Global ETD Search

1	Lönsamhet, legitimitet och miljö : En kvalitativ studie om organisationers motiv till att göra miljövänliga val / Profitability, legitimacy and environment : A qualitative study on organizations’ motives to make environmentally friendly choices Sipola, Julia, Gustafsson, Mikaela January 2018 (has links) Världen står idag inför påtagliga klimatförändringar som ständigt blir värre, samtidigt som mänskligheten strävar efter att uppnå en högre levnadsstandard. Detta syns även på organisationsnivå då krav om snabb lönsamhetsgenerering och att ta sitt ansvar mot miljön skapar motsättningar vid val av miljövänliga lösningar i organisationer. Då organisationer är de största aktörerna på marknaden har de en möjlighet att påverka klimatförändringarna i en positiv riktning. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en förståelse för organisationers motiv till att använda miljövänliga lösningar samt att urskilja om det finns några gemensamma mönster bland dessa motiv. För att besvara syftet har en kvalitativ undersökningsmetod valts, där 11 anställda med insyn i organisationens miljöbeslut har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. I studiens resultat presenteras åtta gemensamma motiv som organisationer grundar sina miljövänliga lösningar på, dessa mynnar ut i två olika idealtyper: den resultatrationella organisationen samt den miljöaltruistiska organisationen. Dessa idealtyper är två fiktiva extremfall av organisationer som skapar en förståelse för existerande organisationers tankesätt vid valen av sina miljövänliga lösningar. Resultatet visar vidare på att det går att hitta tendenser av båda idealtyperna i de organisationer som har deltagit i studien, vilket betyder att de flesta organisationerna inte passar renodlat in under någon av de två idealtyperna. / The world is facing significant climate changes which are constantly getting worse, while humanity strives to achieve a higher standard of living. This is also evident at the organizational level, as demands for rapid profit generation and taking their responsibility towards the environment creates contradictions in decision making in organizations. Since organizations are the largest players on the market, they have the opportunity to influence climate changes in a positive direction. The purpose of this paper is therefore to create an understanding of organizations’ motives to use environmentally friendly solutions and to identify whether there are any common patterns among these motives. To answer the purpose, a qualitative survey method has been chosen, where 11 employees with insight in the organization’s environmental decisions, have been interviewed through semi-structured interviews. In the study’s result, eight common motives are presented that organizations base their environmentally friendly solutions on, which originates in two different kinds of ideal types: the result-rational organization and the environmental altruist organization. These ideal types are two fictional extremes of organizations that create an understanding of organizations' mindset when choosing their environmentally friendly solutions. It is possible to find trends of both ideal types in the organizations that have participated in the study, which means that most organizations do not fit in perfectly with any of the two ideal types. miljö legitimitet lönsamhet organisationers motiv resultatorienterad miljöaltruism Business Administration Företagsekonomi
2	Den livsviktiga glädjen : Sambandet mellan högstadieelevers målinriktning, upplevda motivationsklimat och glädje till att delta i undervisningen av idrott och hälsa Jönsson, Lisa January 2019 (has links) The purpose of the study was to investigate whether there are any connections between the secondary school pupils' goal orientation, their perceived motivation climate and whether the different directions and the climate affect whether the pupils experience joy in participating in the teaching of physical education. The sample for the survey is 125 pupils from a secondary school in Värmland. It emerged that the students had to a somewhat greater extent a task-oriented goal orientation and that they to a greater extent experienced a more task-oriented motivational climate. The students who had a task-oriented goal orientation experienced greater joy in participating in sports education compared to those who had an ego-oriented goal orientation. In addition, it emerged that the students who experienced the motivational climate as task oriented to a much greater extent experienced joy to participate in the teaching. The pupils who experienced the motivation climate as ego-oriented experienced almost no joy at all to participate in the teaching. / Undersökningens syfte var att undersöka huruvida det finns några samband mellan högstadieelevers målinriktning, deras upplevda motivationsklimat och huruvida de olika inriktningarna och klimaten påverkar om eleverna upplever glädje till att delta i undervisningen av idrott och hälsa. Urvalet för undersökningen är 125 elever från en högstadieskola i Värmland. Det framkom att eleverna i något högre grad hade en i huvudsak uppgiftsorienterad målinriktning samt att de i högre grad upplevde ett mer uppgiftsorienterat motivationsklimat. De elever som hade en uppgiftsorienterad målinriktning upplevde högre glädje till att delta i idrottsundervisningen jämfört med de elever som hade en resultatorienterad målinriktning. Därtill framgick det att de elever som upplevde motivationsklimatet som uppgiftsorienterat i mycket högre grad upplevde glädje till att delta i undervisningen. De elever som upplevde motivationsklimatet som resultatorienterat upplevde nästan ingen glädje alls till att delta i undervisningen. Motivation motivationsklimat målinriktning idrott och hälsa uppgiftsorienterad resultatorienterad glädje Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
3	Vinnarspel : En studie om hur en resultatorienterad träningsmiljö kan ta sig i uttryck i ett pojkfotbollslag Strömberg, William January 2012 (has links) Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget. Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna. Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande. fotboll motivationsklimat barn- och ungdomsfotboll träningsklimat träningsmiljö resultatorienterad uppgiftsorienterad vinnare vinnarskalle framgång motivation idrottslogiker tävling och rangordning deltagande observation tränarlänkfotboll
4	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

1

Page generated in 0.3132 seconds