<p>Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.</p>

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.

<p>The two Eastern enlargements in 2004 and 2007 marked a new chapter in the EU’s history, since it was the first time that the Union turned to enlarge eastwards. This thesis examines the borderline problem that arose with Article 49 of the <em>Maastricht</em> <em>Treaty on the European Union</em>, which gave the right to <em>any European country</em> that respects the principles of: liberty, democracy, human and fundamental rights, and the rule of law, to apply for membership in the EU.</p><p> </p><p>This thesis approaches the EU’s borderline problem by taking on three case studies consisting of Hungary, Lithuania, and Ukraine, for the purpose of analyzing the Eastern enlargement and Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU. The reason for doing so is to compare Ukraine’s potentials of becoming a member in the EU with two Eastern states that, like Ukraine, have been involved with the Soviet Union, and that despite their degree of involvement, have been successfully integrated in the EU.</p><p> </p><p>As the EU has turned to enlarge eastwards, it gradually pushes its borderline with every enlargement, closer to Russian territory. Hence, it is necessary to investigate how potential integration of a country like Ukraine can affect the EU’s relations with Russia. The crucial aspect of the current relations between the EU and Russia is the interdependence of energy, where Ukraine is as a strategically important country, since it currently serves as a corridor between East (Russia) and West (EU). This thesis therefore shows that the problematic of potential integration of Ukraine goes much deeper than that of a geographical matter, and therefore touches other problem areas related to domestic political instability in Ukraine, and Russian political influence through its gas supplies.</p><p> </p><p>This thesis approaches the EU’s borderline problem from a foreign political perspective by investigating Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU and suggesting, by the assistance of Westberg’s theoretical framework of integration theories, a third generation of integration theories to be needed in order to meet the problematic of the enlargement towards East. The thesis further gives recommendations to how the EU could deal with its borderline problem by answering three research questions related to the enlargement problematic.</p> / <p>De två östutvidgningarna 2004 och 2007 utgjorde ett nytt kapitel i EU:s historia då det var första gången som Unionen påbörjade utvidgningen mot Öst. Denna uppsats undersöker gränsproblematiken som uppkom i samband med Artikel 49 i <em>Maastricht</em> <em>Fördraget om Europeiska Unionen</em>, vilken gav rätten till varje Europeiskt land som respekterar principerna om: frihet, demokrati, mänskliga och fundamentala rättigheter, samt rättsstat, att ansöka om medlemskap i EU.</p><p> </p><p>Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem genom att ta sig an tre fallstudier bestående av Ungern, Litauen, och Ukraina, i syfte att analysera östutvidgningen och Ukrainas potential att bli medlem i EU ur ett utrikespolitiskt perspektiv. Anledningen till detta är att jämföra Ukrainas potential att bli medlem i EU med två öststater som, i likhet med Ukraina, har varit involverade i Sovjet Unionen, men som oberoende graden av involvering med Ryssland, framgångsrikt blivit integrerade i EU.</p><p> </p><p>Eftersom EU påbörjat utvidgningen mot Öst så förskjuts EU:s gräns gradvis, med varje östutvidgning, nära ryskt territorium. Därmed är det nödvändigt att utreda hur potentiell integrering av ett land som Ukraina kan påverka EU:s relationer med Ryssland. Den avgörande aspekten när det gäller relationerna mellan EU och Ryssland, är det ömsesidiga beroendet kring energi, där Ukraina utgör ett strategiskt viktigt land, eftersom det för närvarande verkar som en korridor mellan Öst (Ryssland) och Väst (EU). Denna uppsats visar att problematiken kring potentiell integrering av Ukraina rör problemområden bortom geografisk natur, så som inhemskt politisk instabilitet i Ukraina, samt Rysslands politiska inflytande genom energiförsörjning till Europa.</p><p> </p><p>Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem från ett utrikespolitiskt perspektiv genom att utreda Ukrainas potentiella medlemskap i EU. Den föreslår, med hjälp av Westbergs integrationsteoretiska ramverk, att en tredje generation av integrationsteorier är nödvändig för att analysera problematiken kring utvidgningen mot Öst. Uppsatsen ger rekommendationer till hur EU kan hantera sitt gränsproblem genom att svara på tre frågeställningar gällande utvidgningsproblematiken.</p>

The two Eastern enlargements in 2004 and 2007 marked a new chapter in the EU’s history, since it was the first time that the Union turned to enlarge eastwards. This thesis examines the borderline problem that arose with Article 49 of the Maastricht Treaty on the European Union, which gave the right to any European country that respects the principles of: liberty, democracy, human and fundamental rights, and the rule of law, to apply for membership in the EU.   This thesis approaches the EU’s borderline problem by taking on three case studies consisting of Hungary, Lithuania, and Ukraine, for the purpose of analyzing the Eastern enlargement and Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU. The reason for doing so is to compare Ukraine’s potentials of becoming a member in the EU with two Eastern states that, like Ukraine, have been involved with the Soviet Union, and that despite their degree of involvement, have been successfully integrated in the EU.   As the EU has turned to enlarge eastwards, it gradually pushes its borderline with every enlargement, closer to Russian territory. Hence, it is necessary to investigate how potential integration of a country like Ukraine can affect the EU’s relations with Russia. The crucial aspect of the current relations between the EU and Russia is the interdependence of energy, where Ukraine is as a strategically important country, since it currently serves as a corridor between East (Russia) and West (EU). This thesis therefore shows that the problematic of potential integration of Ukraine goes much deeper than that of a geographical matter, and therefore touches other problem areas related to domestic political instability in Ukraine, and Russian political influence through its gas supplies.   This thesis approaches the EU’s borderline problem from a foreign political perspective by investigating Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU and suggesting, by the assistance of Westberg’s theoretical framework of integration theories, a third generation of integration theories to be needed in order to meet the problematic of the enlargement towards East. The thesis further gives recommendations to how the EU could deal with its borderline problem by answering three research questions related to the enlargement problematic. / De två östutvidgningarna 2004 och 2007 utgjorde ett nytt kapitel i EU:s historia då det var första gången som Unionen påbörjade utvidgningen mot Öst. Denna uppsats undersöker gränsproblematiken som uppkom i samband med Artikel 49 i Maastricht Fördraget om Europeiska Unionen, vilken gav rätten till varje Europeiskt land som respekterar principerna om: frihet, demokrati, mänskliga och fundamentala rättigheter, samt rättsstat, att ansöka om medlemskap i EU.   Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem genom att ta sig an tre fallstudier bestående av Ungern, Litauen, och Ukraina, i syfte att analysera östutvidgningen och Ukrainas potential att bli medlem i EU ur ett utrikespolitiskt perspektiv. Anledningen till detta är att jämföra Ukrainas potential att bli medlem i EU med två öststater som, i likhet med Ukraina, har varit involverade i Sovjet Unionen, men som oberoende graden av involvering med Ryssland, framgångsrikt blivit integrerade i EU.   Eftersom EU påbörjat utvidgningen mot Öst så förskjuts EU:s gräns gradvis, med varje östutvidgning, nära ryskt territorium. Därmed är det nödvändigt att utreda hur potentiell integrering av ett land som Ukraina kan påverka EU:s relationer med Ryssland. Den avgörande aspekten när det gäller relationerna mellan EU och Ryssland, är det ömsesidiga beroendet kring energi, där Ukraina utgör ett strategiskt viktigt land, eftersom det för närvarande verkar som en korridor mellan Öst (Ryssland) och Väst (EU). Denna uppsats visar att problematiken kring potentiell integrering av Ukraina rör problemområden bortom geografisk natur, så som inhemskt politisk instabilitet i Ukraina, samt Rysslands politiska inflytande genom energiförsörjning till Europa.   Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem från ett utrikespolitiskt perspektiv genom att utreda Ukrainas potentiella medlemskap i EU. Den föreslår, med hjälp av Westbergs integrationsteoretiska ramverk, att en tredje generation av integrationsteorier är nödvändig för att analysera problematiken kring utvidgningen mot Öst. Uppsatsen ger rekommendationer till hur EU kan hantera sitt gränsproblem genom att svara på tre frågeställningar gällande utvidgningsproblematiken.