I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

All humans are different and therefore they all learn in different ways. This research paperinvestigates what effect learning materials has on reading comprehension. The focus is not onthe content of learning materials, but on the text design of materials and what effect they haveon learners. This research paper focuses on aspects such as text design, typefaces and textspacing and how that affects reading comprehension. The primary search method used iselectronic which was done on the websites Libsearch, ERIC and SwePub. The results show thatchoosing typefaces and text spacing mindfully, has a positive effect on reading comprehension.

Hästsport är en fritidsaktivitet med en hög risknivå. Ett riskmoment är hästhanteringen och för många lärs grunderna inom detta ut på ridskolan. När elever går från nybörjare till mer erfarna finns en tendens att säkerhetsregler bortses från vilket kan leda till en ökad risk för olyckor och skador. Detta examensarbete i textdesign undersöker hur effektiva påminnelser med text och bild i samverkan kan formges för att påverka förståelsen för säkerhetsregler på ridskolor. Tidigare forskning visar att det finns fördelar av att kombinera text och bild i information. Bilder i informationstexten fungerar inte minst som intresseväckare, utan de stöttar också förståelsen. För att en påminnelse ska kunna registreras måste den uppfattas genom sinnena. Den visuella påminnelsen som bär på viktig säkerhetsinformation måste därför formges på ett sådant sätt som säkerställt att den uppmärksammas. Studien har ett kognitionsteoretiskt perspektiv och fokuserar på forskningsområden som visuell uppmärksamhet samt text och bild i samverkan. Studien tar även hänsyn till forskning kopplat till design och säkerhets- och riskinformation. De metoder som används i studien är en surveyundersökning, intervjuer samt textanalys. I studien förs en avslutande diskussion kring kraven som finns på den multimodala texten för att den ska uppmärksammas visuellt i en aktiv miljö. / Equestrian sport is a leisure activity with a high level of risk. Handling of the horse is one moment with risk involved and for many the basics is taught in riding schools. When students go from beginners to more experienced there is a tendency that safety rules are overlooked which leads to higher risks of accidents and injuries. This thesis in text design examines how effective reminders with text and image in combination can be designed to affect understanding of safety rules in riding schools. Previous research shows that there are advantages to combining text and image. Images in information text works to spark interest and also support the understanding of the text. For a reminder to work in needs to be registered through the senses. The visual reminder that carries valuable safety information therefor needs to be design in such a way that it is noticed. This study takes on a cognitive research point of view and focuses on areas such as visual attention and multimodal texts. The study also takes into consideration research made on design of safety and risk information. The methods used are questionnaire survey, interviews, and text analysis.In conclusion I discuss around the many things demanded of a multimodal text for it to grab attention in an active environment.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att skapa tillgänglig information för nybörjare inom ridsporten, samt undersöka hur informationen kan nå målgruppen trots omgivande brus. Teorier som läsbarhet, gestaltlagar och perception har använts för att uppnå en slutgiltig gestaltning men också för att ge studien relevans i forskningssammanhang. Intervju, observation, prototyping och utprovning är de metoder som har använts i studien. Metoderna har använts för att utforska användarnas behov och för att komma fram till resultatet. Ett gestaltningsförslag har utprovats på målgruppen, efter en analys av resultatet gjordes en revidering på det första gestaltningsförslaget som sedan ledde till det slutgiltiga designförslaget. / This is a bachelor thesis in information design with a focus on text design. The purpose of the work is to create accessible information for beginners in equestrian sports, as well as to investigate how the information can reach the target group despite the surrounding noise. Theories such as readability, gestalt laws and perception have been used to achieve a final presentation but also to give the study relevance in a research context. Interview, observation, prototyping, and testing are the methods that have been used in the study. The methods have been used to explore the needs of the users and to arrive at the results. A design proposal has been tested on the target group, after an analysis of the results, a revision was made to the first design proposal which then led to the final design proposal.

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group – immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it’s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability. In the re-written information Ihave focused on explaining difficult words and writing simpler sentences. / Det här examensarbetet handlar om att anpassa en diskrimineringsbyrås webbtexterför nyanlända invandrare med måttliga kunskaper i svenska. Gruppen är oftautsatt för diskriminering och det är därför viktigt att de kan ta del av byråns information.För att finna svaren på mina frågeställningar har jag studerat olika relevanta teorier,genomfört kvalitativa intervjuer med representanter för målgruppen samtgjort en läsbarhetsanalys på webbtexterna. En utprovning av de bearbetade texternahar också ägt rum, både med representativa personer från målgruppen ochandra läsare.Jag kom fram till att det som var svårt i de nuvarande webbtexterna var främstorden, och även till viss del meningslängd och meningsuppbyggnad. I de omskrivnatexterna har jag därför fokuserat på att förklara svåra ord och att skrivaenklare meningar.

Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna. / Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

De senaste åren har det totala skuldbeloppet för unga mellan 18 och 25 år ökat hos Kronofogden. 2022 genomförde Kronofogden en egen studie om unga som har skulder hos dem. Studien visade att många unga blir passiva när de får reda på att de fått en skuld hos Kronofogden. Detta examensarbete handlar om att undersöka detta problem ytterligare och hur man kan skapa informationsmaterial som motiverar unga till att ta kontrollen över sin ekonomi och snabbare ta sig ur överskuldsättningen. För att undersöka problemet ur ett informationsdesignsperspektiv har kvalitativa intervjuer och en sammanställning av tidigare forskning utförts. Med hjälp av teorier som narratologi, retorik och teknikinformation har ett gestaltningsförslag till informationsmaterialet skapats. Gestaltningsförslaget har utprovats på personer mellan 18–25 år och utvecklats därefter. Slutsatsen av studien är att storytelling kan vara ett sätt att motivera användare till att bli aktiva men att användargruppen har olika behov och därför behövs flera alternativa lösningar. / In recent years, the total debt amount for young people between the ages of 18 and 25 has increased at the Swedish enforcement authority, Kronofogden. In 2022, Kronofogden conducted its own study on young people who have a debt at Kronofogden. The study showed that many young people become passive when they find out that they have received a debt from Kronofogden. This thesis investigates the problem further and how to create an information material that motivates young people to take control over their own economy and faster get out of their indebtedness. To investigate the problem from an information design perspective, qualitative interviews and a compilation of previous research have been made. With the help of theories such as narratology, rhetoric, and technology information a design proposal for the information material has been created. The design proposal has been tested by people between the ages 18-25 and developed accordingly. The conclusion of the study is that storytelling can be a way to motivate users to become active, but that the user group has different needs and therefore several alternative solutions are needed. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design.