Antalet ambulansuppdrag ökar ständigt i Västra Götalandsregionen, antalet ambulanser ökar dock inte. Inom ambulansorganisationen SU finns ett antal vårdkedjor, en av dessa är smittvägen. Det finns idag ingen uppföljning gjord på denna vårdkedja om hur träffsäker ambulanssjuksköterskans bedömning är utifrån vissa förutbestämda kriterier, därav görs denna kvantitativa analys med hjälp av statistik. Syftet är att utvärdera ambulanssjuksköterskans träffsäkerhet i bedömningen av infektionspatienter. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskans bedömning av infektionspatienter är bra och att träffsäkerheten är stor. Både hos de patienter som accepterades till infektionsavdelning samt de som först blev nekade och sedan ändå sekundärtransporterades från akutmottagningen till infektionsavdelning. Något som också framkom var att det inte enbart är ambulanssjuksköterskans bedömning som är avgörande för om patienter blir accepterade direkt till infektion eller inte utan andra faktorer spelade in. I diskussionen finns två stora huvudrubriker som diskuteras och dessa är ålder och ojämn/jämlik vård, vilket var två rubriker som tillkom när resultatet sammanställdes.

No description available.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt. För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället. De resultat som vi fick fram av studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan ålder och hur man påverkades av Cryptosporidiumutbrottet, då i synnerlighet yngre påverkades mer av parasiten. Vidare finns stöd för detta resultat i tidigare forskning, som understödjer resonemanget att framförallt yngre personer påverkas mer av Cryptosporidium än äldre. Nyckelord: Vattenburen smitta, Cryptosporidium hominis, parasitutbrott, riskuppfattning och risksamhälle.

Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta. Det fanns samband som visade att ju tryggare anknytning, desto större mottaglighet för emotionell smitta och ju starkare autistiska drag, desto mindre trygg anknytning. Det fanns en könsskillnad på Emotional Contagion Scale i att kvinnor var mer mottagliga för emotionell smitta än män. / The purpose of the present study is to study a relation between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style in a normal population. 214 students aged 18-39, at Örebro and Karlstad University in Sweden, filled in a questionnaire containing Autism-Spectrum Quotient, Emotional Contagion Scale, and Attachment Style Questionnaire. The sample contained 90 men and 124 women. Relations between autistic characteristics, emotional contagion, and attachment style were found. Correlation studies showed that the higher level of autistic characteristics, the lower level of emotional contagion, and the more unsecure attachment. A difference in sex was found, showing that women were more susceptible for emotional contagion than were men.

Bakgrund: Blodburen smitta är ett samhällsproblem utifrån den statistik som finns idag och förekommer världen över. I denna litteraturstudie begränsas blodsmitta till HIV men hepatit B- och C belyses i bakgrunden. Patienter med blodburen smitta vårdas bland annat av omvårdnadspersonal. Som ansvarig sjuksköterska betyder det att man arbetar utifrån de sex kärnkompetenserna för att kunna tillgodose patienten med bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att uppmärksamma sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med HIV. Metod: En litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade ett resultat som gav följande huvudkategorier: sjuksköterskans rädsla, sjuksköterskans inställning till vård av patienter med blodsmitta och sjuksköterskans utmaningar i vårdandet. Under huvudkategorierna tillkom det sju underkategorier. Resultatet visar att fördomar förekommer hos sjuksköterskor mot patienter med blodburen smitta. Rädsla, okunskap och negativ inställning var anledningarna till fördomar. Konklusion: Utifrån studierna visade det sig att många sjuksköterskors delade samma inställning om att alla patienter skulle få bra och lika vård. Utifrån kunskapsnivå, material, resurs och attityd framkom olika erfarenheter av att vårda patienter med HIV. De sjuksköterskor som hade sämre erfarenhet saknade material och resurser samt kunskap om sjukdomen.

Bakgrund Blodburen smitta återfinns oftast på vårdavdelningar som sekundärdiagnos hos patienter. Vårdpersonal innehar inte alltid all information om smittan, och kan ibland även ha förutfattade meningar om den. Interaktioner mellan vårdpersonal och patienter är av betydelse för omvårdnadens kvalitet och utformning, men patienter med blodburen smitta blir ofta bemötta med fördomsfulla attityder i form av stigmatisering eller diskriminering. Syfte Arbetets syfte var att beskriva hur interaktion mellan vårdpersonal och patienter på vårdavdelning påverkas vid kännedom av blodburen smitta som sekundärdiagnos. Metod Allmän litteraturöversikt. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris. Resultat I arbetet identifierades fyra huvudteman; kunskap och utbildning, ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering, som alla var betydande för vårdpersonalens interaktioner med patienter då blodburen smitta återfanns som sekundärdiagnos. Slutsats Kunskapsbrist leder till ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering. Interaktioner förbättras främst av kunskap och medvetenhet om egna attityder samt kompetens att kunna söka pålitlig information.

Bakgrund: Blodburna smittor är omgivna av tabu och stigma. Sjuksköterskan kan därför känna osäkerhet inför att möta denna patientgrupp, vilket kan resultera i ett dåligt bemötande från sjuksköterskan sida. Sjuksköterskan har även risk att genom en olyckshändelse i arbetet, själva bli smittade av dessa sjukdomar vilket också kan skapa osäkerhet och rädsla för att möta denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att möta patienter med blodburna smittor. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Till resultatet valdes sex artiklar ut och analyserades med en innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) sammanställning av innehållsanalyser. Resultat: Resultatet i litteraturstudien visar på att attityder och fördomar fortfarande förekommer, även om sjuksköterskorna är väl medvetna om hur ett patientmöte borde gå till och vad sjuksköterskan har för yrkesroll. Användning av skyddsutrustning brister vid många tillfällen på grund av att sjuksköterskor upplever tidspress av att använda dem samt att det inte alltid finns tillgängligt. Även om fördomar och attityder förekom släppte dessa känslor med tiden när sjuksköterskorna fått mer erfarenhet och kunskap om blodsmittor. Sjuksköterskorna kände då medkänsla och empati för patientgruppen.  Slutsats: Det förekommer än idag fördomar, attityder samt rädsla för patienter med blodburen smitta, även om det idag finns större medvetenhet om sjukdomarna. För att öka vårdkvaliten för patienter med blodsmittor behövs mer forskning om hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp.

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan.</p>

<p>Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande. </p><p>De riktlinjer som det studerade sjukhuset arbetar efter anser författarna vara bra, brist på material försvårar dock för personalen att följa riktlinjerna. Stor tilltro till handskar leder till riskbeteende och mycket förebyggande arbete kan göras genom ett säkrare handlag i samband med blodprovstagningarna. För att minimera nålsticksskador bör vacutainersystemet med engångsvacutainrar samt övrig skyddsutrustning göras tillgängligt på sjukhusets alla avdelningar.</p>

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande. De riktlinjer som det studerade sjukhuset arbetar efter anser författarna vara bra, brist på material försvårar dock för personalen att följa riktlinjerna. Stor tilltro till handskar leder till riskbeteende och mycket förebyggande arbete kan göras genom ett säkrare handlag i samband med blodprovstagningarna. För att minimera nålsticksskador bör vacutainersystemet med engångsvacutainrar samt övrig skyddsutrustning göras tillgängligt på sjukhusets alla avdelningar.