Antalet ambulansuppdrag ökar ständigt i Västra Götalandsregionen, antalet ambulanser ökar dock inte. Inom ambulansorganisationen SU finns ett antal vårdkedjor, en av dessa är smittvägen. Det finns idag ingen uppföljning gjord på denna vårdkedja om hur träffsäker ambulanssjuksköterskans bedömning är utifrån vissa förutbestämda kriterier, därav görs denna kvantitativa analys med hjälp av statistik. Syftet är att utvärdera ambulanssjuksköterskans träffsäkerhet i bedömningen av infektionspatienter. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskans bedömning av infektionspatienter är bra och att träffsäkerheten är stor. Både hos de patienter som accepterades till infektionsavdelning samt de som först blev nekade och sedan ändå sekundärtransporterades från akutmottagningen till infektionsavdelning. Något som också framkom var att det inte enbart är ambulanssjuksköterskans bedömning som är avgörande för om patienter blir accepterade direkt till infektion eller inte utan andra faktorer spelade in. I diskussionen finns två stora huvudrubriker som diskuteras och dessa är ålder och ojämn/jämlik vård, vilket var två rubriker som tillkom när resultatet sammanställdes.

Den här uppsatsen undersöker träffsäkerheten på en rekryteringsplattform i form av en webbsida. Digitaliseringens utbredning i samhället har lett till att många rekryterare och arbetsgivare flyttat första delen av sina rekryteringsprocesser till internet. Detta har resulterat i att arbetssökande publicerar sina CV och personliga brev digitalt. Men det finns fortfarande luckor och problem i denna rekryteringskontext, då det finns ett överflöd av olika kanaler att leta på men också att hitta det jobb eller medarbetare som eftersöks. I rapporten undersöks genom intervjuer med målgrupp och interaktiv prototyp hur träffsäkerheten skulle kunna förfinas och förenkla processen för nyexaminerade studenter och arbetsgivare i form av en webbsida. I rapporten kommer jag fram till ett designförslag med en kombination av taggar och en extern sökmotor som bidrar till en ökad träffsäkerhet.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden. Modellen är uppbyggd på nyckeltal och består av fyra stycken: EBIT/Totala skulder, Balanserat resultat/Totala tillgångar, Totala skulder/Totala tillgångar samt Likvida medel/Totala tillgångar. Genom den statistiska metoden logistisk regression utvecklades modellen genom en analys av 1200 bolag från varierande branscher. Den validerades sedan på en kontrollgrupp bestående av 5592 bolag. I kontrollgruppen prognostiserade modellen 74,5 procent av bolagen korrekt.

Bakgrund: Vid investeringsbeslut är informationsinsamling ett viktigt moment däraktieanalytikers rapporter visat sig vara en primär källa till finansiella data sominvesteringsbeslut fattas på. Tidigare forskning pekar samstämmigt åt att träffsäkerhetenhos aktieanalytiker är begränsad. Finansvärldens definition på osäkerhet, bristen påförutsägbarhet av framtida utfall, indikerar på ett samband mellan ökad osäkerhet ochförsämrad träffsäkerhet. De svenska hushållens ökade intresse för investeringar i svenskaaktiebolag gör den begränsade träffsäkerheten till ett mer påtagligt problem. Syfte: Syftet med studien är att analysera effekten av marknadsosäkerhet påträffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser för svenska aktiebolag samt effektensutveckling över tid.Genomförande: Genom en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats analyserasmarknadsosäkerhetens effekt på aktieanalytikers träffsäkerhet. Studien bygger påsekundära tidseriedata från den svenska marknaden och har med hjälp av GARCHmodellering tagit fram betingad volatilitet för OMXS30 indexet för att mäta nivån avmarknadsosäkerhet på den svenska börsen. Marknadsosäkerhetens effekt på ritkursernasträffsäkerhet analyseras via regressionsanalyser för fyra olika tidshorisonter. Denberoende variabeln är absoluta procentuella prognosfel i riktkurser och den oberoendevariabeln är betingad volatilitet tillsammans med kontrollvariablerna marknadsrisk,storleksrisk, värderisk och momentum. Slutsats: Prognosfelet i aktieanalyser påvisar ett signifikant positivt samband medmarknadsosäkerhet. Resultaten visar på att marknadsosäkerheten har en signifikant effektpå prognosfelet, där en högre nivå av marknadsosäkerhet leder till att prognosfelen ökar.Denna effekt är signifikant på kontemporär nivå, samt på 3 och 6 månaders horisonter.Effekten av marknadsosäkerhet är som störst på kontemporär nivå och avtar ju längretidshorisonter vi kollar på.

<p>Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.</p><p>Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden.</p><p>Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal.</p><p>Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information. Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne. Trots detta finns det fortfarande få studier när det gäller förhållanden på den svenska och nordiska marknaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och utvärdera analytikers vinstprognoser mellan åren 2001 och 2008. Huvudsakliga syftet är att studera träffsäkerheten gällande analytikers prognoser, begränsat till konsensusprognoser, i förhållande till faktiskt realiserade värden. Metod: För att utläsa ett eventuellt samband mellan de två kvantitativa variablerna, prognostiserat resultat och verkligt utfall, används i studien en linjär regressionsanalys. För att se om analytikerna är överoptimistiska i sina prognoser testar vi om konstanten α (alfa) är signifikant skilt från noll. Om α är negativ och signifikant skild från noll visar det på att analytikerna är systematiskt överoptimistiska. Den procentuella felmarginalen används för att erhålla den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall, alltså i vilken grad analytiker missbedömer framtida vinster. Dessa redovisas i både relativa och absoluta tal. Resultat och slutsatser: Resultatet för hela urvalet tyder på att analytikerna är generellt överoptimistiska i sina prognoser. Studien visar på att det förekommer vissa skillnader i träffsäkerheten mellan de olika sektorerna. Resultaten visar även på tydliga prognossvårigheter för kvartal tre samt fyra i jämförelse med de övriga kvartalen. Vi kan även slutligen konstatera att en nedåtgående marknadstrend tyder på större prognosfel än för en uppåtgående marknadstrend.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka träffsäkerheten i kommunala befolkningsprognoser i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att besvara syftet behandlar hur den absoluta genomsnittliga procentuella avvikelsen (MAPE) ser ut mellan prognos och folkbokförd befolkning för totalprognoserna, åldersklasser och bruttokomponenterna vid de tidpunkter som prognoserna siktar mot samt om befolkningsprognoserna har tenderat att över- eller underskatta befolkningsutvecklingen. Uppsatsens metod bygger främst på kvantitativa beräkningar där avvikelse och över- och underskattning tagits fram. Fyra prognosmakare har även intervjuats. Resultatet visar på att träffsäkerheten generellt sett sjunker med prognoshorisonten. I totalprognoserna uppvisas ett MAPE-värde på 0,27 för en ettårig prognoshorisont, 1,67 för en femårig prognoshorisont och 3,3 för en tioårig prognoshorisont. De första prognosåren fanns ingen tendens till antingen över- eller underskattning men med ökad prognoshorisont ökade andelen underskattningar. Åldersklasserna 0-åringar, 1–5-åringar och 19–24-åringarna hade störst avvikelse och tenderade att överskattas med en ökad prognoshorisont medan de äldre åldersklasserna hade den lägsta avvikelsen och inte visade på någon tendens till att vare sig över- eller underskattas. Samtliga inflyttningar och samtligautflyttningar hade störst avvikelse av bruttokomponenterna och ökade i avvikelse med prognoshorisonten. Det visades även att de underskattats. Döda var den lägsta och stabilaste och hölls på en relativ jämn nivå över prognoshorisonten.

Varje år drabbas flertalet människor i Sverige av en stroke. Ambulanspersonalen är ofta de som gör en första bedömning av patienten och tiden för ett bra utfall av eventuell behandling är mycket viktig. Tidig identifiering av patienter med misstänkt TIA/stroke är väsentligt. Syftet med studien är att undersöka den tidiga strokevården inom Region Halland. Att identifiera ambulanssjukvårdens och SOS-Alarms bedömningar och prioriteringar samt att kartlägga neurologiska symptom, kritiska tider, andelen som fick en ambulansbedömning inom 24 timmar, typ av slutdiagnos samt dödlighet inom 31 dagar. Frågeställningar relateras till kön, ålder och tidpunkt för larm. Studien som genomfördes var en retrospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats. Resultatet visade att ambulansen lyckades identifiera stroke i 82,5% av fallen, operatören på SOS- alarm misstänkte stroke i 72,1% av fallen och 81,5% av alla larm erhöll prioritet 1. Medianvärdet för tiden som ambulansen spenderar på plats var ca 22 minuter. 59,4% av patienterna skrevs ut från sjukhus med diagnosen ischemisk stroke. Det var lättare att identifiera stroke bland de yngre patienterna och de vanligaste förekommande symtomen var balanspåverkan, talpåverkan och svaghet i arm. Inom 31 dagar avled 11,9% av patienterna och majoriteten av dessa var äldre och kvinnor. Studien visar att den prehospitala strokevården i Halland visar höga siffror när det gäller träffsäkerhet vid bedömning hos ambulansen och SOS-alarm. Vidare forskning bör undersöka varför det är lättare att identifiera stroke bland de yngre jämfört med de äldre och det bör även undersökas vilka tider som är rimliga när det kommer till bedömningen av patienten innan avtransport till sjukhus.

Background: Previous studies show that recommendations accuracy partly can be explained by numerous variables. Prior research leave out several variables, which based on theoretical support, may have a connection with accuracy, such as the cash flows’ volatility. Based on the DCF-model’s structure, accuracy of target prices is assumed to have a positive relationship with companies that have stable cash flows. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the accuracy of stock analysts' target prices and their connection with stable cash flows. The purpose of the study is also to analyze the role of less highlighted variables’ relationship with the accuracy of target prices, in combination with earlier investigated variables. Completion: Including less highlighted variables is supported by theory about corporate valuation, where cash flows’ volatility is the main focus of this study. The accuracy of the target prices is analyzed by regression analysis for three time horizons, where the dependent variable is the absolute margin of error and the dependent variables are represented by the explanatory factors that the study examines. The relationships are estimated by OLS, due to the fact that data are unbalanced. Conclusion:  Stock analysts’ target prices present relationships with numerous of the variables examined in the study. The strongest relationships with the accuracy of target prices are shown by cash flows’ variation, the number of stock analysts, goodwill in terms of total capital and companies’ size. The results show that companies with stable cash flow have a positive relationship with the accuracy of target prices, which supports the theories of the DCF-model for valuation of companies with stable cash flow. The estimations show that the accuracy of target prices also is explained by other factors than those this very study investigates. The results show that the accuracy is higher for shorter time horizons. / Bakgrund: Tidigare studier finner att prognosers träffsäkerhet delvis kan förklaras av flertalet variabler. De variabler som studeras i tidigare forskning visar bitvis på tvetydigheter och utelämnar flertalet variabler som utifrån teoretiskt stöd kan ha ett samband med träffsäkerheten, som exempelvis kassaflödens volatilitet. Utifrån DCF-modellens uppbyggnad antas riktkursers träffsäkerhet ha ett positivt samband med bolag som har stabila kassaflöden. Syfte: Studiens syfte är att ekonometrisk analysera träffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser och söka systematiska förklaringsfaktorer till avvikelser mellan riktkurser och de faktisk realiserade kurserna. Fokus ligger på att, i kombination med tidigare undersökta variabler, analysera tidigare mindre uppmärksammade variablers så som kassaflödens samband med riktkursers precision.   Genomförande: Från teori kring bolagsvärdering hämtas stöd för mindre belysta faktorer som kan tänkas påverka riktkursers träffsäkerhet, där kassaflödens volatilitet är studiens huvudsakliga fokus. Riktkursernas träffsäkerhet analyseras via regressionsanalys för tre olika tidshorisonter, där beroendevariabeln är den absoluta felmarginalen i riktkursen och de oberoende variablerna representeras av företagens kassaflöden och övriga påverkansfaktorer som identifierats i tidigare forskning. Studien bygger på data från den amerikanska aktiemarknaden. Slutsats: Aktieanalytikers riktkurser uppvisar samband med flertalet av de variabler studien undersöker. Starkast samband med riktkursers träffsäkerhet visar kassaflödens variation, antalet aktieanalytiker, goodwill i termer av totalt kapital och bolags storlek. Resultaten visar att bolag med stabila kassaflöden har ett positivt samband med riktkursers träffsäkerhet. Detta ger stöd åt DCF-modellens teorier vid värdering av bolag med stabila kassaflöden. Skattningarna visar att riktkursers träffsäkerhet även förklaras av andra faktorer än de som studien undersöker. Resultaten visar att träffsäkerheten är högre för kortare tidshorisonter.

Det finns idag ett stort behov av att kunna klassificera stora mängder data på ett effektivt sätt. Prediktiv modellering är ett område inom data mining där prediktioner kan utföras baserat på tidigare erfarenheter. Dessa prediktioner presenteras sedan i en modell. Avvägningen mellan tolkningsbarhet och träffsäkerhet är ett begrepp som beskriver hur träffsäkra modeller ofta är ogenomskinliga, medan genomskinliga modeller ofta har lägre träffsäkerhet. Detta är ett problem eftersom det finns ett behov av modeller som är både träffsäkra och tolkningsbara.I denna studie visas hur man kan gå till väga för att skapa en modell som har en träffsäkerhet i klass med en ogenomskinlig modell, men samtidigt har en högre tolkningsbarhet. Två algoritmer presenteras för att ta fram en hybridmodell som bygger på beslutsträd där en implementering av Random Forest hanteras som alternativa lövnoder. Kontrollerade experiment och statistiska tester genomfördes för att mäta hybridmodellens träffsäkerhet mot träffsäkerheten hos J48 och Random Forest. Träffsäkerheten mättes även mot beslutsträd som genererats av den genetiska programmeringen som finns implementerad i ramverket G-REX.Resultatet visar att hybridmodellen kan uppnå en träffsäkerhet som är jämförbar med Random Forest men samtidigt hanterar de vanliga prediktionslöven i genomsnitt 39,21% av instanserna. Alltså är den hybridmodell som presenteras i studien mer tolkningsbar än Random Forest utan att ha någon signifikant skillnad i träffsäkerhet. / Program: Systemarkitekturutbildningen