Den Europeiska Unionen är i ständig politisk utveckling och så är även den svenska opinionens förhållningssätt till det europeiska samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder till EU som finns representerade i ledarsidor i tidningarna Proletären, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden, under det första kvartalet av 2019. Dessa fem tidningar representerar olika sidor av det politiska landskapet i Sverige. Uppsatsen visar också vilka sakpolitiska frågor och pågående politiska processer som ledarsidornas diskussioner om EU anknyter till. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. När det gäller sakpolitiska frågor kretsar den svenska EU-debatten framför allt kring migration, medan andra frågor som rör EU behandlas mer sporadiskt i enskilda tidningar. Ledarsidornas debatt var däremot mer riktad åt större politiska processer som kretsade kring Brexit, EU:s demokratiska utveckling och EU-valet. I samtliga diskussioner har de identifierade attityderna analyserats med stöd utav en multidimensionell teori av Boomgaarden et al. (2011) som förklarar hur attityder formas. Studien kommer fram till slutsatsen att det finns en förhållandevis utbredd euroskepticism mot unionens funktionssätt, men att skepticismen sällan är av principiellt slag. EU:s demokratiska underskott identifieras som en framträdande orsak till det kritiska förhållningssättet. Trots kritiken har de politiska mittentidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet en positiv framtidsvision för Sverige i EU. De mest negativa attityderna finns på den politiska ytterkanten både till höger och vänster, där den vänsterradikala tidningen Proletären utmärker sig i att vilja förkasta hela unionen, medan Samtiden snarare intar en mer kritisk hållning än mittentidningarna.

<p>Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med</p><p>denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?</p> / <p>On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?</p>

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet? / On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?

No description available.

This thesis analyses four European writers, whose common denominator is that they have moved to Sweden from other European countries and chosen to write in Swedish: Caterina Pascual Söderbaum, Theodor Kallifatides, Gabriela Melinescu and Sigrid Combüchen. Focus lies on novels published by the authors in the 21st century. The thesis builds upon theories on memory by Pierre Nora and on imagined communities by Benedict Anderson, Chiara Bottici and Benoît Challand. In Imagined Communities, Anderson shows the effects of the emerging nation states on the modern novel in the 19th century. The hypothesis of this study is that the emergence of the European Union and the resulting European movement will affect narratives in a similar way, but on a European rather than national level. The main finding seems to confirm this, showing that an imagined European community takes shape in the studied novels, surpassing that of the nation state’s borders.  All writers focus on memories, but in two different ways: Kallifatides and Melinescu depict long memories, starting in ancient times and with a positive view on remembrance as a focus on what is in common for Europeans. Pascual Söderbaum and Combüchen, on the other hand, depict memories from the dark 20th century and the importance of forgetting and moving on in order to give future generations freedom. In most novels, however, there are examples of lieux de mémoire (sites of memory), with Nora’s terminology, expanding towards a common European identity, in spite of the plethora of myths and languages. / Den här uppsatsen analyserar fyra europeiska författare vars gemensamma nämnare är att de har flyttat till Sverige från andra europeiska länder och valt att skriva på svenska: Caterina Pascual Söderbaum, Theodor Kallifatides, Gabriela Melinescu och Sigrid Combüchen. I fokus är romaner som givits ut av författarna under 2000-talet. Uppsatsen bygger på teorier om minne av Pierre Nora och föreställda gemenskaper av Benedict Anderson, Chiara Bottici och Benoît Challand. I Imagined Communities visar Anderson vilken påverkan de framväxande nationalstaterna hade på den moderna romanen under artonhundratalet. Den här uppsatsens hypotes är att framväxten av EU och den europeiska rörlighet som EU resulterat i påverkar narrativen på ett liknande sätt, men på en europeisk snarare än nationell nivå. De viktigaste resultaten tycks i huvudsak bekräfta denna hypotes, och visar på hur en föreställd europeisk gemenskap tar form i de studerade romanerna, en gemenskap som överskrider nationalstatens gränser. Samtliga författare fokuserar på minnen, men på två vitt skilda sätt: Kallifatides och Melinescu skildrar långa minnen med början i antiken och en positiv syn på hågkomst som det som förenar européer. Pascual Söderbaum och Combüchen, å andra sidan, skildrar minnen av det mörka nittonhundratalet och vikten av att glömma bort och gå vidare för att ge framtida generationer frihet. I de flesta romaner finns det dock exempel på lieux de mémoire (minnesplatser), med Noras terminologi, som vidgar sig mot en gemensam europeisk identitet, trots den stora mångfalden av myter och språk.

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the “waiting-list”. What is then the European Identity in the changedEurope of today?   The President of the Commission has during the years had great influence on EU's view upon the European identity. For example, Jacques Delors was prominent in urging for European togetherness over national borders. Still, the current president, José Manuel Barroso, has new political and geographical situations to consider. That raises the question whether this new era might have an impact upon the president’s view of the European identity.   How to relate to the European identity is something that the sociologist Gerard Delanty investigates. Foremost is his focus upon the historical rise of “Europe” and in addition the European identity effect European immigrants. Delanty has also created four models for European identity of “thick” and “thin” categories. The models systematize different views upon the European identity.   This essay investigates how these models can be used as an instrument to categorize the different views upon the European identity that has been used by official sources within EU in the past, and compare these to the view which is expressed by Barroso today. The result is that Barroso’s view upon the European identity correlates to a great extent with the view of the 1950’s and 1960’s. That is, that the European identity should be based upon moral values as democracy and human rights. In contrast, the view in the 1980’s and beginning and 1990’s was a greater focus upon similarities in ancient history and multi-cultureEurope. In this way, Barroso’s view is similar to the early EU, however, not to the more recent opinions about European culture.

This study examines the European council and its connection to CFSP and the European identity. It will give a perspective of the change in common foreign-security policy from the Maastricht Treaty to the Lissabon treaty. The study will reproduce a perspective through time and describe the main ideas in CFSP and make a connection to how it created a European identity. The empirical material will conclude the European council results. To give more perspective, an idea analysis will be operating to capture the ideas of the various materials describing European identity and the CFSP. Henceforth using the empirical material to conclude a result for the analysis. For the analysis to be complete subjects such as normative power and actorness will have a part in the work in CFSP. Social constructivism as a theory will help to understand the power that European identity has in international cooperation. To conclude this, abstract the study will structure a difference in the work of the CFSP and its strategy to promoted democracy, and peace.

Sedan det officiella bildandet av EU så har idén om en gemensam europeisk identitet funnits. Både EU och Sverige har försökt förverkliga denna idé – det finns däremot forskning som tyder på att det är ett tämligen svårdefinierat koncept. I läroplanen för gymnasieskolan finns en formulering rörande utvecklandet av elevernas europeiska identitet. I och med dess svårdefinierade natur så väcker det frågan kring hur lärare själva konceptualiserar en europeisk identitet, vilket besvarar föreliggande studies syfte. Dessutom är det meningen att synliggöra lärares resonemang kring möjligheter och utmaningar som finns med att undervisa om en europeisk identitet. Således har en kvalitativ intervjustudie genomförts där sju verksamma samhällskunskapslärare intervjuats och analyserats utifrån en social identitetsteori. Resultatet av studien visade att det saknas en samstämmighet bland lärarna gällande vilka aspekter som kan utgöra en del av en europeisk identitet. Sekularism, mångkulturalism och kontinentens historia framstod som de främsta aspekterna, men varenda aspekt ifrågasattes kontinuerligt av samtliga lärare. Det fanns en brist på möjligheter bland de intervjuade lärarna som menade att EU och identitet utgjorde självklara förutsättningar men att det kräver ett visst intresse från läraren själv. Vid talan om utmaningar så fann de intervjuade lärarna bland annat att det är en svårdefinierad fråga, ett obekvämt ämne för vissa lärare och framför allt en brist på förankring i ämnesplanen, vilket gör att det europeiska hamnar i skymundan. Den nationella och globala identiteten ges mer utrymme i ämnesplanen och således är det naturligt att dessa behandlas mer i klassrummet. / Ever since the foundation of the European Union, the idea of a common European identity has existed. Both the EU and Sweden have tried to make this idea come into fruition – however, previous research indicate the difficulty in defining this concept. In the Swedish curriculum for upper-secondary school, there is a formulation regarding developing the students’ European identity. Due to its difficulty to define, it raises the question regarding how teachers themselves conceptualize a European identity, which explains the main purpose of this study. Another objective was to investigate teachers reasoning regarding the potential possibilities and challenges when teaching about a European identity. Therefore, a qualitative interview study was conducted where seven active civics teachers were interviewed and analyzed using a social identity theory. The results of the study pointed to a lack of consensus among the teachers regarding what aspects to include in a European identity. Secularism, multiculturalism and the continent’s history emerged as the most prevalent aspects; however, each aspect was continually disputed by every teacher. There was also a lack of possibilities presented. EU and identity were the most obvious in terms of core content, but it requires a certain interest from the teacher. The interviewed teachers brought up several challenges, including its difficulty to define, its uncomfortable nature and, above all, its absence from the course curriculum. This effectively sidelines the European identity from making any significant appearance. The national and global identity are present in the course curriculum and are therefore given a higher priority.

Through a comparative case study of the European identity in Spain and Italy, the thesis aims to gain a better understanding of the formation of a European identity and the factors that explain variations in the degree of European identity between individual member states. As the degree of European identity differs between member states which in other respects are relatively similar, Spain and Italy are studied as two cases with different outcomes to investigate what might explain their different degrees of European identity. The empirical comparison is based on four hypotheses derived from previous research examining the relationships between the following independent variables and European identity; cognitive mobilization, Euroscepticism, political trust and economic benefits. The systematic comparison of explanatory factors between Spain and Italy finds that the existence of Euroscepticism, economic benefits and higher education leads to a higher degree of European identity. Explanatory factors from previous research are partly confirmed and partly non-confirmed and the thesis illustrates that established relationships that explain differences at the aggregated EU level do not explain differences between individual countries to the same extent. The study finds that differences at the Member State level partly explain variations in European identity, but concludes that further studies at the individual level are needed to understand the formation of the individual European identity. / Genom en jämförande fallstudie av den europeiska identiteten i Spanien och Italien ämnar uppsatsen få en bättre förståelse för formandet av en europeisk identitet och vilka faktorer som förklarar variationer i grad av europeisk identitet mellan enskilda medlemsländer.. Baserat på tidigare forsknings konstaterande om att det finns skillnader i europeisk identitet mellan relativt lika EU-medlemsländer, studeras Spanien och Italien som två fall med olika utfall för att undersöka vad som kan förklara skillnaden mellan dem. Den empiriska jämförelsen utgår ifrån fyra hypoteser härledda från tidigare forskning som undersöker sambandet mellan följande oberoende variabler och europeisk identitet; kognitiv mobilisering, euroskepticism, politisk tillit och ekonomiska fördelar. Resultaten från den systematiska jämförelsen av förklaringsfaktorer mellan Spanien och Italien finner stöd för att förekomsten av euroskepticism, ekonomiska fördelar samt högre utbildning leder till en högre grad av europeisk identitet. Uppsatsen delvis bekräftar och delvis bekräftar inte förklaringsfaktorer från tidigare forskning och illustrerar att etablerade samband som förklarar skillnader på den aggregerade EU-nivån inte i samma utsträckning förklarar skillnader mellan enskilda länder. Undersökningen konstaterar att skillnader på medlemsstatsnivå till viss del förklarar variationer i europeisk identitet, men att fortsatta studier på individnivå krävs för att förstå formandet av enskilda individers europeiska identitet.