Spelling suggestions: "subject:"dominering"" "subject:"nomineringar""
1 |
Hur jämställd är kommunstyrelsen?Lindqvist, IngMarie January 2011 (has links)
No description available.
|
2 |
Nämndemannainstitutet : Garanti för rättssäkerheten eller politiskt maktmedelSkillfeldt, Patrik January 2008 (has links)
Abstract The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay. This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.
|
3 |
Nämndemannainstitutet : Garanti för rättssäkerheten eller politiskt maktmedelSkillfeldt, Patrik January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay.</p><p>This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.</p>
|
4 |
Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links)
<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats
|
5 |
Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links)
Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats
|
Page generated in 0.0773 seconds