<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>

Generaliserat ångestsyndrom (300.02), GAD, är en kronisk, funktionsnedsättande sjukdom som innebär ökad risk för psykisk och somatisk samsjuklighet samt skadligt alkoholbruk.  Farmakologisk behandling och/eller KBT psykoterapi rekommenderas, men många blir inte hjälpta av standardbehandlingen. På senare år har fokus riktats mot affekter och dess betydelse för psykiatriska åkommor och behandlingsresultat. Affektteorin utgör en central del i många terapiformer och studier visar att lidandet minskar om patienten kommer i kontakt med sina smärtsamma känslor. Syftet med denna uppsats är att jämföra innehåll, skillnader och likheter, mellan KBT och en affektfokuserad terapiform; Emotionsfokuserad terapi (EFT). En kvalitativ litteraturstudie genomförs och datan analyseras med inspiration från teorin om beskrivande metasyntes. Resultatet visar på både skillnader och likheter, största likheten är synsättet att oron används som copingstrategi för sådant som upplevs alltför skrämmande eller smärtsamt. Båda modellerna beskriver nödvändigheten av närmande av det förut undvikna.  Största skillnaden är att EFT fokuserar på förändringen av de underliggande smärtsamma primära känslorna, medan KBT fokuserar på att minska den sekundära oron. Slutsatsen är GAD-patienternas oro i KBT hanteras genom adressering av det synliga beteendet och tankarna kopplade därtill, medan man i EFT intresserar sig främst för de underliggande maladaptiva känslorna som anses leda till oro och undvikande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär överdriven eller icke befogad oro. För att mäta GAD utvecklades skalan GAD-7, som med sina sju frågor identifierar diagnosen enligt kriterierna från DSM-IV. Borg centiMax-skalan avser att tillföra ett förhållande mellan olika känslouttryck genom att ta fram ett exakt numeriskt värde. Skalan bygger på kvotdata, så upplevelsen av exempelvis GAD kan beskrivas som “dubbelt så stark” som en annan, jämfört med svarsalternativen i en Likertskala. Syftet med denna studie är därför att validera Borg centiMax-skalan (GAD-7-cMax) för mätning av GAD vid validering med GAD-7, samt se hur divergent validitet ser ut i Borg centiMax-skalan genom jämförelse mellan depression och ångest. Datan samlades in via bekvämlighetsurval med hjälp av en digital enkät (N = 107). GAD-7-cMax påvisade även hög intern konsistens när den används för mäta intensiteten av GAD (α = 0,916). Den övergripande korrelationen mellan den ursprungliga skalan GAD-7 och GAD-7-cMax visades vara starkt positiv (r = 0.809). En positiv korrelation återfanns mellan deltagarnas genomsnittliga poäng inom GAD samt depression på Borg centiMax-skalan (r = 0,75). Gränsvärde i resultatet låg på cirka 60 cM baserat utifrån totalpoäng för svår ångest (≥15 av 21) för GAD-7. Sammanfattningsvis visade denna studie avsevärt positiv konvergent validitet. Borg centiMax-skalan fungerar väl för mätning av ångest. Detta resultat indikerar ökad möjlighet till mer noggranna mätningar av ångest i framtiden, genom att patienter kan besvara var exakt deras känsla ligger mellan dessa siffror i Borg centiMax-skalan.

No description available.

This work is focused on the design, fabrication and characterization of high performance MEMS-based micro gas chromatography columns having wide range of applications in the pharmaceutical industry, environmental monitoring, petroleum distillation, clinical chemistry, and food processing. The first part of this work describes different approaches to achieve high-performance microfabricated silicon-glass separation columns for micro gas chromatographic (µgC) systems. The capillary width effect on the separation performance has been studied by characterization of 250 µm-, 125 µm-, 50 µm-, and 25 µm-wide single-capillary columns (SCCs) fabricated on a 10à 8 mm2 die. The plate number of 12500/m has been achieved by 25 µm-wide columns coated by a thin layer of polydimethylsiloxane stationary phase using static coating technique. To address the low sample capacity of these narrow columns, this work presents the first generation of MEMS-based "multicapillary" columns (MCCs) consisting of a bundle of narrow-width rectangular capillaries working in parallel. The second contribution of this work is the first MEMS-based stationary phase coating technique called monolayer protected gold (MPG) for ultra-narrow single capillary (SCC) and multicapillary (MCC) microfabricated gas chromatography (μGC) columns yielding the highest separation performance reported to date. This new μGC stationary phase has been achieved by electrodepositing a uniform functionalized gold layer with an adjustable thickness (250nm-2µm) in 25μm-wide single columns as well as in four-capillary MCCs. The separation performance, stability, reproducibility and bleeding of the stationary phase have been evaluated over time by separating n-alkanes as non-polar and alcohols as polar gas mixtures. / Master of Science

No description available.

Bakgrund: Sverige genomgår en pandemi och restriktioner kring bland annat socialt umgänge har uppstått. Detta har väckt intresset att undersöka konsekvenser för individens mående. Syfte: Denna studie ser till den psykiska ohälsan i Skaraborg och skillnader mellan boendesituationer och kön. Depression och generaliserad ångestsyndrom definierade den psykiska ohälsa som undersöktes i denna studie. Antaganden gjordes i relation till tidigare forskning att ensamboende och kvinnor upplever mer psykisk ohälsa än samboende och män. Metod: Urvalet bestod av invånare över 18 år bosatta i Skaraborg, totalt 611 respondenter besvarade enkäten som publicerades på den digitala plattformen Facebook. Dataanalysmetoder somg enomfördes var t-test, regressionsanalys och Cronbach´s Alpha. Resultat: Resultatet visade på ett samband mellan ensamboende och depression i jämförelse med samboende. Även att ensamboende kvinnor upplevde mer ångestsymtom än ensamboende män. Alkoholvanor och att tillhöra en riskgrupp undersöktes dessutom för att se om de påverkade resultaten. Ett samband upptäcktes mellan att dricka mer alkoho och mer depressiva symtom samt ångestsymtom. Cronbach´s Alpha visade på god reliabilitet för studiens huvudsakliga mätinstrument. Konklusion: Slutsatser för studien var att den psykiska ohälsan bör uppmärksammas i relation till pandemin, även skillnader i hälsa beroende på boendesituation och kön. / Background: Sweden is undergoing a pandemic and restrictions on social interaction have arisen. This has aroused an interest in examining the consequences for the individual's mental health. Aim: This study examines mental illness in Skaraborg and differences between housing situations and gender. Depression and generalized anxiety disorder defined the mental illness examined in this study. Assumptions were made inrelation to previous research that people living alone and women experience more mental illness than people living together with others and men. Method: The samplec onsisted of residents over the age of 18 living in Skaraborg, a total of 611 respondentsanswered the survey which was published on the digital platform Facebook. Dataanalysis methods performed were t-test, regression analysis and Cronbach's Alpha. Results: The results showed a connection between living alone and depression in comparison with living together. Also that women living alone experienced moregeneralized anxiety symptoms than men that were living alone. Alcohol habits a ndbelonging to a risk group were also examined to see if they affected the results. A link was found between drinking more alcohol and more depressive symptoms and anxiety symptoms. Cronbach's Alpha showed good reliability for the study's main measuring instruments. Conclusion: Conclusions for the study were that mental illness should be taken into account in relation to the pandemic, also differences in health depending ont he housing situation and gender.

Previous research has shown that Generalized Anxiety Disorder (GAD) is related to stress levels, poor sleep quality, female gender, and younger age. Therefore, the aim of this study was to examine if stress level, sleep quality, gender, and age could predict an increased risk of developing GAD. We hypothesized that increased levels of stress, poorer sleep quality, female gender and younger age predicted an increased risk of developing GAD. A quantitative data collection was performed. The questionnaire was presented on Facebook and was sent by email to contacts at “Blekinge Tekniska Högskola” and “Telenor Connexion” who then forwarded the survey to their colleagues. This self-assessment survey was based on three measuring instruments “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and” Insomnia Severity Index” (ISI). A total of 154 participants (93 women, 61 men), were included in the study. The results from the study showed that stress level and age predicted an increased risk of suffering from GAD, where the variable stress level strongest predicted the risk of developing GAD. It could be concluded that stress level and age could predict an increased risk of developing GAD. / Tidigare forskning har visat att generaliserat ångestsyndrom (GAD) är relaterat till stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och lägre åldrar. Därmed var syftet med föreliggande studie att undersöka om stressnivå, sömnkvalitet, kön och ålder kunde predicera en ökad risk för GAD. Studiens hypotes var att ökade nivåer av stress, sämre sömnkvalitet, kvinnligt kön och yngre ålder predicerade en ökad risk att drabbas av GAD. En kvantitativ datainsamling utfördes genom insamling från sociala medier såsom Facebook samt via email till kontaktpersoner från ”Blekinge Tekniska Högskola” och ”Telenor Connexion” som i sin tur vidarebefordrade enkäten till sina arbetskollegor. Enkäten som skickades ut var ett självskattningsformulär som baserades på de tre mätinstrumenten “Generalized Anxiety Disorder 7 item Scale” (GAD-7),” Karolinska Exhaustion Disorder Scale” (KEDS) and ”Insomnia Severity Index” (ISI). Totalt deltog 154 personer (93 kvinnor, 61 män). Resultatet från studien visade att prediktorerna stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk att drabbas av GAD, där stressnivå i störst utsträckning kunde predicera GAD. Sammanfattningsvis kunde man dra slutsatsen att stressnivå och ålder kunde predicera en ökad risk för att utveckla GAD.

Le diabète de type 1 est une maladie auto-immune caractérisée par la destruction des cellules bêta des îlots de Langerhans du pancréas. Au cours de ce processus auto-immun, des auto-anticorps sont produits contre plusieurs antigènes des cellules bêta, par exemple l'insuline, l'acide glutamique décarboxylase (GAD65), la protéine tyrosine phosphatase (IA-2) et le transporteur de zinc (ZnT8). Au moins un auto-anticorps contre l'un de ces antigènes est présent dans> 95% des personnes atteintes de diabète de type 1 lors de la détection de l'hyperglycémie. Ces auto-anticorps peuvent servir de marqueurs précoces de diabète de type 1, car ils peuvent être présents des années avant l'apparition de la maladie, ce qui permet un diagnostic précoce avant les manifestations cliniques. Dans le cadre de cette thèse, nous avons développé, en partenariat avec une équipe de recherche clinique, une série de tests diagnostiques originaux, basée sur la détection précoce des différents auto-anticorps d’îlots de Langerhans à partir d'échantillons de sérum humain. Ces tests de diagnostic comprennent des tests bridging ELISA pour la détection d'auto-anticorps contre l'insuline, IA-2 et GAD65, qui sont rapides, facile à utiliser et n’utilisent pas de radioactivité. De plus, un test immunochromatographique sur bandelette pour la détection des auto-anticorps contre IA-2 a été développé. Le principal avantage des tests bandelettes est sa convivialité : les résultats peuvent être obtenus en 45 min en utilisant de très petits volumes de sérums et sans l'utilisation d’appareils spécialisés. Tous ces tests développés en interne ont été validés avec des échantillons de sérum de patients atteints de diabète de type 1 et de témoins sains et leurs performances ont été comparées avec celles de tests disponibles sur le marché. En outre, nous avons développé un test multiplex pour la détection simultanée de plusieurs auto-anticorps associés au diabète de type 1, ce qui permet de gagner du temps et d’augmenter la valeur diagnostic et prédictive du test par rapport à la détection d’un seul autoanticorps. Ce test multiplex a été validé pour la détection de deux autoanticorps (IA-2A et GADA) et comparé à nos tests ELISA de IA-2A et GADA. / Type 1 diabetes is an autoimmune disease characterized by the destruction of pancreatic beta cells within the islets of Langerhans. In the course of this autoimmune process, autoantibodies are generated against several beta-cell antigens, e.g. insulin, glutamic acid decarboxylase (GAD65), tyrosine phosphatase-like protein (IA-2) and zinc transporter 8 (ZnT8). At least one autoantibody against one of these antigens is present in >95% of individuals with type 1 diabetes upon hyperglycemia detection. These autoantibodies can serve as early markers of type 1 diabetes, since they can be present years before disease onset, allowing for an early diagnosis before clinical manifestations. In the course of this thesis we have developed, in partnership with a clinical research team, a series of original diagnostic tests, based on the early detection of the different anti-Langerhans islet autoantibodies from human serum samples. These diagnostic tests include bridging ELISAs for the detection of autoantibodies to insulin, IA-2 and GAD65, which are rapid, non-radioactive and easy-to-use. Moreover, a lateral flow immunoassay (dipstick) for detection of autoantibodies to IA-2 was developed. The key advantage of lateral flow immunoassay is its user-friendly format: results can be obtained within 45 min using very small volumes of sera and without the use of any specialized apparatus. All these in-house assays were validated with diabetic and healthy human serum samples and the assay performances were compared to commercially available tests on the market. In addition, we have developed a multiplex assay for simultaneous detection of multiple diabetes-associated autoantibodies, which is time-effective and increases the diagnostic and predictive values of the assay, comparing to single autoantibody detection. This multiplex assay was validated for detection of two autoantibodies i.e. IA-2A and GADA and compared to in-house IA-2A and GADA bridging ELISAs.

This study aims to gain an increased understanding of generalized anxiety disorder based on how the target group describe their experiences. The data was gathered through podcasts where people with GAD talked about their life situation, what strategies they use to manage general anxiety and what they think relieves general anxiety. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis where four main themes were developed; a constant worry, managing stigma, controlling or avoiding and only relive, not cure. These themes were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Gidden's theory of the risk society. The results show that people with GAD live with a constant anxiety that affects their entire life situation, such as their work, leisure, and social relationships. Their anxiety can be likened to an allergy to uncertainty as it´s triggered by something they cannot control. They feel stigmatized by others and feel that they often need to hide their stigma by living behind a facade. To deal with generalized anxiety, three different strategies are used, which are trying to control everything, avoiding anxiety by not exposing oneself to things that cause concern or by keeping oneself busy. However, these strategies can aggravate the condition but there are many things that can relieve general anxiety. The most prominent factors are medicine, therapy, emotional support and self-help such as exercise and meditation. But the results show that the symptoms persist despite great efforts and several treatments, which indicates that more research and more effective interventions are required. The study concludes that GAD is not only a problem that exists within the individual but also in interpersonal relationships and in the society. It also concludes that there must be a change in the structures of society regarding mental illness, and that interventions should not only be directed towards the individual but also towards the relatives. This because the results show that relatives are also affected and that their influence can both aggravate and improve the individual's condition. / Den här studien syftar till att få en ökad förståelse för generaliserat ångestsyndrom utifrån hur målgruppen själva beskriver sina upplevelser. Empirin samlades in genom poddar där personer med GAD berättade om sin livssituation, vilka strategier de använder för att hantera generell ångest och vad de anser lindrar generell ångest. Materialet analyserades genom en tematisk analys där fyra huvudteman togs fram; en konstant oro, hantera stigma, kontrollera eller undvika och endast lindra inte bota. Dessa teman analyserades utifrån Goffmans stigmateori och Giddens risksamhällesteori. Resultatet visar att personer med GAD lever med en konstant oro som påverkar hela deras livssituation, så som deras arbete, fritid och sociala relationer. Deras oro kan liknas med en allergi mot ovisshet då den triggas av sådant de inte kan kontrollera. De upplever sig stigmatiserade av andra och känner att de ofta behöver dölja sitt stigma genom att leva bakom en fasad. För att hantera generaliserad ångest används tre olika strategier vilka är att försöka kontrollera allt eller att undvika ångesten genom att inte utsätta sig för sådant som väcker oro eller att ständigt aktivera sig. Dessa strategier kan dock förvärra tillståndet, men det finns mycket som kan lindra generell ångest. De mest framträdande faktorerna är medicin, terapi, emotionellt stöd och självhjälp, som exempelvis meditation och träning. Resultatet visar dock att symtomen kvarstår trots stora ansträngningar och flertalet behandlingar vilket tyder på att mer forskning och effektivare interventioner krävs. Studien konkluderar att GAD inte enbart är ett problem som existerar inom individen utan även i mellanmänskliga relationer och i samhället som helhet. Därmed dras också slutsatsen att det måste ske en förändring i samhällsstrukturerna avseende psykisk ohälsa och att interventioner inte enbart bör riktas mot individen utan även anhöriga. Detta då resultatet visar att anhöriga också påverkas och att deras inflytande både kan förvärra och förbättra individens tillstånd.