Global ETD Search

1	Matematikgenomgång : Lärares sätt att planera och genomföra en genomgång för alla elever / A Run-Through of Mathematics : The way teachers plans and carries out a run-through of Maths topic for a plenary session Svensson, Evelina, Erlandsson, Daniella January 2015 (has links) Syftet med studien är att undersöka hur lärarare kan gå tillväga för att planera och genomföra en genomgång i ämnet matematik som inkluderar alla elever. För att samla in material använde vi oss utav 4 observationer i årskurs 2 och 3 samt intervjuer med respektive lärare. Den insamlade datan kopplades till den teoretiska bakgrunden för att säkerställa resultatet. Sammanfattningsvis har studien visat att dagens lärare lägger mycket fokus på genomgångar på grundnivå för att sedan kunna individanpassa arbetet. En mycket viktig del i genomgången är att eleverna är delaktiga genom diskussioner för att reda ut frågetecken för att underlätta det individuella arbetet. Didaktik elevers behov genomförande genomgång helklass kommunikation kunskap matematikklassrummet motivation sociala klimatet undervisning
2	”min andra önskan är att du inte gör så många ’(text)’ jag blir lite störd av det” : En jämförande studie om hur elever i årskurs 4 skriver och använder sig av skriftlig kamratrespons Frandsen, Alva, Sörquist, Frida January 2020 (has links) Det här examensarbetet fokuserar på kamratrespons som arbetsmetod i klassrummet. Kamratrespons är en metod som blivit alltmer aktuell i dagens undervisning och innebär att elever bli aktiva aktörer i varandras arbeten och utveckling. Eleverna får genom kamratrespons bli delaktiga i varandras lärprocesser och ge varandra konstruktiv återkoppling i form av kommentarer som fokuserar på styrkor och utvecklingsområden som behöver förbättras. Kamratrespons kan användas som ett arbetssätt inom formativ bedömning. Fokus i undersökningen är att undersöka hur introduktion och förberedelse av kamratrespons påverkar hur eleverna i årskurs 4 formulerar sin respons. Kamratrespons var, för de två elevgrupperna i undersökningen, en okänd metod att arbeta med. En elevgrupp fick en mer ingående introduktion till kamratrespons och den andra elevgruppen fick en kortare introduktion. Detta gjordes för att ta reda på om instruktionsnivån skapade några likheter eller skillnader mellan gruppernas responsgivning och textbearbetning. Data samlades in i form av elevtexter och skriftlig kamratrespons. Även en enkät användes för att ta reda på elevernas upplevelse av kamratrespons. Resultatet visar att instruktionsnivån påverkade hur elever skrev sin kamratrespons och bearbetade sina texter. Den grupp som fick mer introduktion till karmatrespons bearbetade och förbättrade sina texter på ett sätt som gjorde att fler höjde sig på något fokusområde från bedömningsmatrisen än den grupp som inte fick någon introduktion. Resultatet visar även att eleverna ansåg att de kändes bättre att ge än att få kamratrespons. En skillnad mellan grupperna var att den grupp som inte fick introduktion upplevde kamratrespons som en bättre metod. I diskussionskapitlet diskuteras potentiella förklaringar till de likheter och skillnader som uppstod mellan grupperna Kamratrespons återkoppling introduktion genomgång formativ bedömning sakprosatext grundskola respons instruerande text Languages and Literature Språk och litteratur
3	Hållbar matematikundervisning för alla : Lämplig utformning av anpassningar i matematikundervisningen för årskurs F-3 Alvenmod, Qian January 2020 (has links) Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar. Utformning anpassning matematikundervisning hållbar systematisk förarbete genomgång tvålärarsystem utmaning tematisk analys. Mathematics Matematik Didactics Didaktik
4	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) <p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Swedish language Svenska språket
5	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Från demonstration till individuell kunskap : en studie om samspelet mellan kommunikation och inlärning med fokus på ämnet slöjd / From demonstration to individual knowledge : a study on interaction between communication and learning in sloyd Mattisson, Morgan, Persson, Emil January 2020 (has links) I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till demonstrationer. Lärarens kapacitet och förmåga att både förbereda och framföra något är viktig. Samtidigt spelar lärarens kontakt med och kunskap om, både grupp och individ, roll. Återkoppling till elever bör ske med fokus på det som utförts och som eleven kan påverka. Även faktorer av mer praktiska slag påverkar, som vid vilken tid på dagen lektionen pågår och om eleverna då är pigga eller ofokuserade. Att få demonstrationen och det efterkommande elevarbetet att vara en lärorik stund istället för något tråkigt är en utmanande, komplex och rolig del av läraryrket. Att lyckas med det kan vara avgörande för elevernas förståelse och lust att engagera sig i ämnet. / In this study we try to find answers on how a practical demonstration, performed by a teacher, can be conducted in both effective and pedagogic ways. We also explore the transition from a teacher lead period to a period defined by practical work and understanding performed by pupils. The subject studied is the swedish sloyd, but we think the challenges are mainly the same in any school subject. Through research on literature in areas such as rhetorics, leadership and pedagogy we contrast different aspects on the subject with surveys conducted on pupils and interviews with both pupils and teachers. From empirics we conclude that different aspects play important roles in succeeding with bringing a sloyd demonstration into individual pupil knowledge. The teacher’s capacity in preparation and enthralling an audience as well as his or her empathy and knowledge of the mental constitution of the class all play a part. It is also important how well the teacher gives individualized feedback, when pupils start working or no longer do work due to various reasons. Practical factors such as hour of the day and whether the pupils are alert or hungry also do contribute. Bringing a demonstration from a dull experience into engaged pupil work is a challenging, complex and enjoyable part of a lesson. It may be crucial to the pupil’s future effort making and understanding. sloyd demonstration learning smooth transition understanding VAK visual auditory kinesthetic learning style learning strategies rhetoric leadership slöjd demonstration inlärning genomgång övergång förståelse VAK visuell auditiv kinestetisk inlärningsstil lärstrategier retorik ledarskap Didactics Didaktik Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Learning Lärande
7	Student Attitudes towards Flipped Classroom : A Focus Group Study on Attitude Change in Swedish Upper Secondary School, within Mathematics towards Flipped Classroom Ölmefors, Oscar January 2016 (has links) In traditional schooling, one-way monologue from teacher to student is the established way of communication in the classroom. Modern pedagogues are presently breaking free of this status quo. This master thesis explores whether there is a change in the student’s attitudes towards their schooling and whether there is an academic benefit for the student when applying a flipped classroom model. This study was performed in Swedish upper secondary school during the students’ last course in mathematics. The study was carried out using focus group interviews and direct participating observation. During the six-week period of interviews and participating in the classroom written tasks were collected and analysed, and the classroom was filmed to help analysing behaviour of the students, both with flipped classroom and without. The outcome shows positive reactions from the students concerning this change in pedagogics, but also some inertia in some individuals. The result shows a positive attitude change concerning communication and collaboration in the classroom, although no difference in academic achievement were visible. More studies are needed, but a theoretical base needs to be built before future studies can be conducted. Today flipped classroom is undertheorized in ways of an academic model. Future research could be theorizing flipped classroom and exploring whether implementing this pedagogic model also brings forth a change in academic achievement apart from changing the attitudes of the students. Flipped classroom Blended learning Information and communication technology Focus group interviews Ethnographic observation Direct participation and observation Time on task Mathematic education Upper secondary school . Pedagogic Matematikundervisning Gymnasieskola Pedagogik Genomgång Mathematics Matematik Learning Lärande

1

Page generated in 0.0581 seconds