As the world observes a new pandemic with COVID-19, it is clear that pathogens can spread rapidly and without recognition of borders. Outbreaks will continue to occur, and so the diseases’ transmission method must be thoroughly understood in order to minimize their impact. Some infections, such as influenza, tuberculosis and measles are known to be spread through droplets in the air. In a confined space the concentration can grow as more droplets are released. This study examined a simulated confined space modelled as a hospital waiting area, where people who could have underlying conditions congregate and mix with potentially infectious individuals. It further investigated the impact of the volume of the waiting area, the number of people in the room, the placement of them as well as their weight. The simulation is an agent-based model (ABM), a computational model with the purpose of analysing a system through the actions and cumulative consequences of autonomous agents. The presented ABM features embodied agents with differing body weights that can move, breathe and cough in a ventilated room. An investigation into current epidemiological models lead to the hypothesis that one may be implemented as a corresponding ABM, where it could possibly also be improved upon. In this paper, it is shown that all parameters of the Gammaitoni and Nucci model can be taken into account in an ABM via the MASON library. In addition, proof is produced to suggest that some flaws of the epidemiological model can be mended in the ABM. It is demonstrated that the constructed model can account for proximity between susceptible people and infectors, an expressed limitation of the original model. / När världen observerar en ny pandemi, COVID-19, är det tydligt att patogener kan spridas fort och utan hänsyn till landsgränser. Utbrott kommer att fortsätta ske och därför måste sjukdomarnas överföringsmetod förstås, så att deras påverkan kan minimeras. Det är känt att vissa infektioner, såsom influensa, tuberkulos och mässling kan spridas via droppkärnor i luften. I ett begränsat utrymme kan koncentrationen växa när fler droppar tillförs. Denna studie utvärderar ett simulerat begränsat utrymme modellerat som ett väntrum på ett sjukhus, där människor som kan ha underliggande sjukdomar samlas och beblandar sig med potentiellt smittsamma individer. Inverkan av volymen av väntrummet, antalet personer i rummet, var de var placerade i rummet samt deras vikt undersöktes också. Simuleringen är en agent-baserad modell (ABM), en beräkningsmodell med syftet att analysera ett system genom handlingarna och kumulativa konsekvenserna av självstyrande agenter. Personer med olika kroppsvikt som kan röra sig, andas och hosta i ett ventilerat rum simuleras i denna ABM. Efterforskning av aktuella epidemiologiska modeller leder till hypotesen att en sådan skulle kunna implementeras som en motsvarande ABM, där den möjligtvis också kan förbättras. I denna rapport kommer det att uppvisas att alla parametrar av Gammaitonioch Nucci-modellen kan tas hänsyn till i en ABM via MASON biblioteket. Därtill produceras bevis som pekar på att vissa brister i den epidemiologiska modellen kan hämmas i denna ABM. Det demonstreras att den konstruerade modellen kan beakta distansen mellan mottagliga personer och smittsamma, vilket är en känd begränsning i originalmodellen.

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

År 2020 drabbades världen av Covid-19. Spridningen av viruset resulterade i att många länder upprättade en lockdown. Detta påverkade sjöfartsbranschen negativt och ställde till med problem när folk blev sjuka. Detta är på grund av den unika miljön som finns ombord på fartyg. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hur olika fartyg och rederier agerade under covid-19-pandemin med fokus på effektivitet, framgång och problem när det kommer till smittskydd. Studiens frågeställningar berörde hur rederiers existerande smittskyddsplaner såg ut och huruvida de kan förbättras, vilka lärdomar som kan dras om smittspridning ombord på fartyg och huruvida en förbättrad smittskyddsplan kan konstrueras utifrån de som redan existerar. En kvalitativ metod i form av granskning och inläsning av studier i området smittspridning i allmänhet samt studier om utbrott av covid-19 ombord på fartyg. Smittskyddsplaner samlades in genom ett mailutskick till svenska rederier. Resultatet visar att rederierna efterlevde många av WHO:s riktlinjer där de även implementerade egna tillägg till den ombordhavna smittskyddsplanen. Vi kom även fram till att landbaserad assistans är en viktig komponent för att kunna bekämpa smittspridning ombord. / In 2020, the world was struck by Covid-19. The spread of the virus resulted with many countries establishing  lockdowns. This negatively affected the shipping industry and caused problems when people got sick. This is because of the unique environment that exists on board ships. The purpose of the study was to analyze and evaluate how different ships and shipping companies acted during the COVID-19 pandemic with a focus on efficiency, success and problems when it came to controlling the spread of infections. The study's questions concerned how shipping companies' infection control plans were complied with and whether they can be improved, what lessons can be learned about the spread of infections on board ships and whether an improved infection control plan can be constructed from those that already exist. A qualitative method of reviewing and reading studies in the field of infection control in general and studies on COVID-19 outbreaks on board ships. Infection control plans were collected through a mailing to Swedish shipping companies. The results showed that the shipping companies complied with many of the WHO's guidelines where they also implemented their own additions to the on-board infection control plan. We also came to the conclusion that land-based assistance is an important component for combating the spread of infections on board.