The aim is to investigate and map the relationship between self-perceived work stress and self-rated activity balance in everyday life among young female nurses. The quantitative survey is made on 30 young female nurses aged 22-35, working in hospitals in south- and central Sweden. The questionnaire consists of estimation questions about the activity balance in everyday life and the experience of stress at work. The questionnaire consists of Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and the Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and seven demographic questions that are presented in tables and charts. The results show a positive correlation between OBQ and KEDS. As an occupational therapist has good knowledge about how to influence the activity balance in everyday life, preventive measures can be applied.

Yttre krav i arbetet och upplevelse av att inte kunna möta dem är något som kan skapa stress och leda till utmattning och utbrändhet. Mediebranschen och journalister är under stora omställningar och sparkrav, ny teknik introduceras ständigt och hot om ett förändrat presstöd leder till ökad stress bland journalister. En webbenkät som skickats ut till 24 första- och andratidningar i Sverige där 194 journalister svarat har visat att det finns ett positivt samband mellan cynism och utmattning. Den visade också att det finns negativa samband mellan trivsel på jobbet och utmattning, samt mellan en spillover från jobb till privat/familjelivet och utmattning. Studien visar också att kvinnliga journalister i högre utsträckning upplever utmattning jämfört med män. De resultaten går i linje med tidigare forskning. Något som skiljer jämfört med tidigare forskning är att den här studien inte kunde visa på någon skillnad i grad av utmattning mellan journalister på första- och andratidningar, alltså mellan journalister på större och mindre tidningar. Trots en utbredd cynism för framtida jobb i branschen där många funderar på att byta bransch är majoriteten av de svarande positiva till jobbet som journalist.

Previous research has shown that Generalized Anxiety Disorder (GAD) is related to stress levels, poor sleep quality, female gender, and younger age. Therefore, the aim of this study was to examine if stress level, sleep quality, gender, and age could predict an increased risk of developing GAD. We hypothesized that increased levels of stress, poorer sleep quality, female gender and younger age predicted an increased risk of developing GAD. A quantitative data collection was performed. The questionnaire was presented on Facebook and was sent by email to contacts at “Blekinge Tekniska Högskola” and “Telenor Connexion” who then forwarded the survey to their colleagues. This self-assessment survey was based on three measuring instruments “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and” Insomnia Severity Index” (ISI). A total of 154 participants (93 women, 61 men), were included in the study. The results from the study showed that stress level and age predicted an increased risk of suffering from GAD, where the variable stress level strongest predicted the risk of developing GAD. It could be concluded that stress level and age could predict an increased risk of developing GAD. / Tidigare forskning har visat att generaliserat ångestsyndrom (GAD) är relaterat till stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och lägre åldrar. Därmed var syftet med föreliggande studie att undersöka om stressnivå, sömnkvalitet, kön och ålder kunde predicera en ökad risk för GAD. Studiens hypotes var att ökade nivåer av stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och yngre ålder predicerade en ökad risk att drabbas av GAD. En kvantitativ datainsamling utfördes genom insamling från sociala medier såsom Facebook samt via email till kontaktpersoner från ”Blekinge Tekniska Högskola” och ”Telenor Connexion” som i sin tur vidarebefordrade enkäten till sina arbetskollegor. Enkäten som skickades ut var ett självskattningsformulär som baserades på de tre mätinstrumenten “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and ”Insomnia Severity Index” (ISI). Totalt deltog 154 personer (93 kvinnor, 61 män). Resultatet från studien visade att prediktorerna stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk att drabbas av GAD, där stressnivå i störst utsträckning kunde predicera GAD. Sammanfattningsvis kunde man dra slutsatsen att stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk för att utveckla GAD.

Stress och utmattningssyndrom är en sjukdom som drabbar människan väldigt hårt. Den orsakar sjukskrivning med lång rehabiliteringstid och svårigheter att komma tillbaka till arbetet. Sjukdomen påverkar inte bara individens hälsa utan kan ge stora kostnader för samhället och arbetsgivaren. Det finns väldigt lite forskning om allmänsjuksköterskor som befinner sig i riskzonen för att få ett utmattningssyndrom i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor, som arbetar inom somatisk vård på ett sjukhus i södra Sverige, befinner sig i riskzonen för utmattningssyndrom. För att ta reda på detta så gjordes en empirisk kvantitativ forskningsstudie, där ett validerat skattningsinstrument användes. Studien visar att en tredjedel av sjuksköterskorna som deltog i studien visade sig ha en ökad risk för ett utmattningssyndrom. Ungefär hälften av deltagarna var medvetna om sitt hälsotillstånd. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god vård behöver dennes hälsa ses som en resurs. Det är viktigt att uppmärksamma och öka medvetenheten runt utmattningssyndrom för att förebygga eller kunna förändra situationen innan någon insjuknar.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.