I det patientnära arbetet exponeras sjuksköterskor dagligen för kroppsvätskor. Det medför en risk för överföring av blodburna smittor såsom humant immunbristvirus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS), hepatit B och hepatit C (HBV och HCV). Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta skiljer sig från patienter utan en blodburen smitta. Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta. I litteraturöversikten inkluderas åtta kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. I artikelgranskningen analyseras likheter respektive skillnader enligt Fribergs analysmetod (2017 ss. 141-152). I resultatet identifieras 10 faktorer i 4 kategorier som inverkar på sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen. I kategorin Känsla av oro och rädsla att själv bli smittad uttrycker sjuksköterskor en underliggande oro och rädsla av att själv bli smittad. Kategorin Kunskapsnivå, utbildning och yrkeserfarenhet belyser att en hög kunskapsnivå inom området påverkar sjuksköterskans vilja att vårda patienter med blodburen smitta. Kategorin Ålder, civilstatus och familjestatus visar att äldre sjuksköterskor har en större motvilja att vårda denna patientgrupp jämfört med yngre sjuksköterskor. Den sista kategorin, Patientens smittväg och typ av blodburen smitta visar att en del sjuksköterskor har en motvillighet att vårda de patienter som har blivit smittade genom ett intravenöst missbruk. Litteraturöversikten visar att det land sjuksköterskan befinner sig i har en inverkan i deras vilja att vårda patienter med blodburen smitta.

Bakgrund: Blodburen smitta sprids genom blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller via blodprodukter. De mest framträdande blodburna smittorna är hiv, hepatit B och C och dessa klassas som allmänfarliga sjukdomar. Miljontals människor lever med hiv, hepatit B och C världen över. Inom vården är stick- och skärskador samt återanvänt engångsmaterial de som utgör de vanligaste smittoriskerna. Bland vårdpersonal råder det delade meningar om hur de upplever att det är att vårda patienter med blodburen smitta. Syfte: Att beskriva hur patienter med blodburen smitta (hiv, hepatit B och C) upplever bemötandet inom vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixad ansats. Samtliga artiklar söktes i sökmotorn PubMed via databasen Medline. Huvudresultat: Resultaten från artiklarna visade att vårdpersonalens bemötande hade bidragit till att deltagarna känt sig stigmatiserade och stämplad i mötet med vården. Deltagarna hade upplevt vårdpersonalens rädsla för att själva bli smittad, vilket påverkade bemötandet negativt. Resultatet påvisade att känslig information hade avslöjats för obehöriga personer och deltagarna upplevde bemötandet som respektlöst då sekretessen inte upprätthölls. Okunskap om blodsmittor, bristande information, dålig respons på deltagarnas frågor samt att diagnoser hade överlämnats på fel sätt framkom även i resultatet. Av resultatet uppenbarade sig också att en del deltagarna i studierna hade känt sig jämlik behandlad av vårdpersonalens goda bemötande. Slutsats: Det har visat sig att deltagarna upplever stigmatiserande attityder, bristande kunskap samt att vårdpersonalen i deras bemötande uppvisar en rädsla för att själva bli smittad. Rädsla kan uppstå till följd av okunskap. Genom att förbättra vårdpersonalens kunskap om blodburna smittor skulle detta kunna bidra till att vårdpersonal blir mer säkra i vårdandet av patienter med blodsmitta. Detta skulle kunna främja att patienterna får en bättre upplevelse av bemötandet inom vården och att omvårdnaden skulle kunna bli bättre. / Background: Blood-borne infection is spread through blood, blood-mixed body fluids or through blood products. The most prominent blood-borne infections are HIV, hepatitis B and C and these are classified as general dangerous diseases. Millions of people live with HIV, hepatitis B and C worldwide. In healthcare, sharps injuries and recycled disposable materials are the most common risks of infection. There are divided opinions among healthcare professionals about how they feel about caring for patients with blood-borne infections. Aim: To describe how patients with bloodborne pathogens (HIV, hepatitis B and C) experience the treatment in healthcare. Method: A literature study with descriptive design based on ten scientific articles with a qualitative approach and one article with mixed methods. All articles were searched in the search engine PubMed through the database Medline. Results: The results from the articles showed that the healthcare personnel attitudes in treatment of the participants contributed to feeling stigmatized and stamped in the meeting with care. The participants had experienced the healthcare personnel fear of themselves being infected, which affected the treatment negatively. The results showed that sensitive information had been revealed to unauthorized persons and the participants experienced the treatment as disrespectful because confidentiality was not maintained. Ignorance about blood infections, shortage of information, poor response to the participants' questions and that diagnoses had been submitted incorrectly also appeared in the results. The result appeared that some participants in the studies had felt equal treatment from health professionals with a good attitude. Conclusion: It has been shown that participants feel stigmatizing attitudes, lack of knowledge and the caregivers in their treatment have a fear of becoming infected themselves. Fear can arise as a result of ignorance. By improving the caregivers' knowledge of blood-borne infections, this could contribute to healthcare professionals becoming more secure in the care of patients with bloodborne infections. This could promote that the patients get a better experience of the treatment in the care and that the nursing could be better.

Contagion is a common occurrence in preschool. It is therefore relevant to examine what the children understand about it. The aim of the study was to highlight preschool children's understanding about contagion to contribute with increased awareness among preschool teachers about the subject. The study uses a qualitative method that includes interviews with children. The study included 17 children aged 3-5 years.  The data collected and analyzed is based on both a deductive analysis and an inductive analysis. The framework is based on the results of a study, which is a theoretical framework for understandings about contagion. Children's understanding is compared to the content of the framework. The inductive analysis is based on a thematic analysis.  The result of this study showed that children have knowledge of how to apply the right behavior to prevent the spread of infection, but that they could rarely give a reason why they did what they did. The results can provide an insight into what children understand about contagion today. This allows preschool teachers to see which areas they can work with children regarding their understanding about contagion.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att avvikelser från handhygienriktlinjerna förekommer i formerna Bristande handhygien, Kontamine-ring, Accessoarer som försvårar effektiv handdesinfektion samt Avsaknad av handskar. Avvikelser från riktlinjerna förekom hos samtliga undersökta yrkeska-tegorier, både före och efter patientkontakt. / Palm, B & Stamer, B. Hands – clean tools in nursing. An observational study of the hand hygiene in a surgical ward. Degree project 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.In healthcare environments today, cleanliness when it comes to preventing cross infections is in high demand. Not least does this apply to the hands of the health-care workers. The aim of this study was to examine the healthcare workers’ com-pliance to hand hygiene guidelines in a surgical ward. The collection of data was made by observing nurses of all grades and doctors in the chosen ward. The analysis in the study was of both qualitative and quantitative nature. The results show that healthcare workers deviate from hand hygiene guidelines in ways of Insufficient hand hygiene, Contamination, Accessories obstructing effective hand decontamination and Lack of gloves. Deviations from guidelines were found within all three disciplines both before and after interaction with patients.Keywords: Disinfection, contamination, cross infections, hand hygiene, nursing, healthcare workers, observations.

Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien. Datainsamlingen skedde i form av observationer av undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda avdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att handhygienen var bristfällig både innan och efter patientkontakt. Bristerna fanns både i användandet av en tillräcklig mängd desinfektionsmedel och i hur personalen arbetade in medlet. / People who work in a hospital environment are often subject using a lot of new objects and meet a lot of different people. Patients are admitted and sent home which means that bacteria can flourish and be transferred to patients who are sensitive to bacteria induced diseases. In order to avoid transferring bacteria to patients, a thorough hand cleansing procedure is very important. The aim of this study was to assess how well staff in a sensitive environment adhered to prescribed hand cleansing procedures. The collection of data was made by observing nurses of all grades and doctors in the chosen ward. The analysis in the study was both of a qualitative and quantitative nature. The study showed that the hand cleansing procedures were insufficient both before and after interaction with patients. The deficiencies found were both in the use of disinfectant and the way that staff applied the disinfectant on their hands.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde. / Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig –resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner. Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier. Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer. Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram. Samtliga informanter upplevde att de fått bristande information, eller ingen information alls om sin diagnos. Informationsvägen från läkaren var antingen via telefon eller genom ett brev via posten. Konsekvensen blev att det uppstod många tankar och funderingar efteråt, och det innefattade även frågan om hur man blivit smittad; genom sjukvården eller om de själva orsakat att bli smittade. I mötet med sjukvården upplevdes att okunskapen hos personalen i vissa fall orsakade stigmatisering. Här förekom såväl extrema hygienåtgärder i form av “skyddsmundering“ som alltför bristande hygienrutiner. Därutöver framkom också upplevda attitydproblem från personalens sida, nonchalans, bristande förståelse, ingen villighet eller tid att svara på frågor. Allt detta ledde till att informanterna i sin egen vardag fick ta saken i egna händer. Samtliga försökte skaffa sig information på annat sätt, exempelvis via internet. I oron för att smitta andra konstruerades egna åtgärder av kvinnorna i studien, exempelvis att instruera andra om handtvätt, att själv desinfektera föremål vid vårdbesök och i bostaden, att inte åka med tunnelbana eller buss, att inte umgås med andra och att själv uppleva informationsplikt om sin smitta. Männen i studien vidtog, trots bristande eller ingen information alls, inte några speciella åtgärder i sitt vardagsliv, de fortsatte att leva som tidigare. Ingen ville oroa sina anhöriga/närstående. Det förekom att barnen ej informerats alls om diagnosen. Konklusion: För att kunna hantera sin livssituation är det av stor betydelse att den som drabbas av en ESBL-bildande bakterie får en god information av patientansvarig läkare. / Background: Extended spectrum beta lactamase (ESBL), an enzyme produced by bacteria in normal intestinal flora, renders such bacteria resistant to many antibiotics. Some patients infected with ESBL respond poorly to antibiotic treatment, and even trivial infections may require hospitalization.Purpose: To increase understanding of the emotional impact of ESBL-producing intestinal bacteria.Method: This study used a modified version of grounded theory during seven open interviews to analyze coping mechanisms for ESBL infection.Results: Our analysis identified a core category (i.e., being thrown into scary and unknown territory without a map and compass). All respondents felt they received no or insufficient information about the diagnosis, and reported that any information they did receive arrived only by phone or letter. Consequently, respondents questioned whether they had been infected through medical care or through their own actions. They believed that lack of knowledge and attitude problems among healthcare providers (perceived as carelessness, lack of understanding, and unwillingness or lack of time to answer questions) stigmatizes patients. Such deficits led respondents to take matters into their own hands as they tried to obtain information by other means (e.g., the Internet). Respondents described extreme hygiene measures as a "protective suit" against inadequate hygiene. Female respondents constructed individual coping mechanisms (e.g., instructing others about hand washing technique, disinfecting objects during healthcare visits and at home, avoiding metro or bus travel, avoiding social interactions, and informing others of the infection). Conversely, male respondents took no special measures and lived as they did before infection. No one wanted to worry relatives/significant others, and no one told their children about the diagnosis.Conclusion: It is to important that attending doctors provide good information to individuals infected by ESBL-producing bacteria. Moreover, such individuals must develop good life management and coping skills. / <p>ISBN 978-91-86739-12-6</p>

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser. Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal. Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk. Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk. Hinder för samtal uppgavs vara brist på kunskap och osäkerhet på hur frågorna skulle tas emot vid samtal. Personalens upplevda och faktiska kunskap visade på en signifikant förbättring efter utbildningsinterventionen (p&lt;0,001). Utbildningen upplevdes som relevant och 80 % av deltagarna önskade ytterligare utbildning i form av föreläsningar på arbetsplatsen och handledning av sakkunnig. Konklusion:För att kunna erbjuda personer som injicerar droger hälsofrämjande insatserkrävs att personal har tillgång till anpassad utbildningoch aktivt stödutifrån verksamhetensbehov / Background:People who inject drugs are at risk of contracting severe infections. Previous studies have shown that personnel meeting people at risk often lack sufficient knowledge to offer health promotion measures. Aims:This study aimed to investigate knowledge among personnel about infectious diseases contracted due to injecting drugs and determine whether educational intervention can increase knowledge and motivation for preventive communication. Methods:We administered a total of five courses to 26 healthcare workers employed in an infectious diseases department, psychiatric clinic, and youth counseling clinic. The study was conducted with questionnaires before and one month after completing the courses. The questionnaires included questions about disease facts, and workers’ experience regarding preventive conversations with people at risk. Results:The study revealed that respondent slacked sufficient knowledge about infections associated with injecting drugs, and that people at risk did not receive adequate information and support. Before education, only 60% of respondents would consider talking about infections contracted while injecting drugs if they got questions by persons at risk. Barriers to addressing such questions included lack of knowledge,and uncertainty about how the questions would be received. After the educational intervention, respondents perceived a significant improvement of knowledge (p&lt;0,001). They perceived the coursesas relevant,and 80% of participants wanted more lectures and expert guidance in the workplace. Conclusion:Providing health promotion to persons who inject drugs requires appropriate educationfor personnel,as well as active support adapted to their needs. / <p>ISBN 978-91-86739-82-9</p>

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

This essay examines influencers’ framing of mental illness and how the framing could possibly affect the growing problem of mental illness among Swedish youth. Previous research concerning mental illness among youth, social media and social contagion is presented as a basic understanding of the problem at hand. Approximately 16 000 Instagram posts from Sweden’s most influential Instagram accounts were reviewed for content about mental illness. Posts containing descriptions of mental illness were extracted and analyzed using thematical analysis. The main finding from the thematical analysis was that influencers tended to use The Hero’s Journey dramaturgy in the framing of mental illness. The main conclusion made from the study was that influencer framing of mental health issues, consciously or unconsciously, tended to augment mental illness in a number of ways. The influencers seemed to have developed specializations in different forms of mental illness. The specialized influencer took upon him/herself the role of a mentor to followers experiencing symptoms of the same type of mental illness, leading them on for their own Hero’s Journey. Hence, the mechanisms of The Hero’s Journey were shown to, in themselves, have a tendency to increase the contagious effects of mental illness.