Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS. Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall. Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring. Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen. Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen. Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet.

<p>Författare: Elin Sjöberg och Linda Wiberg</p><p>Handledare: Anders Isaksson</p><p>Datum: 2008-05-20</p><p>Ämne: Kandidatuppsats</p><p>E-post:  elin_sj@hotmail.com</p><p>lindowiberg@hotmail.com</p><p>Sedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade <em>social</em> <em>responsible investment</em>, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget. Men eftersom hållbarhetsredovisningen är en av de källor som finns tillgängliga i företag är det intressant att veta hur den används i en företagsanalys och vad analytikerna anser om den. Genom en bättre inblick i de etiska finansanalytikernas användning av hållbarhetsredovisningar kan företagen bättre förstå vad som krävs av dem och vilket innehåll som efterfrågas. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad etiska finansanalytiker har för attityd till hållbarhetsredovisningar som verktyg vid etiska företagsanalyser.</p><p> </p><p>Vi har genomfört sex stycken semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer med olika analytiker eftersom vi ville skaffa oss djupare kunskaper om ämnet. I den teoretiska referensramen använde vi oss framförallt av tidigare forskning och undersökningar inom ämnet för att kunna besvara syftet med studien.</p><p> </p><p>Slutsatserna vi kom fram till kan sammanfattas som följande:</p><p> </p><ul><li>Analytiker till etiska fonder verkar i en bransch som styrs av ett fåtal aktörer som levererar den etiska informationen i ett mönster som liknar institutionell teori. </li><li>Analytikerna anser att ”yttre” ting som riktlinjerna från GRI och extern, oberoende granskning endast delvis hjälper företagen med hållbarhetsredovisningen eller höjer dess trovärdighet. Det viktigaste är att företaget redovisar det som är relevant för just dem, något som till stor del styrs av företagets bransch och geografiska läge. </li><li>Det viktigaste i en hållbarhetsredovisning är att företaget tydligt och klart redovisar sina risker och möjligheter kopplade till miljön och att de uppvisar en hög grad av transrapens.</li><li>Hållbarhetsredovisningen är viktig, men inte den enda källan som analytikerna använder sig för att hitta icke-finansiell information till sina analyser.</li><li>Framförallt tror analytikerna att beaktandet av icke-finansiell information ska bidra till att undvika att aktien minskar i värde och att informationen kan bidra till att visa om företaget är stabilt på längre sikt. </li></ul>

Författare: Elin Sjöberg och Linda Wiberg Handledare: Anders Isaksson Datum: 2008-05-20 Ämne: Kandidatuppsats E-post:  elin_sj@hotmail.com lindowiberg@hotmail.com Sedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget. Men eftersom hållbarhetsredovisningen är en av de källor som finns tillgängliga i företag är det intressant att veta hur den används i en företagsanalys och vad analytikerna anser om den. Genom en bättre inblick i de etiska finansanalytikernas användning av hållbarhetsredovisningar kan företagen bättre förstå vad som krävs av dem och vilket innehåll som efterfrågas. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad etiska finansanalytiker har för attityd till hållbarhetsredovisningar som verktyg vid etiska företagsanalyser.   Vi har genomfört sex stycken semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer med olika analytiker eftersom vi ville skaffa oss djupare kunskaper om ämnet. I den teoretiska referensramen använde vi oss framförallt av tidigare forskning och undersökningar inom ämnet för att kunna besvara syftet med studien.   Slutsatserna vi kom fram till kan sammanfattas som följande:   Analytiker till etiska fonder verkar i en bransch som styrs av ett fåtal aktörer som levererar den etiska informationen i ett mönster som liknar institutionell teori. Analytikerna anser att ”yttre” ting som riktlinjerna från GRI och extern, oberoende granskning endast delvis hjälper företagen med hållbarhetsredovisningen eller höjer dess trovärdighet. Det viktigaste är att företaget redovisar det som är relevant för just dem, något som till stor del styrs av företagets bransch och geografiska läge. Det viktigaste i en hållbarhetsredovisning är att företaget tydligt och klart redovisar sina risker och möjligheter kopplade till miljön och att de uppvisar en hög grad av transrapens. Hållbarhetsredovisningen är viktig, men inte den enda källan som analytikerna använder sig för att hitta icke-finansiell information till sina analyser. Framförallt tror analytikerna att beaktandet av icke-finansiell information ska bidra till att undvika att aktien minskar i värde och att informationen kan bidra till att visa om företaget är stabilt på längre sikt.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare. Vilket leder till vårt resonemang om att småsparare bör fokusera på sin riskhantering snarare än sin handelsstrategi. Vi menar att en portfölj med lågträffsäkerhet som begränsar sina förluster kan prestera bättre än en strategi med högträffsäkerhet men som misslyckas med att begränsa sina förluster. Är det möjligt för en investerare att få bättre riskjusterad avkastning med den alternativa riskhanteringen jämfört med Markowitz optimala portfölj och en likaviktad portfölj gentemot marknadsindex, vid följandet av analytikers rekommendationer?

<p>Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete.</p><p>Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar. Uppsatsarbetet genomförs genom att studera skogsbolagens koncernredovisningar samt genom att utföra intervjuer med skogsbolag och analytiker.</p><p>Efter genomfört uppsatsarbete kan vi konstatera att förekomsten av orealiserade vinster och subjektiva tillgångsvärderingar samt om dessa inte specificeras i externredovisningen generellt sett komplicerar analytikers värderingsarbete. Det kan dock konstateras att denna problematik inte nämnvärt påverkar analytikers värdering av skogskoncerner.</p>

Bakgrund/ Problemdiskussion: Analytiker tillhandahåller en viktig produkt till kapitalmarknaden, nämligen prognoser på företagens löpande kassaflöde. Kassaflödesprognoser har en viktig roll eftersom de hjälper investerare att förstå resultatets periodiserade del och förbättrar således investerarnas ekonomiska beslut. För att en kassaflödesprognos ska kunna ge användbar information till dess användare så måste den innehålla relevant information om företagets periodiseringar. Detta har lett till studiens första frågeställning: Innehåller kassaflödesprognoser användbar information om periodiseringar? Kassaflödesprognoser som innehåller relevant information om periodiseringar påverkar även informationsasymmetrin på kapitalmarknaden investerare emellan, detta leder till studiens andra frågeställning: Hur påverkar informationen i kassaflödesprognosen informationsasymmetrin på kapitalmarknaden? Syfte: Uppsatsen ska analysera vilka periodiseringar analytiker använder i kassaflödesprognoserna och om den informationen ger ett underlag för investerarna. Vidare är syftet att diskutera om informationsinnehållet i kassaflödesprognoserna minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden. Metod: Studien har ett deskriptivt undersökningssätt och bygger på en deduktiv metod. Dessutom bygger studien på en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ metod där primärdata samlats in genom enkäter som skickats ut via e-post. Urvalet är explorativt och svarsresultatet består av 26 stycken enkätsvar. Slutsats: Resultatet i studien visar att kassaflödesprognoserna innehåller information om periodiseringar. Investerare kan således bedöma den periodiserade delen av resultatet och därmed bedöma resultats kvalité. När investerare får tillgång till sådan information minskar informationsasymmetrin investerare emellan.

<p>Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.</p><p>Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden.</p><p>Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal.</p><p>Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.</p>

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete. Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar. Uppsatsarbetet genomförs genom att studera skogsbolagens koncernredovisningar samt genom att utföra intervjuer med skogsbolag och analytiker. Efter genomfört uppsatsarbete kan vi konstatera att förekomsten av orealiserade vinster och subjektiva tillgångsvärderingar samt om dessa inte specificeras i externredovisningen generellt sett komplicerar analytikers värderingsarbete. Det kan dock konstateras att denna problematik inte nämnvärt påverkar analytikers värdering av skogskoncerner.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information. Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden. Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal. Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.

Denna studie berör aktierekommendationers påverkan på abnormal avkastning. Studien undersöker rekommendationer utgivna under 2017 av professionella analytiker för aktier på Stockholmsbörsen och diskuterar skillnader mellan positiva och negativa rekommendationer, samt skillnader mellan marknader med olika stor konkurrens bland analytiker. Studien visar att abnormal avkastning uppstår på publiceringsdagen för både positiva och negativa rekommendationer. Den abnormala avkastningen som uppstår vid publicering av positiva rekommendationer halveras inom 20 dagar efter publicering, i enlighet med prispresshypotesen, medan den är beständig för negativa rekommendationer. Betydande skillnader i informationsinnehåll konstateras således utifrån om rekommendationerna har ett positivt eller negativt innehåll. Inga betydande skillnader kan konstateras mellan rekommendationers påverkan på Stockholmsbörsen och resultat från amerikanska studier, trots en förväntan om större svårigheter för analytiker att identifiera felvärderade aktier på den lägre konkurrensutsatta Stockholmsbörsen.