MRSA is a bacteria that is known to cause a wide range of different infections in humans, some more severe than others. In recent years different strains of the bacteria, mainly the MRSA CC398, has been found in many pig farming operations across Europe. Most of Sweden’s pork imports come from Denmark and Germany and the estimation of the prevalence of MRSA in pig farms throughout both countries are more than 50 percent. For this study Sweden were chosen due to the fact that no pigs have been found to carry the infection in this country. The purpose of this study was to find out if legislation and use of antibiotics in each of the countries somehow influence the spreading of the infection, but also to investigate how MRSA transmits between different individuals. The study is split in two parts, namely a literature review and a small survey that were sent to Swedish pig producers. The survey showed that disease protection is important and that 67 percent of the pig producers that answered are worried that MRSA might come to Sweden. From the comparison of the legislation no real conclusion could be made, but antibiotic group treatments of pigs can be linked to an increased incidence of MRSA in pig farms.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier, däribland MRSA, är idag ett globalt samhällsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vårdtid som i värsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra året i Sverige. Med få verksamma antibiotika måste andra åtgärder tillämpas, så som basala hygienrutiner, screening, isoleringsvård och utökad städning av sjukhusmiljön. Det är dock viktigt att utvärdera åtgärdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika åtgärder i smittskyddsarbetet mot MRSA. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga original artiklar. Analysen gjordes enligt Forsberg och Wengströms (2008) riktlinjer för meta-analys. Resultat: Studien visar att MRSA förekommer i kliniska miljöer samt förutom hos patienten även hos vårdpersonal. Förebyggande åtgärder som bland annat noggrann städning, basala hygienrutiner och screening hade varierande effekt och reducerade MRSA- förekomsten bäst i kombination. I vissa fall kunde brister i vårdpersonalens följsamhet (compliance) av hygienrutiner ses. Slutsats: För att reducera MRSA- förekomst och spridning är det viktigt att implementera de åtgärder som finns idag och som visat sig har effekt. För att genomföra detta krävs det att vårdpersonalens följsamhet blir bättre.

Introduktion: Ökad rörlighet mellan länder genom exempelvis resor och migration utgör en risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige mycket bra. Förebyggande av smittsamma sjukdomar med vaccination är näst efter rent vatten det mest effektiva sättet att upprätthålla folkhälsan i Europa. Syfte: Utifrån resultaten av vetenskapliga publikationer undersöka hur vaccinationsstatus mot mässling och tuberkulos ser ut hos nyanlända samt hur nyanländas vaccinationsstatus påverkar folkhälsan i Europa när det gäller risk för utbrott av smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som systematiskt sökte, kritiskt granskade och sammanställde litteratur i ämnet. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed. Nyckelord som användes var folkhälsa, vaccination, distriktssköterska, invandring, infektionssjukdom, mässling, tuberkulos. Metodologisk kvalitetsgranskning av de inkluderade artiklarna gjordes. Resultat: Litteraturstudien består av 20 kvantitativa artiklar. Studien visar att vaccinering täckningen mot tuberkulos varierar. I Sverige hade 65% av de invandrade barnen ärr som ett tecken på att de erhållit tuberkulosvaccination. Studien visar vidare att flera utbrott av både tuberkulos och mässling inträffade i Europa under de senaste tio åren. Screening av nyanlända varierar mellan länder i Europa. Vad gäller studiekvalitet visade sig fyra av artiklarna vara av hög kvalitet och 16 av artiklarna av medelhög kvalitet. Konklusion:  Flera utbrott har skett under de år som inkluderats i studien, både utbrott av tuberkulos och utbrott av mässling. Majoriteten av de som smittats med respektive sjukdom har varit ovaccinerade eller ej fullständigt vaccinerade.

As society grows, increasing populations and urbanisation also increase the risks diseases spreading. Tight living spaces, deforestation and global travel make it easier for these diseases to travel and spread across the world. The obligation for states to protect the lives and personal safety for its citizens include an obligation to do what is necessary to control the spread of these diseases. However, when these measures to control diseases cause intrusions in the private lives and freedom of movement of individuals in the state, the balance of interests must be carefully considered. This thesis aims to analyse the Swedish system of disease control and the principle of free will present therein, and how these are protected both under normal circumstances and under extraordinary circumstances such as a pandemic. Regarding all measures that constitute forced interventions, the principles of free will and proportionality are fundamental. This thesis discusses whether the considerations and balancing of interests in the Swedish system of disease control are satisfactory, or if changes should be made to either allow more intrusive measures or prohibit these further.

Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta. Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning. 2) Att undersöka inställningen hos föräldrartill de befintliga hygienrutinerna i förskolan. Metod: 123personal och 104 föräldrar från förskolor inom Kiruna kommun, Sverige svarade på en webb -baserad enkät. Resultat: Resultatet visade på avsaknad avfortbildning, för få skriftliga rutiner, bristande kunskap om hur smitta sprids och begränsad vetskap om informationskällor angående smittsamma sjukdomar. Föräldrar önskar mer information om de hygienrutiner som finns och personal önskar mer kunskap hur de kan informera föräldragruppen. Tillgång till material som handskar, handsprit och pappershanddukar för att kunna följa rekommenderade hygienrutiner fanns på alla förskolor. Både personal och barn reser mycket utanför Sverige, vilket tillsammans med de identifierade bristerna på förskoskolorna bidrar till ökad risk för spridning av smitta. Konklusion:Personalen på förskolorna är inte sjukvårdsutbildade och deras främsta uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet.Trots detta måste förskolor erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett hälsostatus. Egenkontroll och dokumentation av förskolans hygienarbete är ett lagstadgat krav och avsaknad av rutiner är en allvarlig brist. Det är av vikt att fokusera på riktlinjer som kan förbättra hygienarbetet. Kan personal och föräldrar hjälpa till att minska risken för smittsamma sjukdomar är det av stor betydelse. För detta krävs god kunskap, samarbetepå olika nivåer, ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning / Background: Activities in preschool expose children, staff members, and society at large to com-municable diseases. The risk of infection among preschool children is 2-to 3-fold higher compared to children cared for at home.Recent studies show that simple changes in preschool e.g.written hy-giene guidelines,-and adherence to recommended hygiene practices for changing diapers, improved hand-washing technique, and parental education can prevent infection-based illness and decrease the spread of communicable diseases. Aims: This study aimed to (i)survey the knowledge of preschool staff regarding the spread and pre-ventionof contagious diseases and (ii) investigate the attitude of parents toward current guidelines in preschools. Methods: 123 staff members and 104 parents at preschools in Kiruna,Sweden completed an inter-net-based questionnaire. Results: Our results identified a lack of continuing education for staff members, the absence of writ-ten guidelines at preschools, inadequate understanding of how infection is spreads, and limited knowledge of information sources for communicable diseases. Parents wanted information about current hygiene guidelines, whereas the staff members requested more education to help them better inform parents about the guidelines.The supply of protective gloves, alcohol-based handdisinfect-ants,and paper towels was available at all preschools in accordance with the recommended hygiene practices. We also determined that it was common to travel abroad both among the staff members and the children which, together with the other identified shortcomings at the preschools contributes to an increased risk of spreading infections. Conclusion: Because preschool staff members mainly perform pedagogical activities, they currently lack formal education about health care. However, preschools must offer excellent care to all chil-dren, regardless of health status.Although government regulations require preschools to control hy-giene internally, including documentation, the absence of routines and guidelines is serious. There-fore, preschools should focus on guidelines that improve hygiene. Importantly, preschool staff can both work to prevent communicable diseases.This requires skilled staff, collaboration on different levels, and suitable and well-equipped facilities / <p>978-91-86739-59-1</p>

Bakgrund: År 2016 avled 1,7 miljoner människor i världen av Tuberkulos. Dock minskar numera incidensen med 1,5-2 % per år. En bidragande orsak är att kunskapen om sjukdomen och smittskydd har förbättrats. Att vårda patienter med Tuberkulos i samband med operation kan vara riskfyllt. Inom operationsverksamhet finns det många åtgärder som används för att minska risk för smitta, och det är därför viktigt att anestesisjuksköterskorna har kännedom om de behandlingsriktlinjer och rutiner för ändamålet som finns på arbetsplatsen. Motiv: Studien har för avsikt att bidra till ökad kunskap inom omvårdnad av patienter med Tuberkulos som ska genomgå en operation. Studien förväntas bidra till en djupare förståelse för vad som påverkar anestesisjuksköterskans omvårdnad och patienter med Tuberkulos.Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Tuberkulos.Metod: En intervjustudie med kvalitativ design. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes inom Region Stockholm.Resultat: Personcentrerad vård är betydande för en ökad känsla av trygghet hos patienten i en utsatt miljö vilket inkluderar samarbete, ödmjukhet och tillit i arbetsgruppen och beskrevs som tre viktiga delar för att kunna uppnå en god och säker omvårdnad för patienter med Tuberkulos. På många operationsenheter är patienter med Tuberkulos väldigt ovanligt, vilket påverkar kunskapen och omhändertagandet av patienten. Det finns en osäkerhet kring hanteringen och anestesisjuksköterskorna beskriver en önskan om kontinuerliga genomgångar av arbetsplatsens rutiner och behandlingsriktlinjer.Konklusion: Anestesisjuksköterskorna efterfrågade en ökad utbildning om Tuberkulos, hur riskerna att sprida smittan vidare kan minskas samt kännedom om hur behandlingsriktlinjerna är utformade på arbetsplatsen. Denna kunskap skapas av erfarenhet. Studien framhäver även vikten på personcentrerad vård samt ett fungerande samarbete, både inom personalen och mellan personal och patient. / Background: In 2016, 1.7 million people worldwide died of Tuberculosis. However, the incidence is now reduced by 1.5-2% per year. A contributing reason is that knowledge about the disease and infection control has improved. Caring for patients with Tuberculosis in connection with surgery can be risky. In surgery, there are many measures used to reduce the risk of infection, and it is therefore important that the anesthesia nurses are aware of the treatment guidelines and routines for the purpose that exist in the workplace. Motive: The study intends to contribute to increased knowledge in the care of patients with Tuberculosis who will undergo surgery. The study is expected to contribute to a deeper understanding of what affects the anesthesia nurse's care of patients with Tuberculosis. Aim: To describe nurse anaesthetists experiences of caring for patients with Tuberculosis.Methods: An interview study with qualitative design. Nine semi-structured interviews were conducted within Region Stockholm. Result: Person-centered care is significant for an increased sense of security for the patient in a vulnerable environment. This includes teamwork, humility and trust in the team and was described as three important parts to be able to achieve good and safe care for patients with Tuberculosis. In many surgical units, patients with Tuberculosis are very uncommon, which affects the care of the patient. There is uncertainty about the management and the anesthesia nurses describe a desire for continuous reviews of the workplace's routines and treatment guidelines. Conclusion: The anesthesia nurses requested increased information and training about Tuberculosis, how the risks of spreading the infection further can be reduced and how the treatment guidelines are designed in the workplace. This knowledge is created by experience. The study also emphasizes the importance of person-centered care and a functioning collaboration, both within the staff and between staff and patient.

Bakgrund: För att skydda samhället mot covid-19 pandemin krävdes anpassning med förhöjda smittskyddsåtgärder på flera olika nivåer. En av de verksamheter som vars rutiner och riktlinjer anpassades under covid-19 pandemin var förskoleverksamheten, vilket visat sig leda till en rad konsekvenser enligt tidigare forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar att det förebyggande smittskyddsarbetet till följd av covid-19 pandemin, haft inverkan på förskolans verksamhet. Metod: Studien är kvalitativ med induktiv ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskolerektorer och fyra förskollärare har intervjuats. Data samlades in från tre kommuner i Sverige. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att smittskyddsarbetet under covid-19 pandemin har haft inverkan på förskolans verksamhet på olika sätt. Huvudkategorierna som identifierades var förändringar i arbetssätt, individuella påfrestningar hos personal, negativ påverkan på barn samt positiva effekter. Förändringar i förskolans verksamhet var bland annat att barn av olika anledningar inte fick vara på förskolan, utsatthet hos personal, förändringar i pedagogiska arbetssätt samt förändrat smittskyddsarbete både under och efter covid-19 pandemin. Positiva utkomster som identifierades var ökad medvetenhet och förståelse kring smittskyddsarbete samt nya möjligheter till exempel att vanliga sjukdomar minskade under covid-19 pandemin och att man för en gångs skull hade enbart friska barn på förskolan. Slutsats: Förskolepersonal har upplevt utsatthet från olika håll bland annat genom försämrad personlig ekonomi, direkt utsatthet för smitta samt hög arbetsbelastning. Arbetssätten förändrades på olika sätt och det var svårt att förstå direktiv och hålla sig uppdaterade kring förändringar. Förskolepersonalen upplevde även att barnen påverkades negativt på grund av att de var frånvarande från förskolan och att deras utveckling blev lidande. Kunskap och erfarenhet som förskolepersonalen skaffat sig under pandemitiden har kommit till nytta och vidtagna åtgärder och kreativa anpassningar har förstärkt smittskyddsarbetet. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Introduktion: Infektioner är vanligt bland barnen i förskolan. Vissa infektioner är av mer allvarlig karaktär, som antibiotikaresistenta bakterier. Det ger konsekvenser för samhället och folkhälsan, men innebär även en arbetsmiljörisk för personal på förskolan.Syfte: Att undersöka hur väl förskolechefer/rektorer följer arbetsmiljölagstiftningens krav på hygien och förebyggande smittskyddsåtgärder.Metod: Kvantitativ studie där en webbenkät skickades ut till 163 förskolechefer/rektorer i kommunala och fristående förskolor i tre olika regioner (Västra Götaland, Stockholm och Västmanland). Svaren analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS, version 27.Resultat: Svarsfrekvens på webbenkäten var 39,9% (65 svar utav 163 skickade enkäter). Skillnad (p &lt; 0,001) mellan regionerna kunde påvisas beträffande hygienutbildning av personal. Det var att vanligare att personalen fick hygienutbildning inom kommunalaförskolor jämfört med fristående förskolor (p=0,049) och att kommunala förskolor städas dagligen till skillnad mot fristående (p=0,016). Personal som varit yrkesverksamma en längre tid var bättre på att informera vikarier om hygienrutiner (p=0,005), förskolor med fler än 45 barn hade en högre frekvens av daglig städning (p=0,002) och förskolor med 5 eller fler avdelningar var bättre på att ge personal hygienutbildning (p=0,043). Samtliga förskolor svarade att de använder ytdesinfektionsmedel för rengöring av skötbord.Slutsats: Det finns signifikanta skillnader i hur vanligt det är att personalen fick hygienutbildning mellan regionerna och mellan kommunala och fristående förskolor. Det är vanligare med daglig städning av lokaler på kommunala förskolor. Samtliga förskolor använde ytdesinfektionsmedel och engångshandskar vid behov. Vid framtida studier skulle urvalet behöva vara större, framförallt andelen fristående förskolor och ett större deltagande eftersträvas. / Introduction: Infections are common among preschool children. Some infectious agents, such as antibiotic-resistant bacteria have consequences for society and public health and pose a risk to the occupational health and safety of preschool staff.Aim: To investigate how well preschool principals comply with occupational health and safety legislation's requirements for preventive measures against risks of infections.Methods: A cross-sectional quantitative study was implemented. This study consisted of a web-based survey, sent via an e-mail link to 163 preschool principals in municipal and private preschools in three different regions of Sweden (Västra Götaland, Stockholm and Västmanland). Data were analyzed using the statistical program SPSS, version 27.Results: Of 163 email surveys sent, 65 responses (39.9%) were received. A difference (p &lt; 0.001) between regions was demonstrated in terms of hygiene training of personnel. It was more common with hygiene training of personnel in municipal preschools (p=0.049) and daily cleaning was more common among municipal preschools (p=0.016). Staff who had worked for a longer time were better at informing substitutes about hygiene practices (p=0.005), preschools with more than 45 children had a higher frequency of daily cleaning(p=0.002) and preschools with 5 or more departments were better at hygiene training of personnel (p=0.043). All preschools used surface disinfectants to clean changing tables.Conclusion: There were differences in the level of hygiene training of personnel between regions and between municipal and private preschools. Daily cleaning among municipal preschools was more common. All preschools use surface disinfectants and disposable gloves when needed. Future surveys should include a larger sample size and focus on higher participation.

Under hästtävlingar när många hästar från olika stall samlas är risken för smittspridning stor. Det finns mycket information om smittskydd för häst på nätet men den måste aktivt sökas upp. Genom att informera om smittskydd i samband med tävlingarna når man ut till många människor i en kontext som är en stor riskfaktor för smittspridning och verkar på så sätt för att ”förebygga bränder” i stället för att behöva ”släcka bränder. Den här studien syftar till att med hjälp av ett informationsdesignperspektiv ta fram gestaltningsförslag för hur arrangörer av hästtävlingar kan informera ryttare och medhjälpare, i olika situationer anslutna till tävlingssammanhanget, om smittskydd för häst. För att undersöka kontexten och användarnas behov har kvalitativa intervjuer och systematisk observation tillämpats. Resultaten av empiriska data tillsammans med teorier inom kognition och läran om retorik motiverar det informationssystem som studien resulterat i. Gestaltningsförslaget har provats ut genom kvalitativa intervjuer med användare och resultaten från utprovningarna tyder på att det kan vara gynnsamt att kombinera läran om retorik och teorier inom kognition för att informera om smittskydd för häst. / At horse competitions when many horses from different stables gather, the risk of spreading infections is big. There is a lot of information about infection control for horses online, but it must be actively sought. By informing about infection control in connection with the competitions, you reach out to many people in a context that is a major risk factor for the spread of infection and thus works to "prevent fires" instead of having to "put out fires. This study aims to use an information design perspective to produce design proposals for how organizers of horse competitions can inform riders and helpers, in different situations connected to the competition context, about infection control for horses. To examine the context and the needs of the users, qualitative interviews and systematic observation have been applied. The results of empirical data together with theories in cognition and the theory of rhetoric justify the information system that the study resulted in. The design proposal has been tested through qualitative interviews with users and the results from the tests suggest that it may be beneficial to combine the theory of rhetoric and theory in cognition to inform about infection control for horses.

Det förekommer stora brister och utmaningar gällande utbildad vård- och omsorgspersonal, ekonomi, besparingar och dålig kommunikation inom vård- och omsorgssektorn i Sverige. Denna problematik skapar problem för det förebyggande arbetet inom smittskydd och vårdhygien. Genom att lyssna och lära av vård- och omsorgspersonalens berättelser och på detta sätt arbeta fram en mer hållbar plan för framtida pandemier och förhindra smittspridning av virus på särskilda boenden. Syfte-Syftet med studien är att granska om vård- och omsorgspersonal på särskilda boenden i en kommun i Västra Götaland upplevde att de hade tillgång tillkorrekt skyddsutrustning, grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien för att stoppa smittspridning under covid-19 pandemin. Metod-Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med vård- och omsorgspersonal i en liten kommun i Västra Götaland. Datainsamlingen har genomförts genom en online enkätundersökning med totalt 21 deltagare. Vård- och omsorgspersonalen arbetade på fyra särskilda boenden och ett korttidsboende i kommunen. Resultat- Av vård- och omsorgspersonalen upplevde 9,5 av 10 att de innan covid-19 pandemins start hade förkunskaper inom smittskydd och vårdhygien. Resultatet påvisar att majoriteten av studiepopulationen upplevde att tillfällena för utbildning inom smittskydd och vårdhygien ökade efter covid-19 pandemins början i kommunens verksamheter. Slutsats-Majoriteten av vård- och omsorgspersonalen upplevde att de hade till gång till grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen förstår vikten i deras roll att arbeta smittförebyggande och främja ett hälsosamt åldrande i Sveriges äldrevård. / There appears to be big flaws and challenges regarding educated care staff, economy, savings and bad communication within health and care sector in Sweden, and this creates a problem in prevention work within infection control and care hygiene. By listening and learning of care staffs report and, on this way, working towards a more durable plan for future pandemics and prevent spread of virus in retirement homes. Aim- The purpose of the study is to examine whether care and nursing staff in retirement homes in a county in Västra Götaland felt that they had access to correct protective equipment, basic knowledge and current information within infection control and care hygiene in order to stop the spread of the infection during ongoing covid-19 pandemic.Methods- The study is a quantitative cross- sectional study with care staff from a county in Västra Götaland. The data collection has conducted through an online survey with a total of 21 participants. The care staff worked in four different retirement homes and one short-term accommodation. Results- By the care staff experienced 9,5 out of 10 that they before covid-19 pandemic start had previous knowledge within infection control and care hygiene. The result demonstrates that most of the study population experienced that the occasions for education within infection control and care hygiene increased after covid-19 pandemics start in the county operations. Conclusion- The majority of the health and care workes in the county in Västra Götaland felt that they had access to basic knowledge and information in infection controll and care hygiene, to stop the spread during the beginning and during the pandemic of covid-19.