No description available.

Denna studie hämtar inspiration från en studie av Jenny Wiksten Folkeryd (2014) vars huvudsyfte var att bidra med ny kunskap om hur man kan studera och diskutera innehållsliga aspekter i elevers skrivande i lågstadiet. I studien uttrycks att det finns mycket lite forskning kring hur elever organiserar innehållet i sakprosatexter. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 6 organiserar innehållet i sakprosatexter från nationella proven, samt om det finns skillnader mellan texter som fått betyget E och betyget F samt mellan texter i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. I den kvalitativa innehållsanalysen har vi undersökt hur elever organiserar innehållet i texten utifrån mikro- och makroteman, om texterna har en röd tråd samt om texterna utvidgas genom en komplex eller enkel fördjupning av innehållet. I den kvantitativa analysen fördjupas analysen av hur satser utvidgas i elevtexterna genom att antal bindeord räknas. Studiens resultat visar att majoriteten av texterna har många teman, en röd tråd samt en komplex utvidgning. Den tydligaste skillnaden mellan texter som har fått betyget E (E-texter) och betyget F (F-texter) är att det bland F-texterna finns fler texter som har få teman. Mellan de texter som bedöms efter kursplanen i svenska (S-texter) och de som bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk (SVA-texter) finns inga större skillnader. Vad gäller utvidgning av text är specificering den vanligaste typen av utvidgning i både E-texterna och F-texterna. I E-texterna förekommer det dock några fler bindeord per text än i F-texterna. I S-texterna är specificering den vanligaste typen av utvidgning, men i SVA-texterna är fördelningen mer jämn mellan typerna specificering och tillägg. Antalet bindeord per text är däremot mycket jämn mellan S-texterna och SVA-texterna.

Det här examensarbetet fokuserar på kamratrespons som arbetsmetod i klassrummet. Kamratrespons är en metod som blivit alltmer aktuell i dagens undervisning och innebär att elever bli aktiva aktörer i varandras arbeten och utveckling. Eleverna får genom kamratrespons bli delaktiga i varandras lärprocesser och ge varandra konstruktiv återkoppling i form av kommentarer som fokuserar på styrkor och utvecklingsområden som behöver förbättras. Kamratrespons kan användas som ett arbetssätt inom formativ bedömning. Fokus i undersökningen är att undersöka hur introduktion och förberedelse av kamratrespons påverkar hur eleverna i årskurs 4 formulerar sin respons. Kamratrespons var, för de två elevgrupperna i undersökningen, en okänd metod att arbeta med. En elevgrupp fick en mer ingående introduktion till kamratrespons och den andra elevgruppen fick en kortare introduktion. Detta gjordes för att ta reda på om instruktionsnivån skapade några likheter eller skillnader mellan gruppernas responsgivning och textbearbetning. Data samlades in i form av elevtexter och skriftlig kamratrespons. Även en enkät användes för att ta reda på elevernas upplevelse av kamratrespons. Resultatet visar att instruktionsnivån påverkade hur elever skrev sin kamratrespons och bearbetade sina texter. Den grupp som fick mer introduktion till karmatrespons bearbetade och förbättrade sina texter på ett sätt som gjorde att fler höjde sig på något fokusområde från bedömningsmatrisen än den grupp som inte fick någon introduktion. Resultatet visar även att eleverna ansåg att de kändes bättre att ge än att få kamratrespons. En skillnad mellan grupperna var att den grupp som inte fick introduktion upplevde kamratrespons som en bättre metod. I diskussionskapitlet diskuteras potentiella förklaringar till de likheter och skillnader som uppstod mellan grupperna