This is a study of how “birdwatching visions” are created through the relations between human and non-human actors in birdwatching, and what kind of representations of birds that are constituted within these visions. The aims have mainly been examined by participant observations of birdwatching in Sweden; participant observations of the work done by the NGO BirdLife Malta during the Spring hunting season of birds in Malta; and by interviewing birdwatchers in both contexts. The Actor-Network Theory serves as the theoretical perspective used to analyze how birdwatching visions are ordered and shaped in birdwatching, and how birds as “socio-material phenomenon” are constituted. The study shows how birdwatchers, through their relations to different devices, improve their abilities to determine species of birds, both by using equipment that extend their biological abilities, and equipment that offer a model of interpretation. The study also shows that the birdwatching visions are built upon a taxonomic and focused ways of thinking about birds, where the birds are given certain meanings depending on their occurrence in time and space and what kind of “species” they are identified as.

Denna uppsats är ofrånkomligen lik c-uppsatsen som författaren skrev tillsammans med en medförfattare hösten 2022. Materialet till tidigare forskning och metod är begränsat där av kan det förekomma en vis likhet. Det syfte som denna uppsats har, som är en fortsättning på c-uppsatsen som skrevs hösten 2022, är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarna (SO-lärarna) i sina didaktiska val i undervisningen. Den forskning som ligger till grunden för denna undersökning är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med syfte att åskådliggöra vilka aktörer som agerar.

Work For You är privat fristående aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjänster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna på Work For You upplevt rehabiliteringstjänsten de ingått i. Ett annat syfte var att även ta reda på om rehabiliteringstjänsten haft någon inverkan på deltagarnas möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrån fyra deltagares upplevelser av insatsen.   Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan på dem och de anser att de fått den hjälp de ansett sig vara i behov av. Deltagarna upplevde att de fått hjälp i ett helhetsperspektiv, kommit ut i en anpassad arbetsträning och återfått en tro på sin egen förmåga. Man har även parallellt med de arbetslivsinriktade insatserna haft möjlighet att träna på det sociala samspelet, få kunskap om anpassningsmöjligheter och fått ett ökat självförtroende. Några av de som deltagit i intervjun har nämnt att insatsen för dem varit en lösning eller lett till ett bättre mående, där de fått ett stärkt självförtroende och känner hopp. Samtliga har även varit ute på arbetsträning.   Nyckelord: Arbetsmarknaden, arbetsträning, funktionshinder, intervjustudie, rehabiliteringstjänst, social samvaro, stöd, Work For You. / <p>2013-06-04</p>

Today there is a growing interest in research on concrete practice within organizations, which has implications for the understanding of how performance management works. New control ideals are often introduced in an organizational and socially embedded practice, where taken for granted assumptions about what is right and wrong or good and bad actions are already established. Governance can ideally be seen as an interaction between structure and actor, where the former both guides and limits the conduct of the latter. However, in this thesis I can show that local actors can act differently and exhibit resistance in interactions with their superiors, thus they are not as passive as the ideal assumes. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory that stresses there is a dialectical relationship between structure and actor. (New)institutional theory contributes to get insights into the participants' behavior and that meaning is shaped by wider institutional influences. The empirical data in this thesis consists of two studies; an inter-organizational care chain project and a study in assisted living. Both studies were carried out as case studies where qualitative interviews, observations, and various official documents have been used. In the care chain project the aim is to produce knowledge about how a change process has been undertaken to promote the development of a seamless chain of care between different healthcare providers. The assisted living study examines how the interaction between actor and structure manifests at three critical events. Within the work units (the actors) knowledge and practices are established, based on care ideals. Economically administrative ideal (the structure) is based on a hierarchical approach in which goals and metrics are linked to budgets, activities and standards and where decision-making is decoupled from the actual work. This decoupling can make the work more clearly measured, monitored and streamlined, thus keeping players accountable for their actions and achievements. The actors are seen as cogs in a machine rather than as insightful and engaged. Therefore they are assigned to an inconspicuous place in the framework that the financial administrative ideal has determined. This ideal is the cornerstone of New Public Management (NPM) and holds the private sector as a model in terms of management, steering and control of a business. Although local actors can exhibit resistance towards this ideal, they still are limited by its authoritative power of determining the allocation of resources. / Det finns idag ett ökat intresse inom forskningen för den konkreta praktiken inom organisationer, vilket får konsekvenser för förståelsen av hur verksamhetsstyrning går till. Vid införandet av ett nytt styrideal sker detta i en organisatorisk och socialt inbäddad praktik, där det redan finns etablerade ”ta-för-givet” antaganden om vad som är rätt och riktigt, bra eller dåligt handlande. Styrning kan ses som ett samspel mellan strukturer (makronivå) och aktörer (mikronivå) och där strukturen såväl vägleder som begränsar aktörernas handlande. Jag kan dock visa att aktörer försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter bygger dels på Giddens struktureringsteori och det dialektiska förhållandet mellan struktur och aktör, dels på nyinstitutionell teori som bidrar med insikter om att aktörers agerande och meningsskapande även formas och påverkas av bredare institutionella influenser.   Det empiriska materialet i avhandlingen utgörs av två studier; ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt och en studie inom hemtjänsten. Båda studierna har genomförts som fallstudier där kvalitativa intervjuer, observationer och olika officiella dokument använts.  I vårdkedjeprojektet är syftet att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan olika vårdaktörer.  I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan aktör och struktur tar sig uttryck vid tre kritiska händelser, där strukturen i form av ett ekonomiskt administrativt ideal anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras. Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner, som bygger på ett omsorgsideal.  Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla aktörerna ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.  Aktörerna ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade i den sociala strukturen.  De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa idealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Jag kan dock visa att de lokala aktörerna kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som idealet utgår från.  Men då aktörerna inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av fem av realskolans läroböcker i allmänhistoriamellan åren 1905 till 1954. Uppsatsens mål är att undersöka om förändringar har skett i läroböckernamed avseende hur aktörsperspektivet och strukturperspektivet har använts i dem. Uppsatsens fokusär även på hur samtliga läroböcker har skildrat folkvandringstiden för att skapa ett så jämnt ochträffsäkert resultat som möjligt.Uppsatsens syfte är dessutom att se om de svenska läroböckerna för realskolan har förändrats ellerinte under denna femtio års period från realskolans början mot dess slut. Om det finns ett uppenbartmönster i läroböckernas skildring och för att skapa en röd tråd genom dem. För att besvara detta harfyra forskningsfrågor skapats. Nämligen: Vilka bakomliggande orsaker använder författarna för attbeskriva folkvandringstiden? Vilken metod använder böckerna för att beskriva folkvandringstiden,använder de ett struktur- eller ett aktörsperspektiv? Finns det någon dominant perspektiv genomtexterna? Finns det något uppenbar förändring i läroböckerna när det kommer hur folkvandringstidenhar beskrivits? I så fall hur ser den förändring ut? Finns det uppenbara likheter mellan 1905 och 1954års läroböcker när det kommer till innehåll samt hur aktör och strukturperspektivet har använts?Resultat som uppsatsen kommit fram är att aktörsperspektivet har dominerat realskolans läroböckerför specifikt förklarandet av folkvandringstiden. Strukturer har tagits upp men de är få och har inteanvänts till en större utsträckning jämfört med aktörsperspektivets användning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

Aktierekommendationer som publiceras för allmänheten kan tas fram av både analytiker och journalister. Trots att de till synes har samma arbetsuppgifter finns skillnader i hur de arbetar. Analytiker har enligt tidigare studier visat sig kunna vara beroende och således utfärda aktierekommendationer som inte återspeglar verkligheten. Journalister ska emellertid vara neutrala vilket bör ge korrekta aktierekommendationer. Utifrån det ämnade den här studien att ta reda på om det fanns skillnader i aktörernas agerande. Det genom att undersöka om yrkesroll påverkar utfallet av aktierekommendationer; om köp– eller säljrekommendationer som publiceras i störst utsträckning. Vidare hade studien för avsikt att ta reda på om marknadsvärde är en faktor som påverkar utfall på aktierekommendationer. Det eftersom analytiker visat sig vara benägna att kompromissa sin neutralitet för att få insikt i mindre bolag som inte delger marknaden med lika mycket offentlig information som större bolag. Genom logistisk regression testades sannolikheter för att undersöka syftet och besvara hypoteser. Studien fann att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer jämfört med journalister. Det påvisas att mindre bolag i större utsträckning får köprekommendationer. Däremot finner studien inget stöd för att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer för mindre bolag än vad journalister gör.

Russian warfare is one of the most currently debated topics between military experts. Some define it as something wholly new and name it hybrid warfare. Others say that hybrid warfare is nothing but an old method brought back to life. Some experts also argue that any nation at war will use any method to win, regardless of being a defender or aggressor. One thing, however, binds these experts together—the will to understand Russian warfare.  Hybrid warfare uses both state and non-state actors together to achieve a common goal. Because of mixing these actors, it becomes hard to define further. Because of that, experts still struggle to understand Russian warfare and the use of hybrid warfare. Thus allowing Russia to continue to act within the grey area between a state of neither peace nor war.  By analysing Russia’s intervention in the ongoing conflict in Syria with Lewickis military and non-military dimensions. This study shows that Russian warfare and its actions in Syria are based more on international reputation. When there is a risk for tarnished reputation, they act through non-state actors. When there is a chance for improved reputation, they act through state actors. This study also shows that there are fundamental differences in what Russia does officially and unofficially, which is also based on international reputation.

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

Den här studien har försökt att förstå hur naturturism- aktörer och deras besökare i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Stor del av tidigare forskning har fokuserat på hurvida jägare, bönder och skogsägare har ställt sig till vargfrågan och turismens perspektiv har uteblivit. Ett intresse uppkom därmed att undersöka sambandet mellan Norra Värmlands naturturism- aktörer och deras attityd till vargen. För att få en helhetsförståelse på naturturism- aktörernas attityder i Norra Värmland har intervjuer skett med ett representativt urval av naturturism- aktörer. Värmland är ett av de län med högst vargtäthet i Sverige och i December år 2009 beslutades det om licensierad jakt på 9 stycken vargar i länet, något som var en hög siffra i jämförelse med andra län (Kastegård 2010). Under åren 2014 och 2015 kunde det konstateras att 415 vargar befann sig på svensk mark där Värmlands region hade en hög täthet (Naturvårdsverket 2015). Genom studien fanns en förhoppning att kunna bidra till ytterligare en dimension i vargfrågan genom att se hur hög täthet av varg i ett län kan påverka naturturism- aktörer, vilket anses har uppnåtts. Det går att konstatera att aktörerna i Norra Värmland påverkas av den nuvarande vargpopulationen som råder i länet. Majoriteten av aktörerna finner inte vargen som något problem för deras verksamhet utan anser snarare att den bidrar till något positivt för deras besökare.