Syftet med studien var att undersöka vilka samband som finns mellan upplevd stress, kontroll, krav och stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Hypotesen var att budget- och skuldrådgivare som upplever en hög stressnivå upplever högre krav, mindre grad av kontroll och mindre socialt stöd än de budget- och skuldrådgivare som upplever en lägre stressnivå. Den andra hypotesen var att kön, ensamarbete, hög arbetsbelastning, delad tjänst, deltidsarbete och frånvaro av handledning visar samband med en högre stressnivå. Ett frågeformulär konstruerades utifrån Perceived Stress Scale, The Swedish Demand Control Support Questionnaire samt frågor om kön, tjänstgöringsgrad, kollegor, delad tjänst, väntetid för besök och tillgång till handledning. Frågeformuläret förmedlades till 326 budget- och skuldrådgivare där svarsfrekvensen var 24 %. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd visar ett samband med hög stressnivå.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

No description available.

Att fysisk aktivitet minskar risken för en rad olika sjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar men kan även minska risken för cancer är idag allmänt känt. Mindre kunskap bland allmänheten finns det dock om att fysisk aktivitet även används för att bota/lindra olika stressrelaterade sjukdomar så som depression och ångest. Idag finns en hel del vetenskap som påvisar att fysisk aktivitet minskar stressrelaterade sjukdomar och används även idag på recept för att lindra just dessa symtom. Idag lider fler än någonsin av någon slags stressrelaterad sjukdom. Det behövs därför mera kunskap om att en så enkel sak som 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan kan räcka för att undvika att bli drabbad. Syftet med studien är att ta reda på hur/om träning påverkar högstadielärares stressnivåer och om det finns ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Denna metod valde vi då det funkar bäst med vårt syfte, som är att hitta samband mellan stress och fysisk aktivitetsnivå. Det är enklare och smidigare att både skicka ut samt att granska, jämföra och hitta samband, än om vi hade använt oss av en kvalitativ metod. Vårt huvudresultat är att det inte finns något samband mellan fysisk aktivitet och stress. Med detta har vi kommit fram till slutsatsen att vår studie har för många brister i form av låg validitet. Detta eftersom majoriteten av all tidigare forskning påvisar att det faktiskt finns ett samband mellan stress och fysisk aktivitet. / That physical activity reduces the risk of a variety of diseases such as type 2 diabetes, cardiovascular disease but can also reducing the risk of cancer is today widely known. However, less public awareness is that physical activity is also used to cure / alleviate various stressrelated diseases such as depression and anxiety. Today there is a lot of science that shows that physical activity reduces stress-related diseases and today it is also printed on prescription for these symptoms. Today, more than ever, people suffer from some sorts of stress-related disease and therefore more knowledge is needed that such a simple thing as 150-minute pulse-raising activity a week may prevent people from dying earlier than expected. The purpose of the study is to find out how / if exercise affects the well-being and health of high school teachers and if there is a relationship, we have chosen to use a quantitative method, in the form of surveys. We have chosen this method as it works best with our purpose, which is to find a connection between mental health and physical activity. Whit this method it is easier and more flexible to send out as well as to review, compare and find a relationship, than if we had used the qualitative methods. Our main result is that there is no connection between physical activity and stress. With this we have come to the conclusion that our study has too many faults in terms of low validity. Since the majority of all studies show that there is actually a connection between stress and physical activity.

Previous research has shown that Generalized Anxiety Disorder (GAD) is related to stress levels, poor sleep quality, female gender, and younger age. Therefore, the aim of this study was to examine if stress level, sleep quality, gender, and age could predict an increased risk of developing GAD. We hypothesized that increased levels of stress, poorer sleep quality, female gender and younger age predicted an increased risk of developing GAD. A quantitative data collection was performed. The questionnaire was presented on Facebook and was sent by email to contacts at “Blekinge Tekniska Högskola” and “Telenor Connexion” who then forwarded the survey to their colleagues. This self-assessment survey was based on three measuring instruments “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and” Insomnia Severity Index” (ISI). A total of 154 participants (93 women, 61 men), were included in the study. The results from the study showed that stress level and age predicted an increased risk of suffering from GAD, where the variable stress level strongest predicted the risk of developing GAD. It could be concluded that stress level and age could predict an increased risk of developing GAD. / Tidigare forskning har visat att generaliserat ångestsyndrom (GAD) är relaterat till stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och lägre åldrar. Därmed var syftet med föreliggande studie att undersöka om stressnivå, sömnkvalitet, kön och ålder kunde predicera en ökad risk för GAD. Studiens hypotes var att ökade nivåer av stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och yngre ålder predicerade en ökad risk att drabbas av GAD. En kvantitativ datainsamling utfördes genom insamling från sociala medier såsom Facebook samt via email till kontaktpersoner från ”Blekinge Tekniska Högskola” och ”Telenor Connexion” som i sin tur vidarebefordrade enkäten till sina arbetskollegor. Enkäten som skickades ut var ett självskattningsformulär som baserades på de tre mätinstrumenten “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and ”Insomnia Severity Index” (ISI). Totalt deltog 154 personer (93 kvinnor, 61 män). Resultatet från studien visade att prediktorerna stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk att drabbas av GAD, där stressnivå i störst utsträckning kunde predicera GAD. Sammanfattningsvis kunde man dra slutsatsen att stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk för att utveckla GAD.

Bakgrund Hög omsättning av personal har länge varit ett problem inom de stora revisionsbyråerna och det är inte ovanligt att många väljer att avsluta sin tjänst efter bara några år. Många ser sin anställning på en stor revisionsbyrå som ett förberedande steg i karriären för att sedan söka sig vidare. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur revisorer och redovisningskonsulter upplevde motivation på sin tidigare arbetsplats och hur motivation och arbetstillfredsställelse påverkade deras beslut att avsluta sin anställning. Metod Den här kvalitativa studien är genomförd med en deduktiv ansats med induktiva inslag där empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Slutsats Studien visar på att det finns flera anledningar till att revisorer och redovisningskonsulter väljer att lämna sin arbetsplats och att det är många olika faktorer som påverkar motivation och arbetstillfredsställelse. Det som gav våra respondenter mest motivation var den roliga kundkontakten. Faktorer som fått våra respondenter att lämna sin arbetsplats var lön, stress kombinerat med hög arbetsbörda, att de hade för många arbetsuppgifter som inte hade med kunderna att göra, företagsledningen, erbjudande om andra jobbmöjligheter och att de ville testa på något nytt. / Introduction A high turnover of staff has been a problem in the large auditing firms for a long time. It is not unusual that many people choose to leave their firm after just a few years. Some people see their employment at a large auditing firm as a preparatory step in their careers. Purpose The purpose of this study is to investigate how accountants experienced motivation at their previous workplace and how motivation and job satisfaction affected their decision to terminate their employment. Method This qualitative study is pursued through a deductive approach with inductive elements where empirical data has been collected through semi-structured interviews with accountants. Conclusion The study indicates that there are several reasons why accountants choose to leave their workplace and that there are many different factors that affect motivation and job satisfaction. What gave our respondents the most motivation was the customer contact and to help their customers. Factors that caused our respondents to leave their workplace were salary, stress in combination with an excessively high workload, that they had too many tasks that did not have to do with their clients, the management and other job opportunities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevd stressnivå påverkas av hand mot hudkontakt vid och efter massage hos massageterapeuter. Studien avgränsas till att endast undersöka massage där massageterapeutens händer har kontakt mot klientens hud, av diplomerade massageterapeuter inom svensk klassisk massage. En enkät utformades specifikt för att undersöka massageterapeuternas upplevelse av stressnivå i samband med och efter massagebehandling. Enkäten besvarades av 78 diplomerade massageterapeuter inom svensk klassisk massage från hela Sverige. Resultatet visar att skattning av upplevd stressnivå var lägre i samband med massagebehandling och direkt efter massagebehandling än 12 och 24 timmar efter utförd massagebehandling. En majoritet (73 procent) angav att de upplevde stressreducering och känsla av lugn under och efter utförd massagebehandling. Ett en-vägs ANOVA test visade att desto längre tid som passerade efter massagebehandlingen, desto högre upplevelse av stressnivå rapporterade respondenterna. Skattningen direkt efter massage jämfört med 24 timmar efter massage visade på en signifikant skillnad. Medan skattning under massage och direkt efter massage visade på en mindre signifikant skillnad. Ett tvåsvansat T-test visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad direkt efter massage och 24 timmar efter. Alltså är det mindre än en chans på 1000 att den upplevda stressnivån (upplevt lugn) beror på slumpen. / The aim of this study is to examine how perceived levels of stress are affected by skin on skin contact during and after giving massage. The study is limited to licensed massage therapists within Swedish massage, where the therapists’ hands are in contact with the clients’ skin during the entire massage. A questionnaire was specifically designed to investigate with the objective to measure the experienced levels of stress during and after giving massage. The questionnaire was answered by 78 certified massage therapists across Sweden. The results show that the perceived level of stress was lower during and shortly after having given massage, than after 12 and 24 hours respectively. With more time passing since the massage was administered, the level of stress increased. A majority (73 percent) of the massage therapists stated that they experienced reduced levels of stress and increased level of calmness during and after giving the massage treatment. A one-way ANOVA test showed that the longer time that passed after giving the massage, the higher levels of stress was reported. The reported level of stress directly after giving massage compared to 24 hours later showed significant difference. While the reported level of stress during and directly after giving massage did not show a significant difference. An independent two-tailed T-test demonstrates that there was a statistically significant difference immediately after giving massage and 24 hours after. Meaning that there is a 0,1 percent risk that the perceived levels of stress (sense of calmness) is a result of random factors.

Syftet med denna studie var att ta reda på om en kortare massage i hemmet kan bidra med stressreducering hos kärlekspar och om en instruktionsvideo för att lära ut massage kan vara en bra metod. En kvalitativ och kvantitativ ansats har använts, även kallat mixed methods. Deltagarna var 18 personer, som alla ingick i kärleksrelationer. Inledningsvis fick de titta på en inspelad kort informationsvideo om massage för att sedan med stöd av en inspelad 20 minuter lång instruktionsvideo massera varandra på rygg och nacke. Före och efter att de gett och fått massage, skulle de också svara på en webbenkät. Resultaten från enkäten visade att stressnivån sjönk hos både de som gett (p=0,0463) och de som fått (p=0,001) massage. Av de som fått massage kände alla sig avslappnade efteråt och majoriteten (83,3%) kände sig lugna. De som gett massage kände sig även de mer lugna (77,8%) efteråt. Ingen av deltagarna uppgav att de kände sig stressade efter massagen. En instruktionsvideo visade sig, genom svaren från webbenkäten, vara en bra metod för att lära ut massage till kärlekspar. / The aim of this study was to find out if a shorter massage at home can contribute to stress reduction in love couples and if an instructional video for teaching massage can be a good method. A qualitative and quantitative approach has been used, also called mixed methods. The participants were 18 people, all of whom were involved in love relationships. Initially, the participants had to watch a recorded short information video about massage and then, with the support of a recorded 20-minute instructional video, massage each other on the back and neck. Before and after giving or receiving a massage, they also had to respond to an online survey. The results from the survey showed that the stress level decreased in both those who gave (p = 0.0463) and those who received (p = 0.001) massage. Of those who received massage, all felt relaxed afterwards and the majority (83.3%) felt calm. Those who gave massages also felt calmer (77.8%) afterwards. None of the participants stated that they felt stressed after the massage. An instructional video proved, through the answers from the web survey, to be a good method for teaching massage to love couples.

Introduktion: Skolrelaterad stress är ett växande folkhälsoproblem som verkar som riskfaktor för unga personers psykiska ohälsa. Prestationer, relationer, krav samt tankar om framtiden beskrivs orsaka skolrelaterad stress. Socialt stöd är en resurs för hälsa och välbefinnande. Stressrelaterade sjukdomar kan leda till ökade samhällskostnader till följd av sjukskrivningar samt utebliven sysselsättning. Syfte: Syftet med studien är att studera det sociala stödets inverkan på skolrelaterad stress hos gymnasieelever i årskurs tre inom Västra Götalandsregionen samt om det skiljer sig åt mellan gymnasieprogram och kön. Metod: I en kvantitativ tvärsnittsstudie rekryterades 168 elever (>18 år) genom ett bekvämlighetsurval. Data samlades in via ett webbaserad enkätformulär och analyserades genom T-test och Chi-Square test samt korstabeller och deskriptiv statistik. Resultat:Den genomsnittliga stressnivån i studiepopulationen är 1.83 på en skala 0–3. Störst andel elever upplever medel stressnivå (48.8%) och det urskiljs skillnader mellan könen ochgymnasieprogrammen. Ledande orsak till skolrelaterad stress anges vara egnaprestationskrav (58%) och det finns en korrelation mellan prestationskrav och stressnivå. Vidare uppger 23.2% vara omedvetna om stöd i skolan och det finns skillnader mellan gymnasieprogrammen. Slutsats: Studien ger indikatorer på att skolrelaterad stress är ett växande problem och framtida forskning bör undersöka bakomliggande orsaker till elevers egna höga prestationskrav, detta i syfte att förebygga stress samt främja elevers hälsa och välbefinnande. / Introduction: School-related stress is a growing public health problem that acts a risk factor for mental illness in young people. Achievements, relationships, demands and thoughts about the future have been described as causes of school-related stress. Social support is a resource for health and wellbeing. Stress-related illness can increase the social costs because of sick leave and unemployment. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of social support on school-related stress in third-year secondary school students in Västra Götalandsregionen and whether it differs between secondary school programs and gender. Methods: In a quantitative cross-sectional study, 168 students (>18 years) where recruited through a convenience sample. Data were collected through a web-based questionnaire and analyzed using T-test and Chi-Square tests as well as crosstabulations and descriptive statistics. Results: The average stress level in the study population is 1.83 on a scale 0-3. The largest percentage of students (48.8%) experience a medium level of stress and there are differences between the sexes and the secondaryschool programs. The leading cause of school-related stress is reported to be individual performance expectations (58%) and there is a correlation between performance expectations and stress level. Furthermore, 23.2% state that they are unaware of support at school and there are differences between the secondary school programs. Conclusion: The study provides indicators that school-related stress is a growing problem and future research should investigate underlaying reasons for the students’ individual highperformance expectations with the aim of preventing stress and promoting health and wellbeing.