No description available.

Gymnasieungdomar upplever mycket stress, främst på grund av studier. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och tjejer är betydligt mer stressade än killar. Stress kan påverka studiemotivationen negativt och kan leda till studieavbrott som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Syftet var att kartlägga aktivitetsbalans och stress hos tjejer och killar på yrkesprogram inom gymnasiet. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomfördes med 50 respondenter på olika gymnasieskolor i södra Sverige. Spearmans rangkorrelationskoefficient (rho) användes för att analysera om det fanns något samband mellan aktivitetsbalans och stress. Majoriteten av respondenterna hade medelhög aktivitetsbalans (39) eller högre, det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i aktivitetsbalans mellan könen. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd stress mellan könen, tjejer upplevde mer stress än killar. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsbalans och upplevd stress hos tjejerna men inte hos killarna. Att möjliggöra för ungdomar att bibehålla eller förbättra aktivitetsbalans kan vara ett sätt att främja och förebygga stress och annan psykisk ohälsa. / High school youths experience a lot of stress, mainly because of studies. The mental illness among young people increases and girls are significantly more stressed than boys. Stress can affect the study motivation negatively and can lead to interruptions that delay entry into the labor market. The aim of the study was to survey occupational balance and stress among girls and boys at vocational programs in high school. A quantitative study in the form of a survey was conducted with 50 respondents at various upper secondary schools in southern Sweden. Spearman's rank correlation coefficient (rho)was used to analyze whether there was any relationship between occupational balance and stress. The majority of respondents had medium occupational balance (39) or higher, there was no statistically significant difference in occupational balance between the sexes. There was a statistically significant difference in perceived stress between the sexes, girls perceived more stress than boys. There was a statistically significant relationship between occupational balance and perceived stress in girls. To enable for young people to maintain or improve occupational balance can be a way to promote and prevent stress and other mental illness.

Syfte: Syftet med studien var att studera aktivitetsbalans och stress samt att studera relationen dem emellan. Metod: Respondenter värvades genom olika Facebookgrupper samt på författarnas Facebooksidor. Åttiofem enkäter skickades ut via Messenger och 66 enkäter med fullständiga data inkom. Respondenterna med fullständiga data var i olika åldersgrupper från 16 till 60 år. Enkäten innehöll sociodemografiska frågor, instrumenten OBQ 11 samt PSS-10. OBQ 11 mäter subjektiv aktivitetsbalans och PSS-10 mäter upplevd stress. Data bearbetades genom statistikprogrammet SPSS. Ett korrelationstest genomfördes för att analysera sambandet mellan OBQ 11 och PSS-10. För att jämföra de sociodemografiska grupperna genomfördes ett Mann-Whitney U-test. Resultat: En statistiskt signifikant negativ korrelation fanns mellan OBQ 11 och PSS-10, vilket visar på samband mellan aktivitetsbalans och stress. Fördelningen blev ojämn inom de sociodemografiska variablerna: kön samt om respondenterna hade barn eller ej och därför har ingen jämförelse mellan grupperna varit aktuell. Ingen signifikant korrelation fanns mellan de sociodemografiska grupperna och OBQ 11 eller PSS-10, men några mindre skillnader framkom. De som arbetar vid sidan av studierna skattade lägre aktivitetsbalans och stress än de som inte arbetade. Singlar skattade en högre aktivitetsbalans och en lägre stress än de som var i ett förhållande. Slutsats: Även om studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av ett litet urval visar studien på en trend mot att det finns ett samband mellan aktivitetsbalans och stress. Studien kan därmed ligga till grund för kommande forskning. / Occupational balance and stress among college students at a university in southern Sweden. - A cross-sectional study.  Aim: The aim was to study occupational balance and stress as well as the relationship between them. Method: Respondents were recruited through different Facebook-pages and through the authors Facebook-page. Eighty-five questionnaires were sent through Messenger and of those, 66 questionnaires with a full data set were included. The respondents with a full dataset were in the ages 16 - 60 years old. The questionnaire consisted of sociodemographic questions, OBQ 11 and PSS-10. OBQ 11 measures subjective occupational balance whereas PSS-10 measures perceived stress. The data was analyzed using the statistical program SPSS. A correlation-test was done to analyze the correlation between OBQ 11 and PSS-10. To compare the sociodemographic variables, a Mann - Whitney U Test was performed. Results: There was a statistically significant negative correlation between OBQ 11 and PSS-10, which supports the correlation between occupational balance and perceived stress. The distribution of the sociodemographic variables: gender and if the respondents had a child or not was erratical and therefore no comparison between them was performed. There was no significant correlation between the sociodemographic variables, however there were some small differences which could be identified. A lower occupational balance and a lower level of stress was identified in those who combined studies with work, compared to those who did not work. Further, those who were single experienced a higher occupational balance and a lower level of stress than those who were in a relationship. Conclusion: Although the results of the study are to be interpreted with caution due to the small sample size, it points to trends towards a correlation between occupational balance and stress. The study may therefore be used as a stepping-stone for future research.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.