Global ETD Search

1	Mechanisms for stakeholder analysis and engagement in mobility management projects : A case study of Sustainable Travel in Umeå Region, Sweden Prodan, Diana Mihaela, Vega Fanjul, Eduardo January 2012 (has links) The current study investigates the mechanisms employed for analyzing and engaging stakeholders through the planning and implementation phases of the mobility management project Sustainable Travel in Umeå Region (Sweden). In alignment with researchers' epistemological and ontological assumptions, an abductive approach and the case study strategy were selected. The qualitative data collected through conducting interviews with the five project team members and through examining project's documentation were analyzed using the pattern matching technique and leading to the findings presented in detail in Chapter 4 and discussed in Chapter 5. The core finding of the study is a model of the use of mechanisms through the planning and implementation phases of a MM project. The planning phase of the project coincides with the stakeholders' analysis process, thus identifying, classifying, characterizing and a very complex process of designing the engagement strategy for citizens, which includes also deciding and starting implementing the strategy for organizations. The correspondent analysis and engagement mechanisms, developed by the project stakeholders‟ scholars for each of these stages, are mostly unwittingly used by the project team. Once the engagement strategy for citizens is decided, the implementation phase is initiated. The implementation phase is characterized by a blend between MM mechanisms and classic stakeholders' engagement mechanisms, which are constantly reassessed through project's lifecycle. In addition, the main challenges emerged in the process of stakeholders' engagement in this project are discussed, concluding that the lack of alignment between some of the regulations coming from the national and supranational level and the project's aim, combined with communication issues and the unwillingness of the targeted organization to interfere in the personal lives of their employees, are the elements that most endanger the success of the stakeholders' engagement process and implicitly of the MM project.
2	An empirical study of Agile planning critical success factors Liu, Di, Zhai, Zhichao January 2017 (has links) Context. With the popularity of Agile methods, many studies about Agile software development has been done by researchers. Among the phases in Agile software projects, planning is critical because it provides an overview of the project and a guiding of future work. In addition, success factors are also mandatory to the success of Agile software development. The current literature focus on the success factors during the whole lifecycle rather than planning phase, and they don’t make an in-depth analysis on the factors. In this thesis, we perform an empirical study to deeply study the critical success factors at agile planning phase. Objectives. The main aim of our research is to identify the critical success factors at Agile planning phase and challenges associated with each factor. We list four objectives to support our main aim. First is to investigate the factors that are mandatory to the success of Agile software development at planning phase. Second is to investigate the challenges associated with each factor. Third is to find out the ways to address these challenges. The last is to identify the consequence of not ensuring these factors. Methods. We employed two research methods: systematic mapping and survey. Systematic mapping is used to identify the critical success factors of entire lifecycle in current literature. To find critical success factors at agile planning phase and make in-depth analysis, we conducted a survey based on an online questionnaire. The online questionnaire was consisted of open-ended questions and was sent to respondents who have experience on Agile development. Results. Through systematic mapping, we identified 13 papers and 47 critical success factors for Agile software development. We also made a frequency analysis for these factors and they will be the effective evidence to support the results of survey. Through the survey, we identified 13 critical success factors at agile planning and made an in-depth analysis for these 13 factors. These 13 factors are divided into two categories: people factor (individual-level, team-level) and process factor. Through the contrastive analysis of mapping results and survey results, we found that 7 factors of survey results are same or similar with some factors shown in mapping. The other 6 factors of survey are first shown. Conclusions. The factors proposed in this thesis are proved that they are important to the success of the project at planning phase. Failure to consider these critical success factors may lead to inefficient planning and even result in the failure ofthe whole project. The challenges and corresponding solutions can help organizations well manage these critical success factors. In conclusion, these detailed descriptions of critical success factors can be used as a guideline to help people increase the chance of successfully developing software with high quality and low cost in practice. Agile software development critical success factors Agile planning phase Software Engineering Programvaruteknik
3	Erfarenhetsåterföringens påverkan inom projekteringsfasen i byggbranschen / The influence of experience feedback within the planning phase in construction industry Tahirsylaj, Blendi, Bihorac, Anel January 2023 (has links) Examensarbetet har utforskat erfarenhetsåterföringen roll i ett av Sveriges största byggföretag som valt att vara anonyma. Studiens fokus riktades främst på hanteringen av erfarenhet för att förbättra projekteringsprocessen och organisationens prestanda. Målet var att identifiera och analysera befintliga metoder, utmaningar och förbättringspotentialer, utifrån både litteraturstudier och intervjuer med fallföretag. Undersökningen grundades på en litteraturundersökning, som lyfte fram vikten av att lära av tidigare projekt som ett sätt att förbättra framtida projekt. Teorin betonade att erfarenhetsåterföringen är avgörande för att korrigera fel och förbättra åtgärder genom kunskap. Examensarbetet undersöker också de metoderna i ett effektivt erfarenhetsåterföringssystem, inklusive identifiering, dokumentation, analys, lagring och återanvändning av erfarenheter. För att öka förståelsen genomfördes intervjuerna inom fallföretaget för att klargöra tillämpningen av erfarenhetsåterföring inom projekteringsprocessen. Studien avslöjade att även om det finns processer på plats för att fånga och använda erfarenhet, kvarstår utmaningarna. Specifikt kämpar företaget med den begränsade effektiviteten i vissa delar av erfarenhetsåterföringen. Vidare fanns även hinder för det optimala utnyttjandet av systemet för erfarenhetsåterföring. Anledningen var systemets upplevda komplexitet och bristande utbildning inom fallföretaget. Företaget visar också bra metoder, såsom användningen av ett förbättringsprogram och tekniska konsultationer efter varje avslutat projekt. Baserat på dessa resultat föreslogs en förbättrad återföringsmetodik som inkluderar teorins femstegsmetod och tar itu med de utmaningar som upptäckts. Detta inkluderar att utforma ett mer användarvänligt erfarenhetsåterföringssystem, erbjuda lämplig utbildning till anställda om hur man använder dessa system och att förbättra smidigheten av systemet. Dessutom öppnar denna studie vägar för framtida forskning. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig i effekten av föreslagna arbetssätt och utvärdera sätt att ytterligare förbättra erfarenhetsåterföringen. Studien visar potentialen hos effektivt hanterad erfarenhetsåterföring för att förbättra byggbranschens prestanda. Genom att ta emot nuvarande svårigheter och utnyttja de fördelarna med erfarenhet, kan byggföretag främja en kultur av kontinuerligt lärande och förbättringar, vilket leder till förbättrade projektresultat och kundnöjdhet / The thesis has explored the role of experience feedback in one of Sweden's largest construction companies, which has chosen to remain anonymous. The study's focus was primarily on the management of experience to improve planning phase and organizational performance. The goal was to identify and analyze existing methods, challenges and potential for improvement, based on both literature studies and interviews with case companies. The survey was based on a literature survey, which highlighted the importance of learning from previous projects as a way to improve future projects. The theory emphasized that the feedback of experience is crucial for correcting errors and improving actions through knowledge. The thesis also examines the methods of an effective experience feedback system, including identification, documentation, analysis, storage and reuse of experiences. To increase understanding, the interviews were conducted within the case company to clarify the application of experience feedback. The study revealed that while there are processes in place to capture and use experience, challenges remain. Specifically, the company struggles with the limited effectiveness of some parts of the experience feedback. Furthermore, there were also obstacles to the optimal utilization of the experience feedback system. The reason was the perceived complexity of the system and lack of training within the case company. The company also demonstrates good practices, such as the use of an improvement program and technical consultations after each completed project. Based on these results, an improved feedback methodology was proposed that incorporates the theory's five-step approach and addresses the challenges identified. This includes designing a more user-friendly experience feedback system, providing appropriate training to employees on how to use these systems, and improving the agility of the system. The study demonstrates the potential of effectively managed feedback to improve construction industry performance. By embracing current challenges and leveraging the benefits of systematic experience, construction companies can foster a culture of continuous learning and improvement, leading to improved project outcomes and customer satisfaction. Experience feedback knowledge planning phase construction Erfarenhetsåterföring kunskap projektering bygg Engineering and Technology Teknik och teknologier
4	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

1

Page generated in 0.0788 seconds