No description available.

No description available.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling. Behandlingsmodellens resultat för de patienter som bidragit med eftermätning (completerdata) visade en stor inomgruppseffektstorlek för GAD-7 (Cohen’s d=1,76) och 65% bedömdes även efter behandling inte längre uppfylla kriterier för GAD enligt DSM-IV. Bortfallet av data från före- till eftermätning var dock stort, vilket försvårar tolkningen av huvudutfallsmåttet. Även moderatorer för effekt undersöktes, men inga signifikanta samband mellan behandlingsutfall och tidigare visade moderatorer för effekt såsom ålder, kön eller samtidig farmakologisk behandling kunde visas. Resultaten jämförs med tidigare studier och en diskussion förs kring studiens begränsningar. / Objective: While the efficacy of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD has been tested in clinical trials, it is still unclear how the treatment is received in a outpatient setting with clinically referred patients. The present effectiveness study aimed to examine the effect of Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment on a large outpatient group (N=188) diagnosed with GAD. In addition other types of CBT treatments delivered to the outpatient group were examined, as well as potential moderators for treatment effect such as age, sex, initial GAD-7 scores and concurrent pharmacological treatment. The treatment for the outpatient group was delivered in a clinic (WeMind, www.wemind.se) specialized in treatments of depression and anxiety.  Method: The study is an analysis of gathered data from CBT treatments of GAD during a 3 year span at the clinic. Patients (N=188) diagnosed with GAD were categorized according to type of CBT treatment received and if treatment was completed with intact data. 71 patients were treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment, but 22 of these patients also received other CBT interventions at the same time. 33 patients received other kinds of CBT treatment. A large group (N=84) had missing data or did not complete treatment. Measurements taken at the beginning and end of treatment were Generalized Anxiety Disorder scale-7 (GAD-7), Public Health Questionnaire-9  (PHQ-9) and Penn State Worry Questionnaire (PSWQ). Clinical remission was measured at the end of treatment with the help of the therapists. A completeranalysis design was used with no waitlist or control group. Results: A paired samples T-test for patients treated with Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment and measured with GAD-7 and PHQ-9 gave significant results for GAD-7, t70=13,17 (p<0.001) and PHQ-9, t67=10,25 (P<0.001). 46 of the 71 patients (65%) was assessed with clinical remission (no clinical diagnoses after treatment). Effectsize calculated with Cohen's d were GAD-7=1.76, PHQ-9=1.46 and PSWQ=1.76. Moderators were examined by calculating GAD-7 change score (difference pre-post GAD-7) and correlating the change score with age, sex, initial GAD-7 score and pharmacological treatment. Age and sex gave no significant results. Whether concurrent pharmacological treatment had an moderator effect was examined by categorizing the patients into three groups: (1) no pharmacological treatment, (2) stable pharmacological treatment and (3) changed pharmacological treatment (increased dosage or new treatment). Again no significant effect was found. One positive significant correlation was found with initial GAD-7 scores and GAD-7 change score, GAD-7, r=.66, t69=7,36 (p<0.001). Higher initial GAD-7 measurement correlated with a greater change score. Conclusions:The results indicate a large treatment effect for Dugas and Robichauds (2007) CBT treatment model for GAD in an normal outpatient setting, with clinically referred patients and treatment administered by general CBT therapists. The effect was superior compared to the group that received general CBT treatment interventions for GAD. The effect of treatment measured with GAD-7 and PHQ-9 was also drastically improved if other CBT interventions was added to the treatment model, but these interventions did not have an effect on clinical remission. Serious limitations such as a high percentage of drop outs, a completeranalysis model, no control group and no follow up data restrict the possible interpretations of the results.

<p>Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ”bristande strategier att handskas med känslorna”. Resultatet indikerar att oro kan ses som en ”alternativ känsloregleringsstrategi”. Orons syfte är att lindra den känslomässiga upplevelsen över vilken personer som oroar sig mycket inte upplever att de kan hantera. Formuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) har översatts till svenska och studien ger ett första värde utifrån en svensk population. Den empiriska studien sätts i sitt sammanhang genom en teoretisk genomgång av hur forskningen om GAD har sett ut över tid.</p>

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ”bristande strategier att handskas med känslorna”. Resultatet indikerar att oro kan ses som en ”alternativ känsloregleringsstrategi”. Orons syfte är att lindra den känslomässiga upplevelsen över vilken personer som oroar sig mycket inte upplever att de kan hantera. Formuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) har översatts till svenska och studien ger ett första värde utifrån en svensk population. Den empiriska studien sätts i sitt sammanhang genom en teoretisk genomgång av hur forskningen om GAD har sett ut över tid.

No description available.

No description available.

Anxiety disorders, including generalized anxiety disorder (GAD), are prevalent mental health conditions with a complex etiology. The gut microbiota and diet have emerged as important factors in modulating anxiety symptoms. This thesis aimed to investigate the relationship between gut microbiota composition and anxiety symptoms in the context of GAD. This involved an in silico analysis of a cohort of GAD patients and healthy controls, coupled with experiments using a microbiota-humanized mouse model. A comprehensive in silico analysis was conducted using basic statistics and machine learning techniques on the human cohort. The analysis explored the associations between anxiety symptoms and various factors, including demographics, dietary intake, gastrointestinal symptoms, inflammatory markers, stool metabolites, microbiota composition, and PICRUSt2 microbiota predicted function. GAD patients exhibited higher gut microbiota abundance of Bacteroides, which was positively associated to carbohydrate degradation pathways. Machine learning analysis identified abdominal pain as a key indicator for distinguishing GAD donors. Moreover, anxiety symptoms were negatively correlated with inulin intake in GAD patients, altogether suggesting an association between a carbohydrate degradation imbalance in the GAD microbiota, abdominal pain, and anxiety symptoms. To investigate further, germ-free mice were colonized with stool samples from healthy controls and GAD patients, and they were fed either a low or high-fiber (inulin) diet. Assessments included behavioral tests, microbiota analysis, colonic gene expression, and mucus degradation. Bacteroides abundance positively correlated with anxiety-like behavior, mucus degradation, and expression of colonic genes related to immune activation, pain, and intestinal permeability, further supporting the results observed in the donor cohort. Improvements in metabolic parameters were also observed in mice fed high-fiber diet. Furthermore, we found that inulin dosage played a crucial role in mediating the observed immune activation and anxiety-like behavior, with excessive inulin supplementation showing a detrimental effect. This study provides insights into the complex relationship between dietary fiber, gut microbiota composition, and anxiety symptoms in mice and humans. Further studies are needed to determine optimal dosages of inulin supplementation as a potential therapeutic approach for managing anxiety symptoms. / Dissertation / Doctor of Philosophy (Medical Science) / Generalized anxiety disorder (GAD) is a common anxiety disorder that has complex causes. There's growing evidence that gut bacteria, known as microbiota, along with diet, can impact anxiety symptoms. In our study, we explored this connection by examining a group of GAD patients and healthy individuals, and by conducting experiments using a mouse model. We found that GAD patients have a microbiota with higher levels of Bacteroides and higher ability to feed from carbohydrates compared to healthy controls. We believe this is associated to abdominal pain and higher anxiety symptoms. To explore this in more depth, we introduced the gut microbiota from GAD patients and healthy controls into mice with no previous microbiota. Because we also found that GAD patients who ate foods with more specific fiber (inulin) content had less anxiety symptoms, we fed them a low or high-inulin diet and assessed anxiety-like behavior. We found that Bacteroides levels were associated with high anxiety-like behavior and gene expression in the colon associated to inflammation and pain in mice, further supporting the results found in the humans. Although more research is still needed, this study helps us better understand how the interaction between dietary fiber and gut bacteria can affect anxiety.

ABSTRACT This study examined the effect of holistic practices on anxiety. The study used a pre-experimental design and measured any differences in outcomes in Generalized Anxiety Disorder clients as measured by General Anxiety Disorder-7 (GAD-7) between the two following groups: 1) the experimental group who received holistic services in addition to traditional treatment such as psychotherapy and/or medication as compared to 2) the control group who received psychotherapy and/or medication alone. Pretest of GAD-7 at intake and post-tests at about 4 months into treatment were measured along with a holistic practice survey and analyzed post-hoc through SPSS data analysis. This study found that GAD-7 scores were improved, with majority of the participants involved in some sort of holistic supplemental practices. However there was no statistical correlation between the two phenomena in this small sample. More research is recommended with larger samples, as well as improved instrumentation that could vet out other possible effects on the GAD scores.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.