<p>Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.</p><p>Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys.</p><p>Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.</p>

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen. Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys. Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.

<p>Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.</p>

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen. Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på. Under de observerade lektionerna förekom främst metoden lotsning i de stödjande samtalen, något som även forskning visat vara en vanligt använd metod.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att använda helikopter istället för att allokera lotsar med lotsbåttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att använda Payback-metoden. Metoden har använts explorativt där det ekonomiska underlaget från nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbåt jämförts med de beräknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbättringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsättet. Resultatet har tagits fram utifrån tre aspekter: Hur det ses från lotsningens sida, hur det ses från helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebära för Sjöfartsverket som helhet. De slutsatser som framkommit är att lotsningsfunktionen får högre kostnader för sina transporter, helikopterverksamheten får mindre möjlighet till övning med samma ekonomiska ramar men att Sjöfartsverket totalt kan spara 17 miljoner SEK per år genom att skära ned i lotsbåtsverksamheten. / This work has been carried out to investigate the potential of the Swedish Maritime Administration to use helicopters instead of pilot launches (boats) to assign pilots to ships. The aim has been to estimate this process from an economic perspective with use of the Payback method. The method has been utilized in an exploratory way. Financial data was requested from current operations in allocating the pilot to vessels and these were compared with the estimated costs of the Maritime Administration SAR helicopters operating over the same transport. No attention has been paid to the possible process improvements that this could lead to, simply what the cost of the same transport would be with the new mode of transport (helicopter). The result is illuminated from three horizons. How it is seen from the piloting side, how it is seen from the helicopter function's side and ultimately what it will mean for the Swedish Maritime Administration as a whole. The conclusion reached is that the piloting function will have higher costs for transport, helicopter operations may be less able to exercise within the same economic framework and that the Swedish Maritime Administration could potentially save 17 million SEK per annum by cutting back on pilot launch costs.

This study examines how two teachers in grade 3 support their students with problem solving in the teaching and what strategies the students may use in their tasks. The study was of a qualitative nature and was carried out with observations and complementary interrogation questions. The result showed that the teachers supported their students with two forms of feedback.

<p>Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet.</p><p>Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet.</p><p>Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar.</p><p>Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig.</p> / <p>After a proposal of a reformation of the Swedish pilot system was expressed, where it proposed that shore-based pilotage will be implemented in the future, we decided to investigate and compare opinions from involved persons. There is a risk of losing important parts of a very large knowledge-base, if the pilots’ opinions are not taken into consideration, in the event of development of the pilot system.</p><p>The purpose was to examine and categorize the possibilities and limitation with the pilot system of today in relation to shore-based pilotage.</p><p>We have performed a qualitative, phenomenografic research, where we have used interviews with open questions.</p><p>It was easy to find limitations if shore-based pilotage should be implemented, mostly because the pilots did not expect to be able to perform their work in a satisfactory way. The opinions regarding the economical profit differ, but the majority thought that the savings would be nonexistent.</p>

Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet. Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet. Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar. Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig. / After a proposal of a reformation of the Swedish pilot system was expressed, where it proposed that shore-based pilotage will be implemented in the future, we decided to investigate and compare opinions from involved persons. There is a risk of losing important parts of a very large knowledge-base, if the pilots’ opinions are not taken into consideration, in the event of development of the pilot system. The purpose was to examine and categorize the possibilities and limitation with the pilot system of today in relation to shore-based pilotage. We have performed a qualitative, phenomenografic research, where we have used interviews with open questions. It was easy to find limitations if shore-based pilotage should be implemented, mostly because the pilots did not expect to be able to perform their work in a satisfactory way. The opinions regarding the economical profit differ, but the majority thought that the savings would be nonexistent.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till. Denna verbala kommunikation uppmuntrar inte eleverna till att vidga sina matematiska begrepp.