I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

All humans are different and therefore they all learn in different ways. This research paperinvestigates what effect learning materials has on reading comprehension. The focus is not onthe content of learning materials, but on the text design of materials and what effect they haveon learners. This research paper focuses on aspects such as text design, typefaces and textspacing and how that affects reading comprehension. The primary search method used iselectronic which was done on the websites Libsearch, ERIC and SwePub. The results show thatchoosing typefaces and text spacing mindfully, has a positive effect on reading comprehension.

Hästsport är en fritidsaktivitet med en hög risknivå. Ett riskmoment är hästhanteringen och för många lärs grunderna inom detta ut på ridskolan. När elever går från nybörjare till mer erfarna finns en tendens att säkerhetsregler bortses från vilket kan leda till en ökad risk för olyckor och skador. Detta examensarbete i textdesign undersöker hur effektiva påminnelser med text och bild i samverkan kan formges för att påverka förståelsen för säkerhetsregler på ridskolor. Tidigare forskning visar att det finns fördelar av att kombinera text och bild i information. Bilder i informationstexten fungerar inte minst som intresseväckare, utan de stöttar också förståelsen. För att en påminnelse ska kunna registreras måste den uppfattas genom sinnena. Den visuella påminnelsen som bär på viktig säkerhetsinformation måste därför formges på ett sådant sätt som säkerställt att den uppmärksammas. Studien har ett kognitionsteoretiskt perspektiv och fokuserar på forskningsområden som visuell uppmärksamhet samt text och bild i samverkan. Studien tar även hänsyn till forskning kopplat till design och säkerhets- och riskinformation. De metoder som används i studien är en surveyundersökning, intervjuer samt textanalys. I studien förs en avslutande diskussion kring kraven som finns på den multimodala texten för att den ska uppmärksammas visuellt i en aktiv miljö. / Equestrian sport is a leisure activity with a high level of risk. Handling of the horse is one moment with risk involved and for many the basics is taught in riding schools. When students go from beginners to more experienced there is a tendency that safety rules are overlooked which leads to higher risks of accidents and injuries. This thesis in text design examines how effective reminders with text and image in combination can be designed to affect understanding of safety rules in riding schools. Previous research shows that there are advantages to combining text and image. Images in information text works to spark interest and also support the understanding of the text. For a reminder to work in needs to be registered through the senses. The visual reminder that carries valuable safety information therefor needs to be design in such a way that it is noticed. This study takes on a cognitive research point of view and focuses on areas such as visual attention and multimodal texts. The study also takes into consideration research made on design of safety and risk information. The methods used are questionnaire survey, interviews, and text analysis.In conclusion I discuss around the many things demanded of a multimodal text for it to grab attention in an active environment.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att skapa tillgänglig information för nybörjare inom ridsporten, samt undersöka hur informationen kan nå målgruppen trots omgivande brus. Teorier som läsbarhet, gestaltlagar och perception har använts för att uppnå en slutgiltig gestaltning men också för att ge studien relevans i forskningssammanhang. Intervju, observation, prototyping och utprovning är de metoder som har använts i studien. Metoderna har använts för att utforska användarnas behov och för att komma fram till resultatet. Ett gestaltningsförslag har utprovats på målgruppen, efter en analys av resultatet gjordes en revidering på det första gestaltningsförslaget som sedan ledde till det slutgiltiga designförslaget. / This is a bachelor thesis in information design with a focus on text design. The purpose of the work is to create accessible information for beginners in equestrian sports, as well as to investigate how the information can reach the target group despite the surrounding noise. Theories such as readability, gestalt laws and perception have been used to achieve a final presentation but also to give the study relevance in a research context. Interview, observation, prototyping, and testing are the methods that have been used in the study. The methods have been used to explore the needs of the users and to arrive at the results. A design proposal has been tested on the target group, after an analysis of the results, a revision was made to the first design proposal which then led to the final design proposal.

Problemet för patienter med vulvodyni är att de idag enbart får muntlig information av fysioterapeuten på den undersökta vårdmottagningen. Detta gör att de inte minns all den information som ges under det första vårdbesöket. Regionen saknar kunskap i hur de ska designa patientinformation. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur patientinformation i text och bild kan designas för att öka chanserna att patienten kommer ihåg behandlingsinformationen som hen får under det första vårdbesöket.För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av metoderna textanalys, intervju och enkät. Som informationsdesigner behöver man tänka på att använda ett språk som så många som möjligt kan förstå. Resultaten från de empiriska undersökningarna visar att text och bild i samverkan ökar chanserna att patienten minns informationen. Det viktigaste för patienterna att minnas är övningarna och där kan bilder hjälpa till att skapa förståelse i hur övningen går till.Baserat på resultaten från de empiriska undersökningarna, tidigare forskning och teorierna; human centered design, text och bild i samverkan och kognition, har ett gestaltningsförslag utformats i text och bild för att öka chanserna att patienterna minns den information som de får av fysioterapeuten. / The problem for patients with vulvodynia is that today they only receive verbal information from the physiotherapist at the examined care clinic. This means that they do not remember all the information given during the first care visit. The region lacks knowledge in how to design patient information. The purpose of this degree project is to contribute with knowledge about how patient information in text and images can be designed to increase the chances that the patient will remember the treatment information they receive during the first care visit. To answer the work's research questions, I have used the methods text analysis, interview, and survey. As an information designer, you need to think about using a language that as many people as possible can understand. The results from the empirical investigations show that text and image in collaboration increase the chances that the patient will remember the information. The most important thing for patients to remember is the exercises, and that's where pictures can help create an understanding of how the exercise is done. Based on the results of the empirical investigations, previous research and the theories of human centered design, text and image in collaboration and cognition, a design proposal has been designed in text and image to increase the chances that the patients will remember the information they receive from the physiotherapist.

Detta är ett kandidatexamensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. I arbetet har jag undersökt informationsupplevelsen och informationsbehovet hos målgruppen medflyttare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en integrationsservice och informationsförmedlare för nyinflyttade bättre kan tillgodose subgruppen medflyttares informationsbehov. Samt hur information om servicen kan utformas och förmedlas till målgruppen. Metoderna som har använts för att genomföra arbetet är deltagande observationer, en fokusgrupp samt kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om nyinflyttades informationsbehov och informationsbeteenden samt hur sociala nätverk har egenskap av att fungera som en informationskälla och ett sätt för nyinflyttade att ta del av- och sprida information. Resultatet påvisar även informationens bidragande roll i social inkludering och att avsaknaden av- eller bristfällig information kan leda till en känsla av- eller faktisk exkludering. Min studie visar även att information som kan möjliggöra tillgången till det sociala nätverk som medflyttarservicen kan medföra anses utgöra ett särskilt viktigt och vitalt informationsbehov för medflyttarna men att detta inte är något som tillgodoses eller förmedlas ut om i dagsläget. Till följd av resultatet har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som baseras på principer om text och bild i samverkan för att skapa ett nytt informationsmaterial om medflyttarservicen. / This is a bachelor’s thesis in information design with a focus on text design. In this work, I have examined the information experience and information needs of the target group withcomers. The purpose of the thesis is to investigate how an integration service and information provider for newcomers better can meet the information needs of the sub-group withcomers. And how information about the service can be designed and mediated to the target group. The methods used to conduct this study are participant observations, a focus group, and qualitative interviews. The results of the study support previous research on the information needs and information behaviors of newcomers, as well as how social networks serve a function as an information source and a way for newcomers to access and mediate information. The results also demonstrate the contributing role of information in social inclusion and that the lack of, or insufficient information can lead to a sense of- or actual social exclusion. My study also shows that information that can enable access to the social network that the withcomer service can provide is considered a particularly important and vital information need by the withcomers, and that this is not currently being met or communicated about. As a result of the findings, I have developed a design proposal based on the principles of text and image interaction to create new informational material about the withcomer service.

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group – immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it’s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability. In the re-written information Ihave focused on explaining difficult words and writing simpler sentences. / Det här examensarbetet handlar om att anpassa en diskrimineringsbyrås webbtexterför nyanlända invandrare med måttliga kunskaper i svenska. Gruppen är oftautsatt för diskriminering och det är därför viktigt att de kan ta del av byråns information.För att finna svaren på mina frågeställningar har jag studerat olika relevanta teorier,genomfört kvalitativa intervjuer med representanter för målgruppen samtgjort en läsbarhetsanalys på webbtexterna. En utprovning av de bearbetade texternahar också ägt rum, både med representativa personer från målgruppen ochandra läsare.Jag kom fram till att det som var svårt i de nuvarande webbtexterna var främstorden, och även till viss del meningslängd och meningsuppbyggnad. I de omskrivnatexterna har jag därför fokuserat på att förklara svåra ord och att skrivaenklare meningar.

Att hitta rätt är något som vi ofta tar för givet utan att reflektera över hur det egentligen sker. När vi befinner oss på okända platser är det vanligt att vi ställs inför utmaningar när det kommer till navigering. Vi har alla upplevt situationer där vi gått vilse, känt oss förvirrade och tvingats fråga om vägbeskrivningar för att nå vårt mål. Ofta är det bristfällig skyltning och otydlig kommunikation som ligger bakom problemet. Med detta examenarbete i informationsdesign med inriktning textdesign är syftet att undersöka och förstå de utmaningar som besökare upplever i samband med besök i allmänna besöksytor. Genom att analysera befintliga skyltningssystem, kommunikationsmetoder och tillgänglighetssystem i byggnaden Värjan i Eskilstuna, har jag försökt att identifiera specifika brister och områden för förbättring. Via observationer, intervjuer och utvärderingar har jag kartlagt och analyserat besökarnas behov. Målet är att studien ska kunna bidra till en ökad förståelse för hur visuell tydlighet och kommunikation kan minska hindren som gör att besökarna inte hittar dit de ska. Studien bygger på teorier inom kognition, wayshowing och grafisk design för att ge funktion och tyngd åt studien. Med stöd av den teoretiska grunden och insamlade empirin föreslås ett gestaltningsförslag som utgår från byggnaden Värjan i Eskilstuna. / Finding the right way is something that we often take for granted without reflecting on how it happens. When we find ourselves in unfamiliar places, it is common for us to face challenges when it comes to navigation. We have all experienced situations where we got lost, felt confused and had to ask for directions to reach our destination. Often insufficient signage and unclear communication lies behind the problem. With this thesis in information design with a focus on text design, the aim is to investigate and understand the challenges that visitors experience in connection with visits to public visitor spaces. By analyzing existing signage systems, communication methods and accessibility systems in the building Värjan in Eskilstuna, I have tried to identify specific shortcomings and areas for improvement. Through observations, interviews and trials, I have mapped and analyzed the visitors' needs. The goal for the study is to be able to contribute to an increased understanding of how visual clarity and communication can reduce the obstacles that prevent visitors from finding where they are going. The study is based on theories in cognition, wayshowing and graphic design to give function and weight to the study. With the support of the theoretical foundation and collected empirical evidence, a design proposal is proposed presented that starts from the building Värjan in Eskilstuna.