Yttre krav i arbetet och upplevelse av att inte kunna möta dem är något som kan skapa stress och leda till utmattning och utbrändhet. Mediebranschen och journalister är under stora omställningar och sparkrav, ny teknik introduceras ständigt och hot om ett förändrat presstöd leder till ökad stress bland journalister. En webbenkät som skickats ut till 24 första- och andratidningar i Sverige där 194 journalister svarat har visat att det finns ett positivt samband mellan cynism och utmattning. Den visade också att det finns negativa samband mellan trivsel på jobbet och utmattning, samt mellan en spillover från jobb till privat/familjelivet och utmattning. Studien visar också att kvinnliga journalister i högre utsträckning upplever utmattning jämfört med män. De resultaten går i linje med tidigare forskning. Något som skiljer jämfört med tidigare forskning är att den här studien inte kunde visa på någon skillnad i grad av utmattning mellan journalister på första- och andratidningar, alltså mellan journalister på större och mindre tidningar. Trots en utbredd cynism för framtida jobb i branschen där många funderar på att byta bransch är majoriteten av de svarande positiva till jobbet som journalist.

<p>En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa. Enkätresultat visade signifikant negativ korrelation mellan organisatorisk cynism och affektiv commitment, men ingen korrelation med continuance commitment eller anställningstid. Enligt denna undersökning är det viktigt att skilja mellan affektiv commitment, som har ett samband med organisatorisk cynism, och continuance commitment, som inte har det.</p>

En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa. Enkätresultat visade signifikant negativ korrelation mellan organisatorisk cynism och affektiv commitment, men ingen korrelation med continuance commitment eller anställningstid. Enligt denna undersökning är det viktigt att skilja mellan affektiv commitment, som har ett samband med organisatorisk cynism, och continuance commitment, som inte har det.

Att vara fotbollstränare är stressfyllt, och efter en för lång period av stress kan denna leda till utbrändhet. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att en fotbollstränare blir utbränd. Ledarskapet skulle kunna vara en sådan orsak och det finns få studier med just den kopplingen, ledarskap och utbrändhet. Det finns olika typer av ledarskap, och vilken ledarskapsstil en tränare har är beroende av olika ledarskapsbeteenden. Ett specifikt ledarskapsbeteende skulle i sin tur kunna leda till olika grad av utbrändhet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbrändhet och ledarskapsbeteenden. 47 stycken tränare på elitnivå i Sverige har deltagit i studien. De har genomgått en enkätstudie, där de svarat på Maslach Burnout Inventory (för att mäta utbrändhet) och Leadership Scale for Sports (för att skatta sig själva som tränare). Resultatet visar att det finns en signifikant positiv korrelation mellan cynism och auktoritärt beteende. Det visar även att det finns en signifikant negativ korrelation mellan utbrändhetsvariabeln personlig framgång och två tränarbeteenden, träning och instruktion och socialt stöd. En möjlig tolkning av resultatet är att cynism och auktoritärt beteende är två olika sätt att distansera sig för att skydda sig mot allt för höga stressnivåer. Att personlig framgång har en negativ korrelation till träning och instruktion är negativt. Tränarna anser sig som bra tränare men visar genom LSS att de brister i en viktig del i att vara tränare, nämligen att träna och instruera spelarna.

A dissertação aborda as características metafísicas presentes no discurso contemporâneo sobre a sexualidade, oriundas da tradição filosófica e de sua interpretação por teóricos do gênero na atualidade. Busca também analisar a relação desta metafísica com o senso comum e com as políticas que se voltam para as minorias sexuais. Por este motivo, nossa análise engloba três níveis do discurso sobre a sexualidade: o discurso do senso comum, o discurso político e o filosófico. Em contrapartida, o trabalho propõe uma concepção de sexualidade como vontade de potência, recorrendo a Nietzsche e a autores como Deleuze e Guattari. A problematização do conceito de identidade é utilizada como pano de fundo da discussão, indicando sua relação com a crítica nietzschiana do sujeito, o niilismo e o cinismo. O cinismo é compreendido como o modo de funcionamento do niilismo passivo, interpretação que procuramos apoiar em autores como Slavoj iek e Vladimir Safatle. Tal questão será analisada trabalhando-se com a hipótese de que existe um aspecto niilista e cínico no movimento homossexual. / This dissertation analyses the metaphysical aspects of the discourse on sexuality, originated from the philosophical tradition and from the understandings of the contemporary theorics. We also indicate the relation of these metaphysical aspects in the common sense and in sexual minorities policies. Thus, our analysis encompasses three levels of the discourse on sexuality: the discourse of the common sense, the political and the philosophical discourses. On the other hand, the dissertation proposes a conception of sexuality as will to power, based on Nietzsches philosophy, as well as on Deleuzes and Guattaris works. The critique of the concept of identity is used as background for the discussion, indicating its relations to Nietzsches critique of the subject, the nihilism and the cynicism. Cynicism is here understood as an aspect of passive nihilism, based on authors as Slavoj iek and Vladimir Safatle. Such question will be analyzed working with the hypothesis that there is a nihilistic and cynical aspect in homosexual movement.

A dissertação aborda as características metafísicas presentes no discurso contemporâneo sobre a sexualidade, oriundas da tradição filosófica e de sua interpretação por teóricos do gênero na atualidade. Busca também analisar a relação desta metafísica com o senso comum e com as políticas que se voltam para as minorias sexuais. Por este motivo, nossa análise engloba três níveis do discurso sobre a sexualidade: o discurso do senso comum, o discurso político e o filosófico. Em contrapartida, o trabalho propõe uma concepção de sexualidade como vontade de potência, recorrendo a Nietzsche e a autores como Deleuze e Guattari. A problematização do conceito de identidade é utilizada como pano de fundo da discussão, indicando sua relação com a crítica nietzschiana do sujeito, o niilismo e o cinismo. O cinismo é compreendido como o modo de funcionamento do niilismo passivo, interpretação que procuramos apoiar em autores como Slavoj iek e Vladimir Safatle. Tal questão será analisada trabalhando-se com a hipótese de que existe um aspecto niilista e cínico no movimento homossexual. / This dissertation analyses the metaphysical aspects of the discourse on sexuality, originated from the philosophical tradition and from the understandings of the contemporary theorics. We also indicate the relation of these metaphysical aspects in the common sense and in sexual minorities policies. Thus, our analysis encompasses three levels of the discourse on sexuality: the discourse of the common sense, the political and the philosophical discourses. On the other hand, the dissertation proposes a conception of sexuality as will to power, based on Nietzsches philosophy, as well as on Deleuzes and Guattaris works. The critique of the concept of identity is used as background for the discussion, indicating its relations to Nietzsches critique of the subject, the nihilism and the cynicism. Cynicism is here understood as an aspect of passive nihilism, based on authors as Slavoj iek and Vladimir Safatle. Such question will be analyzed working with the hypothesis that there is a nihilistic and cynical aspect in homosexual movement.

Cette étude cherche à établir un rapport entre les nombreuses références positives à l’animal présentes dans le corpus cynique et une certaine conception de l’activité philosophique mise de l’avant par ces philosophes et, plus particulièrement, incarnée par la figure de Diogène de Sinope. Comme il le sera brièvement montré dans la première partie, l’animal est un concept pratiquement absent de la pensée grecque qui tend à penser l’unité du vivant. Il ne peut faire son apparition que dans un contexte moral afin de fonder les normes de l’agir proprement humain, et dans ce contexte, les références positives à l’animal sont plutôt rares. La position des philosophes cyniques, qui exhortent fréquemment les hommes à s’inspirer des animaux afin d’atteindre la vertu, est donc, à cet égard, excessivement singulière. Comment interpréter ce renversement de perspective où l’homme ne semble plus occuper la position intermédiaire entre les immortels et les bêtes? En examinant les thèses de Thierry Gonthier, d’Ovide Florès-Junior et de Marie-Odile Goulet-Cazé sur la question, la deuxième partie de cette étude nous mettra sur la voie de la rhétorique d’exhortation qui, nous le verrons, est constitutive même de la pratique philosophique cynique. Il reste cependant à déterminer à quoi, plus précisément, les philosophes cyniques exhortent leurs concitoyens et, ce qui est pour cette étude le nœud du problème, dans quelle mesure la figure de l’animal est-elle susceptible de nous renseigner. La troisième partie de cette étude portera ainsi sur l’idéal de sagesse cynique et sur la figure emblématique du mouvement, le chien. Nous tâcherons alors de montrer, en prolongeant les lectures qu’en ont faites Jean-Marie Meilland, D. Deleule et Peter Sloterdijk, que la valorisation de l’animal chez les cyniques ne doit pas être comprise comme un vil appel à la régression en l’animalité mais plutôt comme la promotion d’une singulière conception de l’activité philosophique. / This study tries to make a connection between the numerous positives references to animals in the cynic corpus and a certain conception of the philosophical activity as suggested by the Cynics and more precisely embodied by Diogenes of Sinope. As shown in the first section, the concept of the animal is practically absent in the classic Greek philosophy. It can only appear in a moral context which tries to establish the ethics and norms of human acts and in this context, positives reference to animals are rare. The Cynic’s position-- exhorting their fellow citizens to mimic animals as a means to acquiring virtue-- is in this regard exceptionally unusual. How do we interpret this radical change of perspective in which man seems to no longer occupy the intermediate position between gods and animals ? Following the theses of Thierry Gonthier, Olimar Florès-Junior and Marie-Odile Goulet-Cazé, the second section leads us on the path of the rhethoric of exhortation that is, an essential element of the Cynic’s practice. What actions the Cynic’s exhort their fellow citizens to ? And how the figure of the animal is able to exemplifies it? The third section discusses the cynic’s ideal of wisdom and their emblematic figure, the dog. We will finally demonstrate with the help of studies by Jean-Marie Meilland, D. Deleule et Peter Sloterdijk that the valorisation of the animal in the Cynic’s perspective must not be understood as a vile regression to animality but as a legitimate activity in and of itself.

Otillbörlig informationspåverkan är ett aktuellt problem för Sverige. I den här uppsatsen undersöks hur politiska aktörer kan använda desinformation för egen vinning och desinformationens påverkan i det deliberativa samtalet i en demokrati. Nordöstra Göteborgs förorter fokuseras, där desinformationskampanjen mot socialtjänsten vuxit fram och genomsyrat den politiska debatten. Nordöstra Göteborgs förorter fungerar här som ett praktiskt exempel på vad desinformation kan åstadkomma i en demokrati, hur samtalets narrativ kan övertas av falsk information, och hur detta kan skada ett samhälle sett utifrån aspekten demokratisk deliberation. I uppsatsen granskas djupgående rapporter kring LVU-kampanjens framfart, statistik om utsatta områdens politiska engagemang och tilltro till myndigheter och informationsutbyte. Vidare undersöks Partiet Nyans snabba avancemang i kommunfullmäktigevalet i nordöstra Göteborg 2022 och teoretiska ramverk appliceras kring hot mot en deliberativ demokrati, bandwagon-effekten och bekräftelsebiaser. Uppsatsen visar att LVU-kampanjen har skadat den politiska debatten i nordöstra Göteborgs förorter och att politiska aktörer kan använda desinformation för att öka sitt politiska inflytande. Vidare kan denna uppsats visa på hur desinformation generellt kan vara skadlig för en deliberativ demokrati.

Dans les années d’entre-deux-guerres, de nombreux intellectuels ont voyagé afin de circonscrire l’amplitude de la crise qui secouait le siècle au lendemain de la guerre. Céline et Döblin ont apporté une interrogation particulière et inédite de cette problématique. Les deux auteurs dans "Voyage au bout de la nuit" et "Babylonische Wanderung" ont utilisé le roman pour interroger ce qu’est être un homme, désormais. Une crise de la littérature s’est fait l’écho du désenchantement qu’a connu le monde, et les deux auteurs l’ont traduite par le biais de jeux romanesques, par le détournement de motifs relatifs au voyage, et de libertés prises avec les conventions esthétiques de la représentation du réel. En ouvrant les frontières du réel par l’emprunt de tonalité burlesque ou fantastique à une sphère surréelle, Céline et Döblin ont interrogé la nature imparfaite de l’homme. Ce travail s’efforce de mettre en exergue la singularité du regard des protagonistes sur le monde sondant un dépassement du réel dans leurs nombreux voyages, traduisant l’esprit d’expérimentation au centre de la pensée des années d’entre-deux-guerres au niveau politique, idéologique, médical et scientifique, et a défini leur style. Face au spectre large des monstruosités que révèle l’expérimentation du réel et de la sphère surréelle, Céline et Döblin ont proposé la posture cynique. Deux options cyniques, d’un écrivain à l’autre, celle du cynique antique et celle du cynique moderne, émergent de leurs voyages et de leurs expérimentations. Il ressort de ce travail la mise en évidence de l’incarnation littéraire de la crise du roman par l’analyse de l’expérimentation de cet au-delà du réel prégnant des fondements d’une crise de l’humanisme. / During the interwar years, many intellectuals have travelled to delimit the impact of the crisis that shook the century in the aftermath of the World War I. Celine and Döblin brought an unprecedented and particular questioning on this issue. In "Voyage au bout de la nuit" and "Babylonische Wanderung" both authors used the novel to question what it means to be a human being, from this moment. A Literature crisis has echoed the disenchantment known by the post-war world and both authors translated it through fictional games, through the diverting of travel-related patterns and through liberties taken with the aesthetic conventions of representations of reality. Opening the boundaries of reality by burlesque or fantastic tonalities borrowed from a surreal sphere, Celine and Döblin questioned the flawed nature of the human kind. This work aims at underlining the singularity of the characters’ look upon the world and how they explored a reality surpassing during their numerous travels. By doing so, they expressed the experimentation spirit that dominated the thought in the interwar years at different level (political, ideological, medical, scientific etc.), and this, contributed to define their literary style. Facing the wide range of monstrosities revealed both by the experimentation of reality and by the surreal sphere, Celine and Döblin offer a cynical position. Two cynical options, from one author to the other, stand out from their travels and experiences: the antic one and the modern one. This work highlights the literary embodiment of the novel crisis by analysing how is made the experience of going beyond reality, which pioneers significantly the foundations of the crisis of humanism values.

Syfte: Vi vill med vår studie utforska hur utbrett missnöje är på arbetsplatser. Genom att studera det psykologiska kontraktet vill vi förklara hur det påverkar missnöje när kontraktet bryts. Metod: Vår studie är en kvalitativ metod med en abduktivt forskningsstrategi. Vi har utfört både kvalitativa intervjuer och enkäter för att samla in vårt empiriska datamaterial. Teoretiska perspektiv: Vi har grundat vår teori inom psykologiska kontrakt, organisationscynism och kommunikation. Dessa tre områden har vi relaterat till vårt insamlade empiriska material Empiri: Vi har intervjuat tre stycken personer på tre olika företag  inom företagsledning för att få ett perspektiv på hur arbetsgivare upplever missnöje på arbetsplatsen. Intervjuerna har vi sedan kompletterat med enkäter från 91 stycken respondenter som vi slumpmässigt har valt ut. Resultat: Studien har visat att missnöje är ett utbrett problem på arbetsplatser. Vi anser att arbetsgivare inte uppmärksammar missnöje i den bemärkelsen de borde göra. Enligt vår studie visar det sig att arbetstagare har fler förväntningar på arbetsgivaren än vad denne tror och att arbetstagare också känner mer missnöje över arbetsgivarens agerande än vad arbetsgivaren är medveten om. Slutligen kan vi konstatera att arbetsgivare borde arbeta mer aktivt med psykologiska kontrakt och att uppmärksamma när missnöje uppstår. Stort Tack! / Purpose: The purpose with this study is to create an understanding in how widespread dissatisfaction is in worklife. By studying the psychological contract we want to understand how dissatisfaction appears when the contract has been broken. Methodology: The study has a qualitative and abductive approach. We have collected our empirical data through qualitative interviews and forms. Theoretical perspectives: Our theoretical material has been grounded in theories about the psychological contract, organizational cynicism and communication. These three areas have we connected with our empirical data. Empirical foundations: We have done three interviews with three people with leading position at different companies to get their view on the matter of dissatisfaction. As a complement to the interviews we have done questionnaire studies to understand the perspective of the employees. Conclusion: The result of the study has shown us that dissatisfaction is a widespread problem in the workplaces. We argue that the employer does not give enough attention to this type of matter and that they should. Our results show us that the employee have more expectations, so called psychological contracts, than the employer is aware of. Also we have seen that the employer’s way to act has been a strong contributor to the employee’s dissatisfaction, which therefor needs to be considered. Finally we can establish that the employers should work more active with psychological contract and give more attention to dissatisfaction.   Thank you!