The aim is to investigate and map the relationship between self-perceived work stress and self-rated activity balance in everyday life among young female nurses. The quantitative survey is made on 30 young female nurses aged 22-35, working in hospitals in south- and central Sweden. The questionnaire consists of estimation questions about the activity balance in everyday life and the experience of stress at work. The questionnaire consists of Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and the Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and seven demographic questions that are presented in tables and charts. The results show a positive correlation between OBQ and KEDS. As an occupational therapist has good knowledge about how to influence the activity balance in everyday life, preventive measures can be applied.

No description available.

Gymnasieungdomar upplever mycket stress, främst på grund av studier. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och tjejer är betydligt mer stressade än killar. Stress kan påverka studiemotivationen negativt och kan leda till studieavbrott som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Syftet var att kartlägga aktivitetsbalans och stress hos tjejer och killar på yrkesprogram inom gymnasiet. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomfördes med 50 respondenter på olika gymnasieskolor i södra Sverige. Spearmans rangkorrelationskoefficient (rho) användes för att analysera om det fanns något samband mellan aktivitetsbalans och stress. Majoriteten av respondenterna hade medelhög aktivitetsbalans (39) eller högre, det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i aktivitetsbalans mellan könen. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd stress mellan könen, tjejer upplevde mer stress än killar. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsbalans och upplevd stress hos tjejerna men inte hos killarna. Att möjliggöra för ungdomar att bibehålla eller förbättra aktivitetsbalans kan vara ett sätt att främja och förebygga stress och annan psykisk ohälsa. / High school youths experience a lot of stress, mainly because of studies. The mental illness among young people increases and girls are significantly more stressed than boys. Stress can affect the study motivation negatively and can lead to interruptions that delay entry into the labor market. The aim of the study was to survey occupational balance and stress among girls and boys at vocational programs in high school. A quantitative study in the form of a survey was conducted with 50 respondents at various upper secondary schools in southern Sweden. Spearman's rank correlation coefficient (rho)was used to analyze whether there was any relationship between occupational balance and stress. The majority of respondents had medium occupational balance (39) or higher, there was no statistically significant difference in occupational balance between the sexes. There was a statistically significant difference in perceived stress between the sexes, girls perceived more stress than boys. There was a statistically significant relationship between occupational balance and perceived stress in girls. To enable for young people to maintain or improve occupational balance can be a way to promote and prevent stress and other mental illness.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och de som arbetar inom kontaktyrken löper stor risk att utsättas för stress. Tre av tio lärare i förskoleklass, grundskolan och fritidshem har besvär relaterade till arbetet som i stor utsträckning är orsakad av stress. En individs aktivitetsbalans påverkar dennes hälsa och välbefinnande. Syftet var att beskriva lärares självskattade stress och aktivitetsbalans. Examensarbetet gjordes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med bakgrundsfrågor, frågor om stress och instrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Det var 57 respondenter som besvarade enkäten. Respondenterna skattade högre stress på arbetet än utanför arbetet. Respondenterna har en relativt låg aktivitetsbalans. Det finns ett signifikant negativt samband mellan stress och aktivitetsbalans. Det finns ingen signifikant skillnad mellan respondenterna med hemmaboende barn och utan hemmaboende barn, på variablerna stress på arbetet, stress utanför arbetet eller aktivitetsbalans. Arbetsterapeuter skulle kunna ge hälsofrämjande och förebyggande insatser till lärare, för att minska deras stress och bibehålla och förbättra deras aktivitetsbalans. Resultatet kan inte generaliseras då det är få respondenter, men det kan ligga till grund för vidare studier. / Mental illness increases in the society and those who works in contact professions have a high risk be exposed to stress. Three in ten preschool teachers, recreation instructors and compulsory school teachers have troubles related to the work, stress is a common cause. A person’s occupational balance influences health and well-being. The purpose was to describe self-rated stress and occupational balance among teachers and recreation instructors. A quantitative cross-sectional study which included demographic questions, questions about stress and the Occupational Balance Questionnaire (OBQ). There was 57 participants. The participants self-rated higher stress at work than outside work. The participants had a low occupational balanced. It was a negative correlation between stress and occupational balanced. It was no significant difference between those living with or without children, on the variables stress at work, outside work or occupational balanced. Occupational therapists can provide health promotional and prevention measures to teachers and recreation instructors to decrease their stress, maintain and improve their occupational balance. The results can not be generalize because of a low number of participants, but it can be used for future studies.

Syfte: Syftet med studien var att studera aktivitetsbalans och stress samt att studera relationen dem emellan. Metod: Respondenter värvades genom olika Facebookgrupper samt på författarnas Facebooksidor. Åttiofem enkäter skickades ut via Messenger och 66 enkäter med fullständiga data inkom. Respondenterna med fullständiga data var i olika åldersgrupper från 16 till 60 år. Enkäten innehöll sociodemografiska frågor, instrumenten OBQ 11 samt PSS-10. OBQ 11 mäter subjektiv aktivitetsbalans och PSS-10 mäter upplevd stress. Data bearbetades genom statistikprogrammet SPSS. Ett korrelationstest genomfördes för att analysera sambandet mellan OBQ 11 och PSS-10. För att jämföra de sociodemografiska grupperna genomfördes ett Mann-Whitney U-test. Resultat: En statistiskt signifikant negativ korrelation fanns mellan OBQ 11 och PSS-10, vilket visar på samband mellan aktivitetsbalans och stress. Fördelningen blev ojämn inom de sociodemografiska variablerna: kön samt om respondenterna hade barn eller ej och därför har ingen jämförelse mellan grupperna varit aktuell. Ingen signifikant korrelation fanns mellan de sociodemografiska grupperna och OBQ 11 eller PSS-10, men några mindre skillnader framkom. De som arbetar vid sidan av studierna skattade lägre aktivitetsbalans och stress än de som inte arbetade. Singlar skattade en högre aktivitetsbalans och en lägre stress än de som var i ett förhållande. Slutsats: Även om studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av ett litet urval visar studien på en trend mot att det finns ett samband mellan aktivitetsbalans och stress. Studien kan därmed ligga till grund för kommande forskning. / Occupational balance and stress among college students at a university in southern Sweden. - A cross-sectional study.  Aim: The aim was to study occupational balance and stress as well as the relationship between them. Method: Respondents were recruited through different Facebook-pages and through the authors Facebook-page. Eighty-five questionnaires were sent through Messenger and of those, 66 questionnaires with a full data set were included. The respondents with a full dataset were in the ages 16 - 60 years old. The questionnaire consisted of sociodemographic questions, OBQ 11 and PSS-10. OBQ 11 measures subjective occupational balance whereas PSS-10 measures perceived stress. The data was analyzed using the statistical program SPSS. A correlation-test was done to analyze the correlation between OBQ 11 and PSS-10. To compare the sociodemographic variables, a Mann - Whitney U Test was performed. Results: There was a statistically significant negative correlation between OBQ 11 and PSS-10, which supports the correlation between occupational balance and perceived stress. The distribution of the sociodemographic variables: gender and if the respondents had a child or not was erratical and therefore no comparison between them was performed. There was no significant correlation between the sociodemographic variables, however there were some small differences which could be identified. A lower occupational balance and a lower level of stress was identified in those who combined studies with work, compared to those who did not work. Further, those who were single experienced a higher occupational balance and a lower level of stress than those who were in a relationship. Conclusion: Although the results of the study are to be interpreted with caution due to the small sample size, it points to trends towards a correlation between occupational balance and stress. The study may therefore be used as a stepping-stone for future research.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Sammanfattning Mängden aktiviteter samt variationen av aktiviteter innefattar en individs aktivitetsmönster. Aktivitetsbalans är individens upplevelse av sitt aktivitetsmönster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva småbarnsmödrars upplevelse av aktivitetsbalans (med barn i åldrarna 6 månader till 5 år). Metod: Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlat datamaterial från en webbaserad enkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ-11]. Urvalet av deltagare gjordes genom bekvämlighetsurval baserat på en utvald facebookgrupp bestående av mödrar. Totalt svarade 303 mödrar. Data analyserades explorativt och presenterades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg grad av aktivitetsbalans mätt utifrån OBQ-11. Vidare visade resultatet, gällande relation mellan antal barn och aktivitetsbalans, att deltagare som skattat sig lägst var mödrar med tre barn. Slutsats: Studien visade att deltagarna skattade sig lägst gällande påståendena “Tillfredsställelse med disponering av tid för vila, återhämtning och sömn”,“Balans mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter” och “Balans mellan fysiska, sociala, mentala och vilsamma aktiviteter”. Sammanfattningsvis visade studien att deltagarna generellt upplevde bristande aktivietsbalans och därav finns ett intresse av fortsatta studier kring vilken typ av insatser eller strategier som kan möjliggöra aktivitetsbalans för småbarnsmödrar.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.

Abstrakt  Introduktion: Covid-19 pandemin påverkade många människors aktivitetsmönster, befintliga vanor och levnadssätt, däribland studenter som fick studera befintliga campusförlagda utbildningar på distans. Restriktioner medförde att studenter besökte färre platser och ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter och fysiska aktiviteter. Samtidigt ägnades mer tid åt stillasittande aktiviteter, mediekonsumtion och vila. Studier visar att studenter under pandemin upplevde minskad livskvalitet, ökade stressnivåer och sämre psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva studenters upplevelse av aktivitetsbalans i relation till upplevd hälsa efter covid-19 pandemin. Metod: Studien använde en kvantitativ metod, enkätundersökning med 38 deltagare som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av instrumenten the Occupational Balance Questionnarie (OBQ) och the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) samt egenkonstruerade frågor. Insamlad data analyserades genom en icke-parametrisk metod. Resultat: Resultatet visar att studenterna upplevde relativt god hälsa, men att aktivitetsbalansen skattades lägre efter pandemin. Positiva samband med högre nivåer av aktivitetsbalans och salutogen hälsa återfanns i stöd från studiekamrater och campusbaserade studier. Studenter som bodde tillsammans med någon skattade högre nivåer av aktivitetsbalans och hälsa, jämfört med ensamboende.  Slutsats: Pandemin har påverkat studenternas aktivitetsbalans och hälsa. Studien fann samband mellan aktivitetsbalans och hälsa i förhållande till studieform, boendeform och upplevt stöd från klasskamrater. / Abstract  Introduction: The covid-19 pandemic affected people’s occupational patterns, habits, and lifestyles, including students who had to study existing campus-based studies online. Restrictions meant that students visited fewer places and spent less time on social and physical activity. More time was spent on sedentary activities, media consumption and rest. Studies have shown that students experienced a reduced quality of life, increased stress levels and poorer mental health during the pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe students’ experience of occupational balance in relation to perceived health after the covid-19 pandemic. Method: A quantitative and a non-parametric method was used. 38 participants were included. The questionnaire consisted of the Occupational Balance Questionnaire and The Salutogenic Health Indicator Scale, as well as self-constructed questions.  Results: Students experienced relatively good health, but the occupational balance was possibly lower. Positive associations with higher levels of occupational balance and salutogenic health were found in support from classmates, campus-based studies and living together. Conclusions: Students' occupational balance and health was possibly affected after the pandemic. The study found relationships between occupational balance and health in relation to education form, living situation and their sense of support from classmates.