Individers tillit til det politiske systemet er viktig for myndighetenes evne til å styre effektivt. En stat som ikke har tillit fra sine innbyggere kan bli nødt til å ta i bruk virkemidler som vold, trusler og tvang for få sine innbyggere til å opptre som ønskelig. Slike virkemidler kan bli møtt med motstand, noe som vil minke effektiviteten, og kan i verste fall føre til kollaps av staten. Denne analysen har som hensikt å undersøke hva som genererer tillit til de politiske institusjonene i Afrika. Det afrikanske kontinentet er hjemsøkt av ustabilitet, væpnede konflikter, borgerkrig og etniske konflikter. En viktig oppgave verdenssamfunnet står ovenfor er dermed hvordan vi skal få Afrika ut av denne negative spiralen. Ved å anvende flernivåanalyse i 20 afrikanske land finner jeg at individenes subjektive oppfattelse av landets økonomiske situasjon, ulikhet mellom etniske grupper, generalisert sosial tillit samt korrupsjon har en innvirkning på individers grad av tillit. / Popular trust in the political institutions is vital for a regime’s ability to govern effectively. A regime that does not inhabit trust from its citizens will have to use other measures to obtain obedience and cooperation from their citizens – like coercion, use of force and threats. These measures may reduce the efficiency of the regime, and may also lead to a collapse of the state. The purpose of this thesis is to investigate what the sources of political trust are in Africa. The African continent is hunted by instability, armed conflicts, civil wars and ethnic conflicts. One of the tasks for the international society is therefore how to get African countries out of this negative spiral. Since political trust is linked to the stability of the regime, it is essential to investigate what the sources of trust are. By using multilevel modeling in twenty African countries, I find that individual evaluations of the country’s economic situation, horizontal inequalities, social trust and corruption all have an influence on political trust.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.

Social trust is one of the building stones for democratic societies. It builds on mutual understanding of the collective commonly shared norms. However, how it associates to political trust on the individual level is still ambiguous, as such this paper hopes expand the knowledge of how it is related to political trust in Sweden on an individual level.  Aim: This paper aims to explore how political trust in Sweden relates to social trust. Furthermore, it aims to study how the relationship varies by educational attainment. Data and methods: This study has used ordinary least square (OLS) to estimate to what degree political trust associated with social trust. It has also in the regression analysis included an interaction term to see how political trust interacts with educational attainment. Results: It is hypothesized that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. The result from this study finds significant results that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. Indicating to a positive correlation. It is also hypothesized that higher educated would express stronger effect of political trust on social trust. The estimations showed no significant interaction term. The relationship between political trust and social trust does not vary by educational attainment. Discussion: This paper found that the first hypothesis was in line with the findings of previous research and theory. As such, it was confirmed. The second hypothesis was not in line with previous findings or theory and suggested that there is no interaction effect, at least not for Sweden. The differences in methods and how the contextual and institutional differences are handled in this study compared to previous studies are discussed and highlighted. These discussions are then culminated into a proposal for future research. / Social tillit är en av byggstenarna för demokratiska samhällen. Den bygger på ömsesidig förståelse för de kollektiva gemensamt delade normerna. Hur det associeras till politisk tillit på individnivå är dock fortfarande tvetydigt, och det är denna studies förhoppning att utöka kunskapen om hur den förhåller sig till politisk tillit i Sverige på individnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur politisk tillit i Sverige förhåller sig till social tillit. Vidare syftar den till att studera hur sambandet varierar beroende på utbildningsnivå.  Data och metod: Denna studie har använt minsta kvadratmetoden för att uppskatta i vilken grad politisk tillit relaterar till social tillit. Det har också i regressionsanalysen inkluderats en interaktionsterm för att se hur politiskt tillit interagerar med utbildningsnivå. Resultat: Det hypotiseras att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Resultatet från denna studie finner signifikanta resultat att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Detta indikerar till en positiv korrelation. Det hypotiseras också att högre utbildade skulle uttrycka starkare effekt av politisk tillit på social tillit. Skattningarna visade ingen signifikant interaktionsterm. Förhållandet mellan politisk tillit och social tillit varierar inte beroende på utbildningsnivå. Diskussion: Denna uppsats fann att den första hypotesen var i linje med resultaten från tidigare forskning och teori. Som sådan bekräftades den. Den andra hypotesen var inte i linje med tidigare resultat eller teori och visade att det inte fanns någon interaktionseffekt, åtminstone inte för Sverige. Skillnaderna i metod och hur kontextuella och institutionella skillnader hanteras i denna studie jämfört med tidigare studier diskuteras och belyses. Dessa diskussioner mynnar sedan ut i förslag till framtida forskning.

No description available.

Studien undersöker genom multipel regressionsanalys sambandet mellan miljöengagemang och politisk tillit, med utgångspunkt i enkätdata med urval ur den svenska befolkningen. Miljöengagemang mäts genom generellt intresse för miljön och medlemskap i en miljöorganisation. Tillit till riksdagen, svenska rikspolitiker samt politiska partier utgör indikatorer för politisk tillit. Interaktionseffekter som påverkar sambandet undersöks med tre dimensioner av samhällsklass. Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital utgör studiens grund, som därför utgår från samhällsklass baserat på utbildning, inkomst och subjektiv klass. Undersökningen bygger på data från 1998 och 2014 för att kunna analysera förändringar över tid. Resultatet visar att miljöintresse har en starkare korrelation till politisk tillit 2014 än 1998, och omvänt att medlemskap i en miljöorganisation och politisk tillit har en starkare samvariation 1998 än 2014. Förklaringskraften hos enbart dessa variabler är dock låg, och bakomliggande variabler kan tänkas förklara associationen. Vidare visar sig klass påverka sambandet. Ett mönster går att urskilja i resultaten hos alla tre dimensioner av klass 1998, där högre klasstillhörighet är kopplat till en mer negativ korrelation mellan miljöintresse och politisk tillit. Mönstret är statistiskt signifikant för utbildning och subjektiv klass, men inte inkomst. Samma struktur finns i resultatet kvar hos utbildning och subjektiv klass 2014, men försvagat och utan statistisk signifikans. Interaktionseffekten för inkomst försvinner helt 2014, då alla inkomstgrupper visar ett lika starkt samband mellan miljöengagemang och politisk tillit.

Den politiska tilliten är fundamental för ett politiskt välfungerande system. Den politiska tillitens ursprung är välstuderat, men trots detta råder det oenighet inom forskning kring dess ursprung. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på de institutionella och kulturella teorierna för att förklara den politiska tillitens ursprung, men nyligen genomförda studier pekar på att det även finns en geografisk dimension som påverkar tilliten. I uppsatsen undersöks om det finns ett samband mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit i Sverige. De geografiska dimensionerna som studeras är boendesegregation samt stad och land. De teoretiska utgångspunkterna består av teorier om centrum och periferi, som även kan appliceras på klyftorna mellan stad och land. Sambandet mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit testas genom multivariat regressionsanalys. Undersökningen baseras på data från SOM-undersökningen 2020 samt data konstruerad av Delmos och SCB som synliggör hur olika områden förhåller sig till varandra med avseende på socioekonomisk status. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan att bo i större städer och politisk tillit men att boendesegregation inte påverkar den politiska tilliten. Uppsatsens resultat kan bidra med ökad förståelse kring den politiska tillitens ursprung.

This study examines trust in Swedish government agencies based on individuals’ left-right political ideology. Two theories, the Cultural backlash theory and the Economic insecurity thesis, traditionally used to explain the rise of right-wing populist parties, are applied to identify factors influencing trust. The Cultural backlash theory focuses on conflicts between social-liberal and social-conservative values, while the Economic insecurity thesis emphasises the impact of globalisation on economic winners and losers. The results reveal a trust gap between left- and right-wing voters, but other factors seem to play a more significant role in explaining trust levels. Factors associated with the economic insecurity thesis marginally surpass factors associated with political ideology in explanatory power, while those linked to the cultural backlash theory explain more of the variation. The study suggests that, despite the influence that political ideology has on trust in government agencies, the trust gap might be better characterised as a social-liberal/conservative gap. Overall, it highlights the nuanced interplay between cultural and economic factors in shaping trust dynamics within the Swedish context.

Through a comparative case study of the European identity in Spain and Italy, the thesis aims to gain a better understanding of the formation of a European identity and the factors that explain variations in the degree of European identity between individual member states. As the degree of European identity differs between member states which in other respects are relatively similar, Spain and Italy are studied as two cases with different outcomes to investigate what might explain their different degrees of European identity. The empirical comparison is based on four hypotheses derived from previous research examining the relationships between the following independent variables and European identity; cognitive mobilization, Euroscepticism, political trust and economic benefits. The systematic comparison of explanatory factors between Spain and Italy finds that the existence of Euroscepticism, economic benefits and higher education leads to a higher degree of European identity. Explanatory factors from previous research are partly confirmed and partly non-confirmed and the thesis illustrates that established relationships that explain differences at the aggregated EU level do not explain differences between individual countries to the same extent. The study finds that differences at the Member State level partly explain variations in European identity, but concludes that further studies at the individual level are needed to understand the formation of the individual European identity. / Genom en jämförande fallstudie av den europeiska identiteten i Spanien och Italien ämnar uppsatsen få en bättre förståelse för formandet av en europeisk identitet och vilka faktorer som förklarar variationer i grad av europeisk identitet mellan enskilda medlemsländer.. Baserat på tidigare forsknings konstaterande om att det finns skillnader i europeisk identitet mellan relativt lika EU-medlemsländer, studeras Spanien och Italien som två fall med olika utfall för att undersöka vad som kan förklara skillnaden mellan dem. Den empiriska jämförelsen utgår ifrån fyra hypoteser härledda från tidigare forskning som undersöker sambandet mellan följande oberoende variabler och europeisk identitet; kognitiv mobilisering, euroskepticism, politisk tillit och ekonomiska fördelar. Resultaten från den systematiska jämförelsen av förklaringsfaktorer mellan Spanien och Italien finner stöd för att förekomsten av euroskepticism, ekonomiska fördelar samt högre utbildning leder till en högre grad av europeisk identitet. Uppsatsen delvis bekräftar och delvis bekräftar inte förklaringsfaktorer från tidigare forskning och illustrerar att etablerade samband som förklarar skillnader på den aggregerade EU-nivån inte i samma utsträckning förklarar skillnader mellan enskilda länder. Undersökningen konstaterar att skillnader på medlemsstatsnivå till viss del förklarar variationer i europeisk identitet, men att fortsatta studier på individnivå krävs för att förstå formandet av enskilda individers europeiska identitet.