Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.

Bakgrund: Vid isolering separeras den smittade patienten fysiskt från andra patienterför att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som misstänktes eller som bar på en smittsam sjukdom som ansågs vara för farligt för allmänheten vårdades i isolering. Boendemiljön var en viktig del av patienters vård för återhämtning samt för att kunna uppnå ett välbefinnande. Sjuksköterskors erfarenhet inom isolering utmärktes som komplicerad vård, brist på utrustning och personalbrist. Det här ledde till att sjuksköterskor ständigt var oroliga för att bli smittade, vilket skapade ett lidande för patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid smittsamma sjukdomar. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på elva vetenskapliga artiklar som genomsöktes via databasen Cinahl.Huvudresultat: Patienters upplevelse av isolering vid smittsamma sjukdomar grundade sig på två huvudteman: Upplevelsen att vara isolerad i ett rum och Upplevelsen av isoleringsåtgärder. Utifrån huvudteman skapades fyra underteman: Upplevelsen av att vara mellan fyra väggar, Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering, Emotionell påfrestning och Vårdpersonalens bemötande av patienter i isolering. Slutsats: Iresultatet kom det fram till att boendemiljön var en betydande faktor för ett välbefinnande för patienter i isolering. Patienter upplevde stigmatisering, försummelse och sist prioriterade av vårdpersonal, vilket ledde till emotionell påfrestning för de isolerade patienterna. Patienter upplevde även att de inte fick tillräckligt med information och kunskap.

Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera risken att smittas per resnatt av sjukdomarna campylobacter-, giardia-, salmonella- och shigellainfektion vid utlandsresor. Det huvudsakliga målet är att undersöka hur risken skiljer sig mellan olika resmål. Ett annat mål är att undersöka hur risken förändras över tid, över årstid och hur risken skiljer sig beroende på resenärens kön och ålder. För att kunna genomföra detta används två databaser. Information om svenskars resvanor för åren 1997 till 2009 finns i den urvalsbaserade databasen TDB (svenska rese- och turistdatabasen). Information om sjukdomsfall med Campylobacter, Giardia, Salmonella och Shigella för samma tidsperiod finns i Smittskyddsinstitutets övervakningssystem SmiNet. För att kunna avgöra hur förklaringsvariablerna påverkar sannolikheten att smittas används en generaliserad linjär modell. Två olika analyser genomförs. Analys A undersöker hur sannolikheten att smittas skiljer sig mellan män och kvinnor och även hur sannolikheten skiljer sig mellan olika landgrupper i jämförelse med Nordiska länder utom Sverige. Analys B undersöker hur sannolikheten skiljer sig mellan åldersgrupper, mellan årstider samt hur sannolikheten har förändrats över tid inom de olika landgrupperna. Resultatet visar att risken att smittas per natt av alla de fyra sjukdomarna är störst i landgruppen Indien och grannländer. Risken att smittas per natt med Campylobacter och Salmonella är minst i Nordamerika. Risken att smittas per natt av Campylobacter, Salmonella och Shigella är signifikant större för kvinnor. Den åldersgrupp som löper störst risk att smittas per natt med Giardia, Salmonella och Shigella är personer i åldern 0-14 år. Säsongsmönstret skiljer sig åt både mellan sjukdomarna och mellan landgrupperna.

Tidigare studier visade att patienter som vårdades i isolering upplevde att de inte fick vård på lika villkor jämfört med patienter som inte var isolerade. Detta tyder på att det behövs en ökad kunskap för hur sjuksköterskor ska tillgodose dessa patienters behov. Genom att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter kan brister i omvårdnaden uppmärksammas och sjuksköterskans perspektiv belysas, vilket kan bidra till en bättre vård och förstärka patientens hälsa. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsam sjukdom som kräver isoleringsvård. En litteraturstudie med litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Insamlad data hämtades från databaserna Cinahl och Medline. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning. Tretton vårdvetenskapliga artiklar analyserades för att få fram ett resultat som sammanställdes till tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en ökad arbetsbelastning till följd av att vårda smittsamma patienter som kräver isoleringsvård. Brist på tydliga riktlinjer, kunskap, skyddsutrustning och personal var flera faktorer som bidrog till negativa upplevelser gällande isoleringsvård. Utvalda delar i resultatet lyftes fram i en resultatdiskussion där flera aktuella studier styrkte litteraturstudiens resultat. Slutsatserna var att sjuksköterskors upplevelser av att vårda isolerade patienter med smittsam sjukdom till största del var negativa. Detta tyder på att det finns ett behov av förbättringsarbeten för att förändra sjuksköterskors upplevelser till mer positiva.

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.

Antalet människor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C är ett växande problem över hela världen, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med någon av de ovan nämnda sjukdomarna, av dem står Hepatit C för den största delen som utgör närmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhället och kan finnas inom alla avdelningar på sjukhus eller vårdcentraler. Till följd av okunskap och rädsla kan många som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dåligt bemötta av familj, vänner och vårdpersonal. Det kan resultera i att de känner sig isolerade från gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet är att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom. En kvalitativ litteraturstudie har gjorts där tio kvalitativa artiklar och två kvalitativa/kvantitativa artiklar analyserats. I resultatet framkom tre teman, att vara smittsam, att vara patient och kunskapsbrist. Till dem framställdes tio subteman, upplevelsen av att utgöra ett hot, upplevelsen av att bli bortvald, upplevelsen av skuld och skam, upplevelsen av att bli främmandegjord, upplevelsen av att bli diskriminerad, upplevelsen av att bli exponerad, upplevelsen av det tysta språket, upplevelsen av att bli bemött med fördomar, upplevelsen av vårdpersonalens bristande kompetens och upplevelsen av informationsbehov. Resultatet visar att många patienter som lever med en smittsam sjukdom upplever sig pestsmittade och skamfyllda då de möts av fördomar, diskriminering, rädsla och avståndstagande både bland familj och vänner, men lika ofta från vårdpersonal. I diskussionen belyses det lidande som orsakats patienterna och vikten av att som sjuksköterska vara professionell och stödjande för att inte öka den stigmatisering som patienterna redan upplever. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar kan spridas på många sätt, och vissa sjukdomar har egenskapen att de sprids snabbt och orsakar sjukdomsutbrott. Vid utbrott av smittsamma sjukdomar behövs sjuksköterskor för att vårda patienter, ofta under ansträngande förhållanden. En miljö där sjuksköterskan själv riskerar att smittas medför nya utmaningar för henne. Syfte: Studien hade till syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta patientnära under epidemier och utbrott av mycket smittsamma sjukdomar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie utfördes där dataanalysen är en beskrivande syntes av kvalitativa data. Kombinationer av sökord relaterade till sjuksköterskeyrket, smittsamma sjukdomar och kvalitativa studier användes i databasen PubMed för att finna relevant forskning. Slutliga artiklar valdes ut när de bedömts svara mot syftet och vara av kvalitativ karaktär, samtidigt som de svarade mot urvalskriterier som ramar in rätt undersökningsgrupp (sjuksköterskor) och bedömdes vara inriktade mot sjuksköterskornas personliga upplevelser Huvudresultat: Fyra teman och tolv underteman visade sig. De fyra temana som framträdde var 1) Ett närvarande hot, 2) En uttröttad yrkesgrupp, 3) En ständig ovisshet och 4) Ett meningsfullt arbete. Inom ramen för dessa kunde det bland annat ses att rädslan för att sjuksköterskan och hennes familj skulle smittas upplevdes som påtaglig. Samtidigt upplevde de även att arbetet var djupt meningsfullt. Slutsats: Sjuksköterskors negativa erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar kretsade kring hotet att smittas, omgivningens syn, en utmattande arbetssituation och omfattande och opålitlig information. Men där fanns också positiva erfarenheter som personlig utvecklig, en stärkt identitet som sjuksköterska och meningsfulla relationer med patienter. / Background: Contagious diseases can be transmitted in many ways. Some spread rapidly and causes disease outbreaks. When disease outbreaks occur in a large scale, nurses is needed for the care of patients, often under strained circumstances. An environment where the nurse risk to get infected herself, brings new challenges to the role.  Aim: The scope of the study was to investigate nurses' experiences of working close to patients during disease outbreaks. Method: A descriptive literature review was performed where data analysis is a descriptive synthesis of qualitative data. Combinations of search terms related to nursing, contagious diseases and qualitative studies where used in database PubMed to find relevant research articles. Finally, articles where chosen when they were assessed to answer the aim of the study and be of qualitative character, while simultaneously targeting nurses and their personal experiences. Main results: Four major themes arose from the study: 1) A present threat, 2) An exhausted workforce, 3) A permanent uncertainty and 4) A meaningful task. Within these themes, it could be seen that the nurses experienced fear of themselves or their family getting the disease, but also that they found their work deeply meaningful. Conclusion: Nurses negative experiences of giving care to patients carrying contagious diseases had many aspects such as the threat to get sick, the view of others, an exhausting work situation and extensive unreliable information. But there were also positive experiences such as personal development, a strengthened identity as a nurse and meaningful relations with patients.

Bakgrund: Patienter med smittsamma sjukdomar kan ibland behövas vårdas inom isolering, detta för att bryta en smittkedja och det är sjuksköterskan som har omvårdnadsansvaret. Smittsamma sjukdomar kan spridas på olika sätt exempelvis genom kontakt-, dropp- eller luftburen smitta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar inom isolering. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar, inhämtade från databaserna PubMed och Cinahl, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed analys. Huvudresultat: Sjuksköterskorna var rädda för nya virusutbrott, de var rädda att bli smittade eller att bidra till smittspridning. Det fanns oro i om sjuksköterskorna gjorde rätt etiska val när det kom till patientens psykosociala behov. En oro och okunskap över hur bra skyddsutrustningen som användes egentligen var. Detta i sin tur ledde till ångest, utmattning och utbrändhet. Trots detta upplevde sjuksköterskorna sin profession som viktig och nödvändig i samhället. Slutsats: Denna studie har tydligt visat sjuksköterskans negativa upplevelser så som oro, osäkerhet, ovisshet och rädsla att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Sjuksköterskorna upplevde bristande information vid nya virusutbrott samt en rädsla kring skyddsutrustningen. De upplevde även en stigmatisering från samhället och familj. Samtidigt sågs det ett litet samband av positiva upplevelser vilket var att sjuksköterskorna utvecklades, stärktes och såg sitt arbete som värdefullt. Mer forskning skulle kunna ge sjuksköterskan bättre förståelse och hantering av patienter med smittsamma sjukdomar. / Background: Patients with contagious diseases sometimes need isolation care, this to break the chain of infection and it is the nurse who has the responsibility for nursing. Infectious diseases can be spread in different ways, for example through contact, drip or airborne infection. Aim: The aim of the study was to examine nurses' experiences caring for patients with infectious diseases in isolation. Method: A descriptive literature study of 11 articles, from the databases PubMed and Cinahl, 9 qualitative, 1 quantitative and 1 mixed analysis. Main results: Nurses were worried about new virus outbreaks, becoming infected and spreading the disease, as well as whether or not they were making ethical decisions regarding the patients' psychosocial needs. Furthermore, the nurses were concerned about how good the protective equipment used was. This, in turn, contributed to anxiety, fatigue, and burnout. Despite these issues, the nurses considered their profession as important and necessary in society. Conclusion: This study has clearly shown the nurse's negative experiences such as anxiety, uncertainty, mistrust and fear of caring for patients with contagious diseases. The nurses experienced a lack of information in the event of new virus outbreaks and worried about the protective equipment. They also experienced a stigma from society and their families. However, there was a small connection of positive experiences, which was that the nurses were developing, strengthening, and appreciating their work. More research could give the nurses a better understanding and could lead to better management of patients with infectious diseases.

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.

Bakgrund: Isolering kan användas som åtgärd då en patient har en infektion eller en smittsam sjukdom och måste separeras från omgivningen för att förhindra smittöverföring. Smittsamma sjukdomar beskrivs som sjukdomar som kan innebära en fara mot människors hälsa och som kan överföras till eller mellan människor. Sjuksköterskor har ett ansvar att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter i isolering uttrycker ett missnöje över sjuksköterskors hantering av vården och upplever att inte bli behandlade med värdighet och respekt. Sjuksköterskor ska ha ett holistiskt synsätt, se individen bakom sjukdomen och stärka patientens känsla av värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar i isolering. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och inkluderade 10 vetenskapliga artiklar som bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskans egna reaktioner och arbetsmiljöns betydelse. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att bedriva högkvalitativ omvårdnad för patienter i isolering. Konklusion: Det finns behov av vidare forskning och förbättringsarbete för att skapa en mer gynnsam arbetsmiljö för sjuksköterskor och en personcentrerad vård av hög kvalitet för patienter i isolering. / Background: Isolation can be used when a patient has an infection or a communicable disease and must be separated from the environment to prevent infection transmission. Communicable diseases are described as diseases that may pose a danger to human health, and which can be transmitted to or between people. Nurses have a responsibility to prevent and limit disease outbreaks or spread of communicable diseases. Patients in isolation express dissatisfaction with nurses’ handling of care and not being treated with dignity and respect. Nurses must have a holistic approach, see the individual behind the illness and strengthen the patient's sense of dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with communicable diseases in isolation. Method: The study was a general literature study that included 10 scientific articles that were processed in a content analysis. Results: Three main categories were identified; challenges in nursing care, the nurse’s own reactions and the importance of the work environment. The results show that nurses experienced challenges in providing high-quality care for patients in isolation. Conclusion: There is a need for further research and improvement work to create a more favorable work environment for nurses and high-quality, person-centred care for patients in isolation.