Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur skolelever kan påverkas av prestationskrav och hur de kan hantera detta samt om hur eventuella skillnader mellan tjejer och killar kan se ut. Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. En del forskare menar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar i Sverige idag har försämrats och att det kan vara kopplat till samhällets stigande välfärd samt andra samhällsförändringar, vilket kan ha bidragit till orealistiska krav på livet och välbefinnandet. Studien har en hermeneutisk ansats. Relevanta forskningsartiklar och rapporter analyserades genom tematisk analys. I studien användes prestationskrav, stress, hanteringsstrategier, kapabilitet och genus som några teoretiska utgångspunkter.  Resultat som framkom i studien visar att prestationskrav ofta finns närvarande i skolan och är något som påverkar eleverna i olika utsträckning. Studiens slutsatser handlar om att skolan anses vara bättre på att generera stress än vad den är på att ge verktyg för att hantera den. Eleverna hanterar kraven på olika sätt som kan ha positiv eller negativ utgång. Viktiga faktorer för elevernas hantering av skolgången är inflytande och kontroll samt stöd från omgivningen såsom lärare, föräldrar, familj och vänner.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades sedan med transkribering och analyserades därefter genom temaanalys. Resultat: Studenters upplevda prestationskrav presenterades i fyra olika temaområden: egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Studenter upplevde prestationskrav från sina klasskamrater bland annat i form av kravet att prestera lika bra som dem. Kravet från sig själva kom då studenterna hade höga ambitioner och hade svårt att känna sig nöjda med det de presterade. Omgivningen påverkade studenternas upplevda prestationskrav i den mån att de kände sig pressade till att klara av studierna och bevisa att de kan och är duktiga. Skolan och lärarna satte krav på studenterna genom kursplaner, studieanvisningar och kursmål. På sina praktikplatser upplevde de ett krav på prestation då de blev bedömda men även då praktikplatserna krävde mer än vad skolan förberett dem på. Implikation: Att ha kunskap om studenters upplevda prestationskrav är viktigt då det skulle kunna bidra till att minska prestationskraven hos studenter genom hälsofrämjande åtgärder. Detta skulle då även bidra till ett främjande av ungdomars psykiska hälsa.

This study is focusing on how organizational culture affects motivation and perceived pressure to perform within the audit industry, as this is a field of knowledge where relatively little research has been done. Organizational culture is, according to existing research, an integral variable for organisations and their success. It is mirrored, amongst other ways, in the relationships between the employees of an organisation, and in how they act. Organizational culture can affect the level of employee motivation and by extension their ability to perform. It is essential to understand in which ways organizational culture affect employees.The study is limited to the four largest auditing firms: EY, Deloitte, PwC and KPMG. The audit industry is characterized by a high level of pressure, which can be a contributing factor in raising the perceived demands to perform. High demands to perform can lead to dysfunctional behaviour.The study is based on a quantitative method, and a questionnaire was used for the gathering of data. The survey is based on a previously established concept. The data was analysed using a theory that comprises the variables of the study: organizational culture, motivation and perceived pressure to perform.When processing the data through factor analysis, it appeared to explain three different components of organizational culture. These components are the social, the result oriented and the risk taking aspects. They were analysed as separate variables. The results showed that when employees find the organizational culture to be more social, they feel less pressure to perform and they exhibit more inner motivation. The result of the study establishes the importance of the social aspects of organizational culture within the four larges auditing firms.

Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats. Utifrån den explorativa förundersökningen, den teoretiska referensramen ochempirin har en analys gjorts. De viktigaste slutsatserna är följande:Trenden angående vilka sorters program som används idag är klar; allt fler optionsbaseradeincitamentsprogram får lämna plats till förmån för aktierelaterade incitamentsprogram.Storägare vill se en fortsatt trend i användandet av incitamentsprogram, medan småägare villse en större återhållsamhet. De viktigaste önskemålen är att programmen skall leda tilllångsiktigt aktieägande, kräva en egeninvestering, medföra en risk samt varaprestationsbaserade. Storägarna lyfter inte fram ett specifikt program som de önskar atttrenden går mot medan Aktiespararna gärna ser att fler börjar använda aktiesparprogrammet.En annan trend som ägarna vill se är att styrelseledamöterna äger aktier. För att åstadkommadetta ser vissa ägare att syntetiska aktier är ett bra alternativ medan andra föredrar ”riktigaaktier”. Ägarna ser gärna att anställda och styrelsen äger aktier då det skapar kongruensmellan deras och aktieägarnas mål. / Uppsatsnivå: D

Prestation i olika former är en aspekt av människans arv. I dagens samhälle är prestation väl integrerat i många delar av en människas liv men kanske framförallt relaterat till arbetslivet. I arbetslivet är en hög prestation ofta något som eftersträvas och med en ökad konkurrens kan anställdas prestationer bli bidragande faktorer för konkurrenskraft och goda resultat. Detta sätter även press på att medarbetare ska prestera och det är denna press som kommer vara en av studiens tyngdpunkter: Prestationskrav.Upplevda prestationskrav, höga som låga kan i sin tur resultera i antingen önskvärda eller ofördelaktiga utfall i prestationen. Det finns mycket forskning på vad höga prestationskrav har för effekter. Denna studie ämnar dock att fokusera på hur individens upplevda prestationskrav kan komma att påverkas vilket studeras utifrån tre perspektiv: individ, arbetsgrupp samt organisation. För det individuella perspektivet utformades en variabel som mäter individens inre och yttre motivation. Arbetsgruppen representeras i denna studie utav två stycken variabler: stöd och samarbete medan organisationskultur fick företräda organisation. För denna kvantitativa undersökning agerade Norrlandsoperan i Umeå case.Studien visar att alla fyra variabler uppvisar effekter på individens upplevda prestationskrav. Dock i varierande grad. Den största effekten på individens upplevda prestationskrav visar sambandet mellan social organisationskultur och upplevda prestationskrav. Resultatet indikerar att en social organisationskultur minskar individens upplevda prestationskrav vilket knyter an till Podsakoff, Ahearne & Mackenzie (1997) vars studie hävdar att hjälpsamma beteenden och samarbete i arbetsgrupper är ett grundläggande lyckokoncept för prestation. I likhet med social organisationskultur visar sig arbetsgruppen som representeras av variablerna stöd och samarbete ha en betydelsefull effekt på hur individen upplever prestationskrav. Effekterna av sambanden ovan är alla av den natur att prestationskraven upplevs mindre i arbetsgrupper som visar gott samarbete och stöd samt i en social organisationskultur.

<p>This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.</p><p>The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.</p>

This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school. The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.

Kreativitet är ett populärt begrepp som frekvent förekommer i arbetslivet. Trots begreppets popularitet varierar förutsättningar till att vara kreativ mellan arbetsplatser, och många medarbetare upplever att de inte får utlopp för sin kreativitet i sin arbetsroll. Den föreliggande studiens syfte låg därmed i att undersöka hur olika förutsättningar kan påverka kreativiteten. De två frågeställningar som besvarades var: a) Kan individers kreativa prestation manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? b) Kan individers självskattade kreativitet manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? En experimentell studie utfördes med totalt 89 deltagare randomiserat fördelade i två grupper. Experimentgrupp 1 hade totalt 47 deltagare, varav 23 kvinnor (48.9%) och Experimentgrupp 2 hade totalt 42 deltagare, varav 15 kvinnor (35.7%). Experimenten genomfördes individuellt och enskilt med en deltagare åt gången. De mätinstrument som användes var Guilfords (1967) Alternative Uses Task för att mäta kreativitet och Mini-IPIP6 för att även kontrollera för personlighetsdrag. Det aktuella föremålet i Alternative Uses Task var en kaffemugg som deltagarna skulle komma på alternativa användningsområden till. Experimentgrupp 1 fick ett prestationskrav att komma på minst 15 alternativ samt uttalad tidspress. Experimentgrupp 2 utförde samma kreativa uppgift, men hade inget prestationskrav och ingen uttalad tidspress. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS och de analysverktyg som användes var Pearsons korrelation (r), oberoende t-test och Repeated Measures ANOVA. Resultaten visade 1) att Experimentgrupp 1 producerade fler kreativa idéer än Experimentgrupp 2, men att Experimentgrupp 2 hade signifikant högre kreativ kvalitet på sina idéer än Experimentgrupp 1. Vidare visade resultaten 2) att manipulationen inte hade en signifikant effekt på den självskattade kreativiteten när personlighetsdraget Openness kontrollerades för. / Creativity is a popular term that frequently occurs in the working life. Despite its popularity, the possibility to be creative varies a lot between work places, and many employees feel that they do not have a creative outlet in their work role. The purpose of the present study was to examine how different conditions could affect creativity. The two questions that this study intended to answer was: a) Can individuals' creative performance be manipulated by performance requirements during explicit time constraint? b) Can individuals' self-rated creativity be manipulated by performance requirements during explicit time constraint? An experimental study was conducted with a total of 89 participants randomly distributed into two groups. Experimental group 1 had a total of 47 participants, of which 23 women (48.9%) and Experimental group 2 had a total of 42 participants, of which 15 women (35.7%). The experiments were conducted individually with one participant at a time. The measuring instruments used were Guilford's (1967) Alternative Uses Task to measure creativity and Mini-IPIP6 to control for personality. The current item used in Alternative Uses Task was a coffee mug that the participants were assigned to write down as many alternative uses for as possible. Experimental group 1 had a performance requirement to write down a minimum of 15 alternative uses and an explicit time constraint. Experimental group 2 did the same task, but without performance requirement and no explicit time constraint. The collected data was analysed with IBM SPSS and the tools used for the analyses was Pearson's correlation (r), independent t-test and Repeated Measures ANOVA. The results showed a) that Experimental group 1 produced a higher number of creative ideas than Experimental group 2, but that Experimental group 2 had a significantly higher creative quality on their ideas than Experimental group 1. Further the results showed b) that it was not possible to manipulate the self-rated creativity when the personality trait Openness was controlled for.

Studenter tolkar och hanterar upplevelser och problem olika. Något som kan påverka studenters tolkningar och hantering är deras personlighet. Syftet med studien är att undersöka studenter vid Örebro universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, och socialt stöd, i relation till benägenhet till olika copingstrategier. Vidare är syftet att undersöka om personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är en bidragande faktor till studenternas skilda upplevelser. Data samlades in genom enkäter som publicerades på sociala medier och fanns tillgängliga för studenterna. Totalt 226 studenter svarade på enkäten. Enkäten bestod av frågor från etablerade mätinstrument. Resultatet visar att studenterna upplever måttlig stress och mycket socialt stöd. Studenterna var mer benägna att använda copingstrategier vid låga prestationskrav samt lågt socialt stöd. Studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd och benägenhet till användning av copingstrategier påverkas delvis av de olika personlighetsdimensionerna. Slutsatsen är att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är delvis en anledning till studenters skilda upplevelser och hantering av stress. / Students interpret and handle experiences and problems differently. Something that can affect students’ interpretations and management is personality. The study’s purpose is to examine students at Örebro University interpretations of stress, both general stress and performance requirements, and social support, in relationship to coping strategies. Further, the purpose is to see if personality dimensions from five-factor theory affect students’ experiences of stress in relation with coping strategy. Data were collected through surveys that were published on social media for the students, and consists of questions from established measuring instruments. 226 students answered the questionnaire. Results showed that students experience average stress, and high social support, and tend to use coping strategies for low performance requirements and low social support. Personality dimensions from the five-factor theory partly affect the interprets of general stress, performance requirements and social support, and tendencies of using coping strategies. The conclusion is that personality dimensions from five-factor theory is partly a reason why students’ interpretations and stress management differ.

Introduktion: Skolrelaterad stress är ett växande folkhälsoproblem som verkar som riskfaktor för unga personers psykiska ohälsa. Prestationer, relationer, krav samt tankar om framtiden beskrivs orsaka skolrelaterad stress. Socialt stöd är en resurs för hälsa och välbefinnande. Stressrelaterade sjukdomar kan leda till ökade samhällskostnader till följd av sjukskrivningar samt utebliven sysselsättning. Syfte: Syftet med studien är att studera det sociala stödets inverkan på skolrelaterad stress hos gymnasieelever i årskurs tre inom Västra Götalandsregionen samt om det skiljer sig åt mellan gymnasieprogram och kön. Metod: I en kvantitativ tvärsnittsstudie rekryterades 168 elever (&gt;18 år) genom ett bekvämlighetsurval. Data samlades in via ett webbaserad enkätformulär och analyserades genom T-test och Chi-Square test samt korstabeller och deskriptiv statistik. Resultat:Den genomsnittliga stressnivån i studiepopulationen är 1.83 på en skala 0–3. Störst andel elever upplever medel stressnivå (48.8%) och det urskiljs skillnader mellan könen ochgymnasieprogrammen. Ledande orsak till skolrelaterad stress anges vara egnaprestationskrav (58%) och det finns en korrelation mellan prestationskrav och stressnivå. Vidare uppger 23.2% vara omedvetna om stöd i skolan och det finns skillnader mellan gymnasieprogrammen. Slutsats: Studien ger indikatorer på att skolrelaterad stress är ett växande problem och framtida forskning bör undersöka bakomliggande orsaker till elevers egna höga prestationskrav, detta i syfte att förebygga stress samt främja elevers hälsa och välbefinnande. / Introduction: School-related stress is a growing public health problem that acts a risk factor for mental illness in young people. Achievements, relationships, demands and thoughts about the future have been described as causes of school-related stress. Social support is a resource for health and wellbeing. Stress-related illness can increase the social costs because of sick leave and unemployment. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of social support on school-related stress in third-year secondary school students in Västra Götalandsregionen and whether it differs between secondary school programs and gender. Methods: In a quantitative cross-sectional study, 168 students (&gt;18 years) where recruited through a convenience sample. Data were collected through a web-based questionnaire and analyzed using T-test and Chi-Square tests as well as crosstabulations and descriptive statistics. Results: The average stress level in the study population is 1.83 on a scale 0-3. The largest percentage of students (48.8%) experience a medium level of stress and there are differences between the sexes and the secondaryschool programs. The leading cause of school-related stress is reported to be individual performance expectations (58%) and there is a correlation between performance expectations and stress level. Furthermore, 23.2% state that they are unaware of support at school and there are differences between the secondary school programs. Conclusion: The study provides indicators that school-related stress is a growing problem and future research should investigate underlaying reasons for the students’ individual highperformance expectations with the aim of preventing stress and promoting health and wellbeing.