Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>

I detta examensarbete undersöktes om den fysiska avslappningsmetoden tillämpad avslappning fungerar som behandling för ångestsjukdomen generaliserat ångestsyndrom (GAD). Den vanligaste behandlingsmetoden är kognitiv beteendeterapi och tillämpad avslappning har utvecklats för paniksyndrom, som är ett ångestsyndrom relativt likt GAD och därför är det behandlingen som här studerades. En litteraturstudieutfördes för att ta reda på om fysik avslappning kan påverka en individ med ångestsjukdomen GAD. Frågeställningarna var: kan fysisk avslappning påverka ångest hos en individ? och är fysisk avslappning ett bättre alternativ än kognitiv beteende terapi eller att inte göra något åt ångesten? Studerade vetenskapliga artiklar visade att kognitiv beteendeterapi var den bästa behandlingen, men tillämpad avslappning var ändå bättre än att vänta eller inte göra något alls. Kognitiv beteendeterapi var bättre långsiktigt och tillämpad avslappning var bättre kortsiktigt och fysisk avslappning kunde påverka ångesten. Tillämpad avslappning är en behandlingsmetod som inte kräver mycket frånvaro från arbetet, vilket tillåter att patienter kan arbeta deltid samtidigt som de behandlas och det kan bidra till att sjukskrivningstiderna minskas.

Generaliserat ångestsyndrom (300.02), GAD, är en kronisk, funktionsnedsättande sjukdom som innebär ökad risk för psykisk och somatisk samsjuklighet samt skadligt alkoholbruk.  Farmakologisk behandling och/eller KBT psykoterapi rekommenderas, men många blir inte hjälpta av standardbehandlingen. På senare år har fokus riktats mot affekter och dess betydelse för psykiatriska åkommor och behandlingsresultat. Affektteorin utgör en central del i många terapiformer och studier visar att lidandet minskar om patienten kommer i kontakt med sina smärtsamma känslor. Syftet med denna uppsats är att jämföra innehåll, skillnader och likheter, mellan KBT och en affektfokuserad terapiform; Emotionsfokuserad terapi (EFT). En kvalitativ litteraturstudie genomförs och datan analyseras med inspiration från teorin om beskrivande metasyntes. Resultatet visar på både skillnader och likheter, största likheten är synsättet att oron används som copingstrategi för sådant som upplevs alltför skrämmande eller smärtsamt. Båda modellerna beskriver nödvändigheten av närmande av det förut undvikna.  Största skillnaden är att EFT fokuserar på förändringen av de underliggande smärtsamma primära känslorna, medan KBT fokuserar på att minska den sekundära oron. Slutsatsen är GAD-patienternas oro i KBT hanteras genom adressering av det synliga beteendet och tankarna kopplade därtill, medan man i EFT intresserar sig främst för de underliggande maladaptiva känslorna som anses leda till oro och undvikande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär överdriven eller icke befogad oro. För att mäta GAD utvecklades skalan GAD-7, som med sina sju frågor identifierar diagnosen enligt kriterierna från DSM-IV. Borg centiMax-skalan avser att tillföra ett förhållande mellan olika känslouttryck genom att ta fram ett exakt numeriskt värde. Skalan bygger på kvotdata, så upplevelsen av exempelvis GAD kan beskrivas som “dubbelt så stark” som en annan, jämfört med svarsalternativen i en Likertskala. Syftet med denna studie är därför att validera Borg centiMax-skalan (GAD-7-cMax) för mätning av GAD vid validering med GAD-7, samt se hur divergent validitet ser ut i Borg centiMax-skalan genom jämförelse mellan depression och ångest. Datan samlades in via bekvämlighetsurval med hjälp av en digital enkät (N = 107). GAD-7-cMax påvisade även hög intern konsistens när den används för mäta intensiteten av GAD (α = 0,916). Den övergripande korrelationen mellan den ursprungliga skalan GAD-7 och GAD-7-cMax visades vara starkt positiv (r = 0.809). En positiv korrelation återfanns mellan deltagarnas genomsnittliga poäng inom GAD samt depression på Borg centiMax-skalan (r = 0,75). Gränsvärde i resultatet låg på cirka 60 cM baserat utifrån totalpoäng för svår ångest (≥15 av 21) för GAD-7. Sammanfattningsvis visade denna studie avsevärt positiv konvergent validitet. Borg centiMax-skalan fungerar väl för mätning av ångest. Detta resultat indikerar ökad möjlighet till mer noggranna mätningar av ångest i framtiden, genom att patienter kan besvara var exakt deras känsla ligger mellan dessa siffror i Borg centiMax-skalan.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en kronisk sjukdom som innebär personligt lidande, nedsatt funktionsförmåga och försämrad livskvalitet och är det ångesttillstånd som behandlas minst framgångsrik. Syftet med denna uppsats var att undersöka kognitiv beteendeterapi (KBT) psykoterapeuters erfarenheter vid behandling av GAD samt vilka behandlingsmetoder de använder i arbetet med GAD, utifrån följande frågeställningar; (1) Vad är KBT psykoterapeuters erfarenheter av behandling av GAD? och (2) Hur går KBT psykoterapeuter till väga vid behandling av GAD. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter med inriktning KBT från två olika regioner, verksamma inom psykiatrin och privat sektor. De valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Data analyserades med tematisk analysmetod. I resultatet framkom att psykoterapeuter skräddarsyr behandlingar av GAD. Ingen av psykoterapeuterna följde någon manual till punkt och pricka men hade sin utgångspunkt i teori och metod. Det framkom att GAD ofta är komplext att behandla och att det inte finns en metod som funkar för alla. Psykoterapeuters erfarenhet är att behandlingar behöver individanpassas och att manualer inte är tillräckliga vid behandling av GAD. Fler studier på skräddarsydda behandlingar skulle kunna vara hjälpande för det kliniska arbetet för psykoterapeuter. Att skräddarsy behandlingsupplägg skulle kunna vara lösningen för att flera personer skulle få bra behandlingsresultat.Nyckelord: Generaliserat ångestsyndrom, psykoterapi, psykoterapeut, behandling, kognitiv beteendeterapi / Generalized anxiety disorder (GAD) is a chronic illness that involves personal suffering, reduced functional ability and impaired quality of life and is the least successfully treated anxiety condition. The purpose of this paper was to investigate cognitive behavioral therapy (CBT) psychotherapists' experiences in treating GAD and which treatment methods they use in working with GAD, based on the following questions: (1) What are CBT psychotherapists' experiences of treating GAD? and (2) How do CBT psychotherapists approach the treatment of GAD. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists specializing in CBT from two different regions, working within psychiatric and the private sector. They were selected using strategic sampling. Data were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that psychotherapists tailor treatments for GAD. None of the psychotherapists followed a manual to the letter but were based on theory and method. It emerged that GAD is often complex to treat and that there is no one method that works for everyone. Psychotherapists' experience is that treatments need to be individualized and that manuals are not sufficient in the treatment of GAD. More studies on tailored treatments could be helpful for the clinical work of psychotherapists. Tailoring treatment plans could be the solution for more people to get good treatment results.Keywords: Generalized anxiety disorder, psychotherapy, psychotherapist, treatment, cognitive behavioral therapy.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling. Behandlingsmodellens resultat för de patienter som bidragit med eftermätning (completerdata) visade en stor inomgruppseffektstorlek för GAD-7 (Cohen’s d=1,76) och 65% bedömdes även efter behandling inte längre uppfylla kriterier för GAD enligt DSM-IV. Bortfallet av data från före- till eftermätning var dock stort, vilket försvårar tolkningen av huvudutfallsmåttet. Även moderatorer för effekt undersöktes, men inga signifikanta samband mellan behandlingsutfall och tidigare visade moderatorer för effekt såsom ålder, kön eller samtidig farmakologisk behandling kunde visas. Resultaten jämförs med tidigare studier och en diskussion förs kring studiens begränsningar. / Objective: While the efficacy of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD has been tested in clinical trials, it is still unclear how the treatment is received in a outpatient setting with clinically referred patients. The present effectiveness study aimed to examine the effect of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment on a large outpatient group (N=188) diagnosed with GAD. In addition other types of CBT treatments delivered to the outpatient group were examined, as well as potential moderators for treatment effect such as age, sex, initial GAD-7 scores and concurrent pharmacological treatment. The treatment for the outpatient group was delivered in a clinic (WeMind, www.wemind.se) specialized in treatments of depression and anxiety.  Method: The study is an analysis of gathered data from CBT treatments of GAD during a 3 year span at the clinic. Patients (N=188) diagnosed with GAD were categorized according to type of CBT treatment received and if treatment was completed with intact data. 71 patients were treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment, but 22 of these patients also received other CBT interventions at the same time. 33 patients received other kinds of CBT treatment. A large group (N=84) had missing data or did not complete treatment. Measurements taken at the beginning and end of treatment were Generalized Anxiety Disorder scale-7 (GAD-7), Public Health Questionnaire-9  (PHQ-9) and Penn State Worry Questionnaire (PSWQ). Clinical remission was measured at the end of treatment with the help of the therapists. A completeranalysis design was used with no waitlist or control group. Results: A paired samples T-test for patients treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment and measured with GAD-7 and PHQ-9 gave significant results for GAD-7, t70=13,17 (p&lt;0.001) and PHQ-9, t67=10,25 (P&lt;0.001). 46 of the 71 patients (65%) was assessed with clinical remission (no clinical diagnoses after treatment). Effectsize calculated with Cohen's d were GAD-7=1.76, PHQ-9=1.46 and PSWQ=1.76. Moderators were examined by calculating GAD-7 change score (difference pre-post GAD-7) and correlating the change score with age, sex, initial GAD-7 score and pharmacological treatment. Age and sex gave no significant results. Whether concurrent pharmacological treatment had an moderator effect was examined by categorizing the patients into three groups: (1) no pharmacological treatment, (2) stable pharmacological treatment and (3) changed pharmacological treatment (increased dosage or new treatment). Again no significant effect was found. One positive significant correlation was found with initial GAD-7 scores and GAD-7 change score, GAD-7, r=.66, t69=7,36 (p&lt;0.001). Higher initial GAD-7 measurement correlated with a greater change score. Conclusions:The results indicate a large treatment effect for Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD in an normal outpatient setting, with clinically referred patients and treatment administered by general CBT therapists. The effect was superior compared to the group that received general CBT treatment interventions for GAD. The effect of treatment measured with GAD-7 and PHQ-9 was also drastically improved if other CBT interventions was added to the treatment model, but these interventions did not have an effect on clinical remission. Serious limitations such as a high percentage of drop outs, a completeranalysis model, no control group and no follow up data restrict the possible interpretations of the results.

Previous research has shown that Generalized Anxiety Disorder (GAD) is related to stress levels, poor sleep quality, female gender, and younger age. Therefore, the aim of this study was to examine if stress level, sleep quality, gender, and age could predict an increased risk of developing GAD. We hypothesized that increased levels of stress, poorer sleep quality, female gender and younger age predicted an increased risk of developing GAD. A quantitative data collection was performed. The questionnaire was presented on Facebook and was sent by email to contacts at “Blekinge Tekniska Högskola” and “Telenor Connexion” who then forwarded the survey to their colleagues. This self-assessment survey was based on three measuring instruments “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and” Insomnia Severity Index” (ISI). A total of 154 participants (93 women, 61 men), were included in the study. The results from the study showed that stress level and age predicted an increased risk of suffering from GAD, where the variable stress level strongest predicted the risk of developing GAD. It could be concluded that stress level and age could predict an increased risk of developing GAD. / Tidigare forskning har visat att generaliserat ångestsyndrom (GAD) är relaterat till stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och lägre åldrar. Därmed var syftet med föreliggande studie att undersöka om stressnivå, sömnkvalitet, kön och ålder kunde predicera en ökad risk för GAD. Studiens hypotes var att ökade nivåer av stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och yngre ålder predicerade en ökad risk att drabbas av GAD. En kvantitativ datainsamling utfördes genom insamling från sociala medier såsom Facebook samt via email till kontaktpersoner från ”Blekinge Tekniska Högskola” och ”Telenor Connexion” som i sin tur vidarebefordrade enkäten till sina arbetskollegor. Enkäten som skickades ut var ett självskattningsformulär som baserades på de tre mätinstrumenten “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and ”Insomnia Severity Index” (ISI). Totalt deltog 154 personer (93 kvinnor, 61 män). Resultatet från studien visade att prediktorerna stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk att drabbas av GAD, där stressnivå i störst utsträckning kunde predicera GAD. Sammanfattningsvis kunde man dra slutsatsen att stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk för att utveckla GAD.

This study aims to gain an increased understanding of generalized anxiety disorder based on how the target group describe their experiences. The data was gathered through podcasts where people with GAD talked about their life situation, what strategies they use to manage general anxiety and what they think relieves general anxiety. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis where four main themes were developed; a constant worry, managing stigma, controlling or avoiding and only relive, not cure. These themes were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Gidden's theory of the risk society. The results show that people with GAD live with a constant anxiety that affects their entire life situation, such as their work, leisure, and social relationships. Their anxiety can be likened to an allergy to uncertainty as it´s triggered by something they cannot control. They feel stigmatized by others and feel that they often need to hide their stigma by living behind a facade. To deal with generalized anxiety, three different strategies are used, which are trying to control everything, avoiding anxiety by not exposing oneself to things that cause concern or by keeping oneself busy. However, these strategies can aggravate the condition but there are many things that can relieve general anxiety. The most prominent factors are medicine, therapy, emotional support and self-help such as exercise and meditation. But the results show that the symptoms persist despite great efforts and several treatments, which indicates that more research and more effective interventions are required. The study concludes that GAD is not only a problem that exists within the individual but also in interpersonal relationships and in the society. It also concludes that there must be a change in the structures of society regarding mental illness, and that interventions should not only be directed towards the individual but also towards the relatives. This because the results show that relatives are also affected and that their influence can both aggravate and improve the individual's condition. / Den här studien syftar till att få en ökad förståelse för generaliserat ångestsyndrom utifrån hur målgruppen själva beskriver sina upplevelser. Empirin samlades in genom poddar där personer med GAD berättade om sin livssituation, vilka strategier de använder för att hantera generell ångest och vad de anser lindrar generell ångest. Materialet analyserades genom en tematisk analys där fyra huvudteman togs fram; en konstant oro, hantera stigma, kontrollera eller undvika och endast lindra inte bota. Dessa teman analyserades utifrån Goffmans stigmateori och Giddens risksamhällesteori. Resultatet visar att personer med GAD lever med en konstant oro som påverkar hela deras livssituation, så som deras arbete, fritid och sociala relationer. Deras oro kan liknas med en allergi mot ovisshet då den triggas av sådant de inte kan kontrollera. De upplever sig stigmatiserade av andra och känner att de ofta behöver dölja sitt stigma genom att leva bakom en fasad. För att hantera generaliserad ångest används tre olika strategier vilka är att försöka kontrollera allt eller att undvika ångesten genom att inte utsätta sig för sådant som väcker oro eller att ständigt aktivera sig. Dessa strategier kan dock förvärra tillståndet, men det finns mycket som kan lindra generell ångest. De mest framträdande faktorerna är medicin, terapi, emotionellt stöd och självhjälp, som exempelvis meditation och träning. Resultatet visar dock att symtomen kvarstår trots stora ansträngningar och flertalet behandlingar vilket tyder på att mer forskning och effektivare interventioner krävs. Studien konkluderar att GAD inte enbart är ett problem som existerar inom individen utan även i mellanmänskliga relationer och i samhället som helhet. Därmed dras också slutsatsen att det måste ske en förändring i samhällsstrukturerna avseende psykisk ohälsa och att interventioner inte enbart bör riktas mot individen utan även anhöriga. Detta då resultatet visar att anhöriga också påverkas och att deras inflytande både kan förvärra och förbättra individens tillstånd.