Global ETD Search

1	Hur feedback på uppgiftsnivå och processnivå kan skilja elevers resonemang åt i matematik : En empirisk undersökning om hur elevers resonemang skiljer sig åt beroende på vilken feedback som ges D’Arcy, Denice January 2016 (has links) Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p> Feedback på uppgiftsnivå feedback på processnivå algoritmiska resonemang kreativa matematiska resonemang problemlösning
2	En kvalitativ studie om lärares strategier för att stötta elever i problemlösningsundervisningen : I årskurs 3 / A qualitative study on teacher's strategies to support students in problem solving teaching Matti, Menna-Maria, Soulaka, Michline January 2019 (has links) This study examines how two teachers in grade 3 support their students with problem solving in the teaching and what strategies the students may use in their tasks. The study was of a qualitative nature and was carried out with observations and complementary interrogation questions. The result showed that the teachers supported their students with two forms of feedback. Problemlösning KMR IR Feedback processnivå uppgiftsnivå laborativt material Lotsning och Minnesstrategier Natural Sciences Naturvetenskap
3	Hur uppfattar elever återkoppling från lärare? / How do students perceive feedback from teachers? Arvidsson, Christina, Karlsson, Anette January 2017 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur elever uppfattar återkoppling från lärare. Frågeställningarna är följande: · Vad uppfattar elever är positivt med återkoppling? · Vad uppfattar elever är negativt med återkoppling? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en enkät med 430 elever i årskurs 8 och årskurs 9. I enkäten fanns en öppen fråga och svaren på denna utgör underlaget för analysen i vår studie. Den metodiska ansats som används i studien är fenomenografisk då den försöker svara på frågan hur elever uppfattar återkoppling. Resultaten visar att elever beskriver att det positiva med återkoppling är att de får veta sitt nuläge, vad de behöver förbättra och utveckla, att den förenklar lärandet samt att den skapar trygghet och motivation. Det negativa uppger de är att den tar tid från lektionen, är för svår, skapar osäkerhet och press samt att återkopplingen ges vid fel tillfälle. feedback återkoppling formativ bedömning grundskola uppgiftsnivå processnivå metakognitiv nivå individnivå Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Lärarens återkoppling i samband med matematiska resonemang. : En studie om hur lärares återkoppling bidrar till elevers kreativa matematiska resonemang i samband med problemlösning. Kull, Mikaela January 2018 (has links) Denna studie undersöker hur lärares återkoppling kan bidra till att elever för kreativa matematiska resonemang. Fokus för studien var att undersöka hur lärare kan ge processinriktad återkoppling samt en kombinerad återkoppling på både uppgift- och processnivå som bidrar till att elever i årskurs 2 för kreativa matematiska resonemang. Sammanlagt fick fem elevpar och två grupper om tre elever arbeta med problemlösningsuppgifter där de utifrån behov fick återkoppling på processnivå och/eller uppgiftsnivå. Efter genomförandet av undersökningen analyserades vilken typ av återkoppling som tillämpades samt vilket resonemang det bidrog till hos eleverna. Resultatet visade att samtliga elevpar hade förmågan att själva påbörja ett kreativt matematiskt resonemang genom att själva skapa en lösningsmetod. Resultatet visade även att återkoppling på processnivå bidrog till att eleverna utvecklade sitt kreativa matematiska resonemang genom att själva motivera och argumentera för sitt strategival och lösningsförslag. Återkopplingen bidrog även till att eleverna förde kreativa matematiska resonemang vid de tillfällen som undersökaren gav en kombinerad form av återkoppling på både process- och uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p> Återkoppling på processnivå återkoppling på uppgiftsnivå kreativa matematiska resonemang algoritmiska resonemang problemlösning. Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
5	Lärares attityder till formativ bedömning : En kvalitativ studie om lärares attityder till och användning av formativ bedömning i årskurserna F–3 Wallén, Camilla, Sundin, Linda January 2020 (has links) Studien syftar till att belysa lärares attityder till och användning av formativ bedömning. Vidare studeras lärares kunskaper i att bedriva formativ bedömning samt huruvida de kan se en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Formativ bedömning är ett svårdefinierat begrepp och det saknas tydliga riktlinjer i styr- dokumenten för hur lärare ska arbeta med formativ bedömning i klassrummet. Studien grundar sig i sociokulturell teori där stöttning, zone of proximal development och åter- kopplingsnivåer används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och enkäten redovisades i diagram. Resultatet visar att lärare har positiva attityder till formativ bedömning samt använder flera formativa metoder i sin undervisning. Lärare anser också att det finns en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Samtliga lärare upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva formativ bedömning. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärares attityder inte påverkar användningen av formativ bedömning, det är snarare lärares kunskaper som är avgörande. formativ bedömning individnivå lärares attityder processnivå självregleringsnivå skrivutveckling sociokulturell teori uppgifts- och produktnivå Languages and Literature Språk och litteratur
6	Effekten av feedback vid problemlösning Claesson, Emil January 2019 (has links) Feedback är ett av de mest effektiva sätten att förbättra akademiska prestationer. I den här studien undersöks tio elevers tankeprocess när de arbetar med en problemlösningsuppgift i matematik. Fem elever får feedback på uppgiftsnivå och fem elever får feedback på processnivå. Dataunderlaget av tankeprocesserna samlas in med en think-aloud-metod och analyseras. Tankeprocessen bedöms, utifrån ett think-aloud protokoll, som underlättande händelser eller icke-underlättande händelser. Underlättande händelser är kommentarer som kan leda till en lösning av ett matematiskt problem och är således mer framgångsrikt än icke- underlättande händelser. Den här studien belyser att elevers tankeprocess förbättras om de får feedback på processnivå snarare än feedback på uppgiftsnivå eftersom elevers underlättande händelser är mer frekvent när de får feedback på processnivå. Feedback på processnivå Feedback på uppgiftsnivå Problemlösningsuppgift Think-aloud Physical Sciences Fysik
7	Hur lärare skapar möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska resonemangsförmågan Kristiansson, Frida, Falberg, Melina January 2019 (has links) Många studier bekräftar att det är viktigt att man utvecklar elevernas resonemangsförmågamen få beskriver hur lärare kan utveckla resonemangsförmågan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare introducerar och arbetar för att utveckla elevernas resonemangsförmåga samt hur olika resonemang kan kategoriseras. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av kategorierna algoritmiska resonemang (AR) och kreativa matematiska resonemang (KMR). Vi använder teorier om feedback på uppgiftsnivå och processnivå för att se hur feedback påverkar elevernas resonemang. Vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3 för att undersöka hur de arbetar med att utveckla elevernas resonemangsförmåga i matematik. Resultatet av vår studie visar att lärare har olika uppfattningar av vad resonemang vilket kan bero på att de saknar verktyg för att se olika resonemangstyper. Vid introduktionen av arbetet med att utveckla resonemangsförmågan beskriver lärarna främst hur de arbetar för att bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, inte hur de arbetar med just resonemangsförmågan. Lärarna vi intervjuade ger ofta feedback på uppgiftsnivå vilket leder till att fokus hamnar på svaret istället för på processen. Vi ser att lärarna kan utveckla sin feedback till processnivå genom att ställa frågor till eleverna som berör processen vilket hjälper dem att nå KMR. Vår slutsats är att lärarna med enkla medel i antingen uppgiftsskapande eller stöttning skulle kunna leda eleverna mot KMR. algoritmiska resonemang feedback feedback på uppgiftsnivå feedback på processnivå kreativa matematiska resonemang Physical Sciences Fysik
8	Vad är nästa steg? : Om återkoppling och lärande i tekniksalen. Westergren, Jonatan January 2021 (has links) Utvecklingsarbetets studieobjekt, formativ bedömning, är mycket stort och har beforskats rikligt under de senaste 30 åren. Med ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det dock angeläget att belysa kontextspecifika parametrar såsom skolämne, geografi, åldersgrupper med mera. Därmed krymper den tillgängliga forskningen dramatiskt när man, som i det här arbetet, vill tillämpa formativ bedömning i klassrumsmiljö i teknikämnet i årskurs 7. Studien syftar till att utveckla kunskap om elevers erfarenheter av formativ återkoppling i teknikämnet samt hur eleverna relaterar återkopplingen till sitt lärande. Ansatsen är abduktiv och metoden kvalitativ genom att en tematisk analys gjordes på enkätsvar från elever som upplevt formativ återkoppling i tre olika former samt en bedömningsmatris på processnivå. Detta i ett konstruktionsarbete i teknikämnet. Det ska också noteras att ingen träning i att delta i återkopplingsaktiviteterna hade genomförts varken före eller under studiens gång. Tre teman har identifierats (1) ökat lärande tack vare återkoppling, (2) ökad förståelse för den egna prestationen och (3) hinder för att bli hjälpt. Generellt gäller att den lärarledda återkopplingen som svarade för två av formerna, upplevts som mer positiv och behjälplig av eleverna. Kamratåterkopplingen gav ett varierat utfall, sannolikt som en konsekvens av för lite träning i att genomföra denna aktivitet. Det finns indikationer på att matrisen ledde till spontan självbedömning samtidigt som det också här märktes att träning är nödvändig. Det finns relativt få studier om elevers upplevelser av formativ återkoppling generellt och i synnerhet inom teknikämnet vilket motiverar studiens syfte. formativ återkoppling elevers upplevelser skolämnet teknik tematisk analys matris på processnivå Learning Lärande Pedagogy Pedagogik
9	Elevers lärande i matematik - en empirisk studie om elevers självuppfattningar, resonemang och återkoppling i matematik / Student learning in mathematics - an empirical study about students self-conceptions, reasoning and feedback in mathematics Jensen, Kristina January 2017 (has links) Föreliggande studie undersöker hur aspekter av mindset, återkoppling och matematiska resonemang påverkar elevers lärande i matematik. Syftet med studien är att bidra till en ökad medvetenhet och en fördjupad förståelse kring hur elevers lärande i matematik kan föras framåt. I studien förenas två olika teorier för lärande: en socialkonstruktivistisk teori och en metakognitiv teori. Ur denna synvinkel, kan kunskap inte förmedlas, utan är något som utvecklas i möten mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Eleven är sin egen resurs i lärandet och läraren skapar förutsättningar för elevens lärande. Metakognitiv teori, i vilken även kognitiv teori ingår, handlar om de tankeprocesser eleverna använder när de hanterar information. Som metod valdes enkäter med likertskalor samt styrd observation. Vid observationerna fick eleverna arbeta i par där de var ungefär jämnpresterande i matematik och fick resonera högt när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Forskaren deltog aktivt genom att ge eleverna återkoppling antingen på uppgiftsnivå eller på processnivå. Resultatet från de fem elevpar som fick feedback på processnivå visade att denna återkoppling gav bränsle till de kreativa resonemangen som fortsatte. Gemensamt för de fem elevpar som fick feedback på uppgiftsnivå var att de kreativa resonemangen avstannade när feedback gavs, till förmån för algoritmiska resonemang där resonemanget inte var väl förankrat i en matematisk grund. För elever i matematiksvårigheter kunde en svårighet i sig vara att ta steget från det konkreta till det generella och abstrakta, oavsett vilken återkoppling de fick. Vid analysen kategoriserades hälften av eleverna att ha ett growth mindset, vilket innebär att de ser på sin förmåga i matematik som något de kan påverka och utveckla. Den andra hälften kategoriserades att ha ett fixed mindset, vilket innebär att de ser sin förmåga i matematik som en medfödd egenskap som inte går att påverka särskilt mycket. Den grupp elever som inte använde den återkoppling de fick på ett strategiskt sätt för att föra resonemangen framåt, dominerades av att ha ett fixed mindset. Dessa elever gav lättare upp eller använde undvikande strategier då de mötte svårigheter jämfört med övriga elever. Resultatet kan tillämpas i skolan genom att undervisning i matematik bör fokusera på processen där kreativa resonemang och growth mindset gynnas. Det är viktigt att lärare inte ”skalar av” de delar av matematiken som bidrar till den begreppsliga förståelsen, t ex genom att ha starkt fokus på metoder och procedurer, i sin strävan att förenkla och underlätta för elever i matematiksvårigheter. Problemlösning fixed mindset growth mindset formativ återkoppling förmåga/kapacitet i matematik återkoppling på uppgiftsnivå återkoppling på processnivå algoritmiska resonemang kreativa resonemang resilience Didactics Didaktik
10	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Search results