No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>A European identity</p><p>A study of Manuel Castells criteria’s to create a European identity</p><p>C-Essay in Political Science, by Helena Saagpakk, August 2007</p><p>Supervisor: Björn Åkerberg</p><p>Philosophers and visionaries dreamt early on the idea about a united Europe. This dream was destroyed by the two world wars during the first half of the 20th century. The first community was established in 1950 after the Second World War. This was the beginning of a peaceful cooperation between the member states, and the community later developed into the European Union. “We are not bringing together states, we are uniting people”, said Jean Monnet back in 1952, which is one of the union’s greatest challenges, i.e. to unite the citizens around the European idea and raising public awareness about the European union.</p><p>The purpose of the essay is to examine if the Constitution Treaty contributes to a developed European identity. The investigation has been performed by comparing the consolidated treaties with the Constitution treaty. To be able to investigate the purpose have I used five of Manuel Castells criteria’s for making a European identity; education, diversity in ethnicity and culture, the geographical movement of the labour force, the political identity and a common foreign politics. The comprehensive question of the study is: Does the Constitution treaty promote a European identity in the European Union?</p><p>The result of the study shows that of the five criteria’s are there three criteria’s, diversity in ethnicity and culture, the political identity and a common foreign politics, that are promoting a European identity more in the Constitution treaty than in the consolidated treaties. The result of the study shows, therefore, that the Constitution treaty promotes a European identity in the European Union. A European identity can only develop if the criteria’s are invested equally or bigger in the Constitution treaty than in the consolidated treaties. After an implementation of the Constitution treaty in the union and in the member states, can the criteria’s have an effect on the integration of the citizens in the union and the feeling of a European identity.</p>

I uppsatsen undersöks en återkommande karaktär inom film, nämligen den prostituerade. Hen sätts här i samband med sin sexköpare och det är runt deras iscensatta relation som genus och en eventuell genusordning diskuteras. Då tidigare studier kring samma ämne främst har fokuserat kring den kvinnliga prostitutionen, ämnar denna studie att jämföra den med den manliga heterosexuella prostitutionen för att kunna skönja vissa genusmönster. Uppsatsen utgår från en hypotes om att de kvinnliga karaktärerna är underordnade de manliga, oavsett roll som sexköpare eller prostituerad.Med hjälp av filmteori om representation, genusteori och andra feministiska perspektiv undersöks relationen mellan sexköparen och den prostituerade som filmkaraktärer i fyra europeiska dramafilmer, som mer eller mindre speglar det europeiska förhållningssättet till prostitution idag. Utifrån dessa fyra filmer har två scener valts ut, som genomgår en närläsning och en analys som diskuterar karaktärernas genus utifrån scenernas foto, mise-en-scéne, ljud och klippning. Detta för att undersöka om karaktärernas genus skildras på ett hierarkiskt sätt. Dels ger analysen en inblick i karaktärernas iscensatta performativitet för att skönja de eventuella könsmässiga skillnader mellan manliga och kvinnliga karaktärers beteende, gester och tal. Dels ger analysen kännedom om att de kvinnliga karaktärerna många gånger skildras som underordnade de manliga, som speglar – inte bara Europas – utan det internationella synsättet på våra könsroller och hur de ska rangordnas. Men analysen redogör också för de undantag i de utvalda scenerna, som visar på ett motsatt förhållande där mannen är underordnad kvinnan, vilket belyser att hypotesen i detta fall är en aning för generaliserande i sin utformning.

<p>Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.</p>

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.

Syftet med den här studien är att undersöka den forskningsdebatt som finns kring möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia och ett gemensamt europeiskt perspektiv i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien undersöktes genom kvalitativ textanalys av utvalda publikationer ur Europarådets material. De undersökta publikationerna omfattar seminarieredogörelser, rapporter från konferenser och material från utvärderingsseminarier kring projekt som strävar efter att konstruera en gemensam europeisk historia.Undersökningen visar på att det finns flera gemensamma värden som kan fungera som en grund för att konstruera en gemensam europeisk historia. Exempel på sådana värden är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten och respekt för människolivet. Likheter och skillnader bör redogöras för vilket gör det svårare att enas kring en gemensam europeisk historia.Vidare är det tydligt att de nationella identiteterna och historierna är starkare än den gemensamma europeiska historien. För att åstadkomma ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien är det viktigt att lärarna är välutbildade. Historia, och därmed ett gemensamt europeiskt perspektiv, inte bör missbrukas för att konstruera falsk enighet eller splittring och hat mellan olika länder och grupper. Eurocentrism finns men går att motverka.Den gemensamma europeiska identiteten kan hota de nationella identiteterna men det är inte självklart eftersom alla kulturer är beroende av interaktion med andra kulturer för att skapas och utvecklas. Däremot förekommer användning av islam för att visa på vad som är europeiskt och vad som inte är det. Möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia behandlas i studien.

Den Europeiska Unionen är i ständig politisk utveckling och så är även den svenska opinionens förhållningssätt till det europeiska samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder till EU som finns representerade i ledarsidor i tidningarna Proletären, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden, under det första kvartalet av 2019. Dessa fem tidningar representerar olika sidor av det politiska landskapet i Sverige. Uppsatsen visar också vilka sakpolitiska frågor och pågående politiska processer som ledarsidornas diskussioner om EU anknyter till. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. När det gäller sakpolitiska frågor kretsar den svenska EU-debatten framför allt kring migration, medan andra frågor som rör EU behandlas mer sporadiskt i enskilda tidningar. Ledarsidornas debatt var däremot mer riktad åt större politiska processer som kretsade kring Brexit, EU:s demokratiska utveckling och EU-valet. I samtliga diskussioner har de identifierade attityderna analyserats med stöd utav en multidimensionell teori av Boomgaarden et al. (2011) som förklarar hur attityder formas. Studien kommer fram till slutsatsen att det finns en förhållandevis utbredd euroskepticism mot unionens funktionssätt, men att skepticismen sällan är av principiellt slag. EU:s demokratiska underskott identifieras som en framträdande orsak till det kritiska förhållningssättet. Trots kritiken har de politiska mittentidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet en positiv framtidsvision för Sverige i EU. De mest negativa attityderna finns på den politiska ytterkanten både till höger och vänster, där den vänsterradikala tidningen Proletären utmärker sig i att vilja förkasta hela unionen, medan Samtiden snarare intar en mer kritisk hållning än mittentidningarna.

För att harmonisera handeln, skapa en långsiktig utveckling samt öka sysselsättningen för små och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angående en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlätta för gränsöverskridande verksamhet. Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (även kallat SE-bolag), som till skillnad från SPE-bolaget i första hand är utformat för publika bolag. Fyra år efter förordningens ikraftträdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras. Uppsatsens syfte är att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förväntas erhålla bland små och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrån två olika perspektiv, dels dess effekt på näringslivet och dels dess rättspolitiska påverkan. Den grundläggande förutsättningen för att förordningen skall få genomslag är att det föreligger ett behov av förändring av bolagsrätten för små och medelstora företag. Om ifrågavarande företag inte har ett behov, vilket enligt författarna är en stor anledning till europabolagets fiasko, kommer även denna förordning att gå en misslyckad framtid till mötes. Författarnas åsikt är att svenska små och medelstora företag har ett behov av förändring. Behovet identifieras vara ett lämpligare och mer anpassat regelverk för aktuella företag i Sverige. ABL är inte anpassat för mindre företag och tillämpningen resulterar i hinder och administrativa kostnader av olika slag. Nationella utredningar om att regelverket måste förenklas är bra men föreslagna metoder löser inte problemen. Lagstiftaren har stirrat sig blind på trenderna i Europa istället för att i första hand koncentrera sig på vad företagssfären i Sverige är i behov av. Enligt författarna möter föreslagen förordning det identifierade behovet av förändring, i alla fall teoretiskt sett. Med referens till tidigare erfarenheter av överstatliga initiativ skiljer sig dock teorin många gånger från praktiken. Dock har författarna kommit fram till att förordningen kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ till andra bolagsformer i Sverige. Därutöver förväntas även en viss rättspolitisk påverkan på ABL.

<p>Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.</p><p>Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker. Nationella patent kommer inte att ta del av en sådan konstellation. En europeisk patentdomstol kommer sakna behörighet vad gäller nationella patent.</p><p>Alla aspekter i en inre marknad för patent på EU-nivå kan tänkas ha en negativ inverkan på nationella patent. Författaren syfte är att utreda hur nationella patent påverkas.</p>