsats är att det finns fyra faktorer som påverkar företag i beslut att införa e-bokföring. Dessa är; företaget och företagsledarens karaktäristiska drag, rekommendationer från andra, pris samt programmets funktioner.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid. Riktlinjerna ska hjälpa revisorerna att inte hamna i situationer där de riskerar disciplinära påföljder från RN samt riskerar dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Studiens viktigaste resultat är att om en revisor upptäcker att den löpande bokföringen inte har skett i enlighet med BFL och god redovisningssed finns det grund för en sådan misstanke om bokföringsbrott som avses i ABL 9 kap 42 §. Brottsmisstanken uppkommer därför under revisionen och därigenom måste revisorn senast i samband med sin revision underrätta styrelsen om sin brottsmisstanke. Styrelsen kan avhjälpa bristen genom att i efterhand bokföra affärshändelserna om revisorn i sin granskning inte finner att den försenade löpande bokföringen har orsakat bolaget eller dess intressenter någon skada. Avhjälpandet av bristen ska enligt huvudregeln ske inom dem fyra veckorna efter underrättelsen och om detta inte uppfylls måste revisorn anmäla en misstanke om bokföringsbrott till åklagare. Efter anmälan om revisorn stannar kvar ska denne även anmärka i sin revisionsberättelse över de allvarliga bristerna i bokföringen.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet