Text-till-talsynteser (eng. Text-to-speech, TTS), med andra ord digitalt skapade röster, har blivit en naturlig del av våra dagliga liv. Vi hör dem i kollektivtrafiken, när vi interagerar med digitala assistenter och när människor som saknar en egen röst använder dem för att kommunicera. Dessa artificiella röster har, precis som riktiga röster, olika egenskaper som påverkar hur de låter och uppfattas. Det är därför intressant att förstå vilka TTS-synteser som användare föredrar i olika sammanhang. I denna studie undersöktes huruvida det finns en preferens för olika kön hos instruerande TTS-synteser. I studien fick 46 deltagare spela ett spel där målet var att fullfölja ett antal upplästa instruktioner genom olika knapptryck på skärmen. Spelet var uppdelat i två omgångar, där instruktören i ena omgången var en TTS-syntes med en manlig röst och i den andra en kvinnlig. Vilken TTS-syntes som började och ordning av instruktioner slumpades för deltagarna. Efter spelad omgång svarade deltagarna på en enkät om upplevda röstegenskaper hos instruktören. När sista omgången fullföljts besvarades även en avslutande enkät där det bland annat frågades vilken av TTS-synteserna de föredrog, följt av en kvalitativ fråga där de fick motivera sitt svar. Svaren analyserades sedan genom ett statistiskt test och en kvalitativ analys. Studien kunde ej påvisa någon preferens för kön hos instruerande TTS-synteser. Istället visade resultatet att testpersonerna har individuella preferenser och åsikter om rösterna, även om det verkade finnas viss konsensus om somliga upplevda röstegenskaper hos TTS-synteser. / Text-to-speech synthesis (TTS), in other words digitally created voices, has become a natural part of our daily lives. We hear them in public transport, when we interact with digital assistants and when people who do not have their own voice use them to communicate. These artificial voices, just like real voices, have different properties that affect how they sound and are perceived. It is thereby interesting to understand which TTS-synthesis users prefer in different contexts. This study examined whether there is a preference for different genders in instructional TTS-synthesis. In the study, 46 participants played a game where the goal was to complete a number of read out loud instructions through various key presses on the screen. The game was divided into two rounds, where the instructor in one round was a TTS-synthesis with a male voice and female in the other one. Which TTS-synthesis started and the order of instructions was randomized for each participant. Upon completing the round, the participants answered a questionnaire about perceived voice characteristics of the instructor. When the final round was completed, a final questionnaire was also answered in which, among other things, it was asked which of the TTS-syntheses the test subjects preferred, followed by a qualitative question in which they were asked to justify their answer. The answers were then analyzed through a statistical test and a qualitative analysis. The study could not demonstrate any gender preference in instructional TTS-synthesis. Instead, the results showed that the test subjects have individual preferences and opinions about the voices, even though there seemed to be some consensus about some of the perceived voice characteristics of the TTS-syntheses.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

Syftet med studien är att öka kunskapen om matematikens eget språk. Forskning har visat att bland annat flertydiga ord och bilder skapa svårigheter för elevers självständiga arbete i matematikläromedel. Studien utgår från att matematiken har ett språk och att detta språk innehåller olika semiotiska resurser. Detta innebär att elever behöver undervisas inte bara om matematikens innehåll men även om det matematiska språket. Därför är syftet att ta reda på i vilken utsträckning de olika orden och bilderna förekommer i 3 matematikläromedel för årskurs 4. Genom en kvantitativ innehållsanalys visade det sig att cirka 30% av alla orden är flertydiga. Av dessa har cirka 16% både ämnesspecifika och vardagliga betydelser. Dessa ord behöver därför synliggöras i undervisningen. Bildanalysen visade att mellan 66% och 83% av bilderna behöver kunna avläsas för att elever ska kunna lösa uppgiften. Detta innebär att man som lärare inte kan lämna elever ensamma i sin tolkning av bilderna. Eftersom både bilder och ord ingår i det matematiska språket bör en språkinriktad undervisning tillämpas.

Det här examensarbetet fokuserar på kamratrespons som arbetsmetod i klassrummet. Kamratrespons är en metod som blivit alltmer aktuell i dagens undervisning och innebär att elever bli aktiva aktörer i varandras arbeten och utveckling. Eleverna får genom kamratrespons bli delaktiga i varandras lärprocesser och ge varandra konstruktiv återkoppling i form av kommentarer som fokuserar på styrkor och utvecklingsområden som behöver förbättras. Kamratrespons kan användas som ett arbetssätt inom formativ bedömning. Fokus i undersökningen är att undersöka hur introduktion och förberedelse av kamratrespons påverkar hur eleverna i årskurs 4 formulerar sin respons. Kamratrespons var, för de två elevgrupperna i undersökningen, en okänd metod att arbeta med. En elevgrupp fick en mer ingående introduktion till kamratrespons och den andra elevgruppen fick en kortare introduktion. Detta gjordes för att ta reda på om instruktionsnivån skapade några likheter eller skillnader mellan gruppernas responsgivning och textbearbetning. Data samlades in i form av elevtexter och skriftlig kamratrespons. Även en enkät användes för att ta reda på elevernas upplevelse av kamratrespons. Resultatet visar att instruktionsnivån påverkade hur elever skrev sin kamratrespons och bearbetade sina texter. Den grupp som fick mer introduktion till karmatrespons bearbetade och förbättrade sina texter på ett sätt som gjorde att fler höjde sig på något fokusområde från bedömningsmatrisen än den grupp som inte fick någon introduktion. Resultatet visar även att eleverna ansåg att de kändes bättre att ge än att få kamratrespons. En skillnad mellan grupperna var att den grupp som inte fick introduktion upplevde kamratrespons som en bättre metod. I diskussionskapitlet diskuteras potentiella förklaringar till de likheter och skillnader som uppstod mellan grupperna

The objectives of this study were: (1) to examine the effects of instructional and motivational self-talk on self-efficacy in elite golf players; and (2) to examine the effects of instructional and motivational self-talk on performance in elite golf players. Participants involved were 9 elite golf players with a mean age of 20.4 years (SD = ± 1.1). A repeated measure design was implemented, and the putting experiment was completed in three sessions. Multiple one-way repeated measure analyses of variance revealed no significant differences across tries regarding self-efficacy and that instructional self-talk significantly improved performance compared to the baseline measure. Qualitative content analysis of after experiment debriefings revealed that participants found the task challenging, thought their self-talk affected their performance, and had issues with the absence of a hole. The results are discussed in relation to theory, previous research, and methodological issues. A revised version of the self-talk framework is suggested. Future research and practical applications of the results are suggested. / Syftet med föreliggande studie var: (1) att undersöka effekterna av instruerande och motiverande self-talk på self-efficacy hos elit golfspelare; samt (2) att undersöka effekterna av instruerande och motiverande self-talk på prestation hos elit golfspelare. 9 elit golfspelare deltog med en medelålder på 20.4 år (SD = ± 1.1). En inomgruppsdesign med upprepade mätningar implementerades och puttningsexperimentet genomfördes i tre sessioner. Multipla envägs beroende variansanalyser avslöjade inga signifikanta skillnader mellan mätningar vad gäller self-efficacy och att instruerande self-talk signifikant ökade prestationen jämfört med baslinjemätningen. Kvalitativ innehållsanalys av den efter experimentella debriefingen visade att deltagarna upplevde uppgiften som utmanande, ansåg att deras self-talk påverkade deras prestation, och att frånvaron av ett hål var problematiskt. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, och metodiken i studien. En reviderad version av a framework of self-talk presenteras. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.