No description available.

No description available.

Forskning tyder på att faktorer som exempelvis personlighetsdrag, kön, ålder, relationsstatus och erfarenhet kan påverka en individs risktolerans. Det förekommer dock tvetydigheter om hur olika faktorer påverkar risktolerans. Denna studie undersökte vilka bakgrundsvariabler och personlighets­dimensioner som relaterade till risktolerans samt vilka variabler som var mest avgörande för att kunna förklara den totala variationen av risktolerans. Studien hade tre frågeställningar. I studien deltog 133 högskolestudenter. Deltagarna fick besvara en enkät bestående av Shafers personality scale som mäter de grundläggande personlighetsdimensionerna enligt femfaktorteorin samt 13-item instrument som mäter risktolerans. Studiens frågeställningar besvarades med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient och en stegvis multipel linjär regressionsanalys med forward selection. Korrelationerna visade att män, ekonomistudenter och privatsparande hade högre risktolerans än kvinnor, övriga ämnesområden och icke-privatsparade. Neuroticism korrelerade negativt med risktolerans. Samma variabler var mest avgörande och kunde förklara 28% av den totala variationen i risktolerans bland högskolestudenter. Det diskuterades att intresse och kunskap möjligen inverkade på risktolerans.

The aim of this study is to increase our knowledge about the correlation between personality andself-esteem. A survey containing two instruments was spread through Facebook. The first instrument was a translation of Rosenberg's self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) that measured the degree of self-rated self-esteem. The second instrument was a self-formulated personality test that measured the degree of extraversion and every facet of this personality trait.The questions answered in this study are (1) if there is a correlation between self-esteem and extraversion, (2) how strong the correlations are between self-esteem and the individual facets of extraversion, (3) which facets that have a significant impact on self-esteem and lastly (4) how high the internal consistency of the instruments used in this study is. All data was processed in SPSS and to answer the questions correlation- and regression analyzes as well as Cronbach's alpha were used.The study reports two results - one that includes all questions in the survey and one that only includes questions that were considered to have high internal consistency according to Cronbach's alpha. Both results show a correlation between extraversion and self-esteem. The first result showsa correlation between self-esteem and the facets activity level, warmth, assertiveness and positivefeelings, but to different degrees. The second result shows a correlation between self-esteem and every facet. Both results show that the facets positive feelings and assertiveness significantly correlateswith self-esteem, but the second result shows that the activity level also significantly correlates withself-esteem. Both instruments showed high internal consistency measured with Cronbach's alpha. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla.En enkät innehållande två instrument spreds via plattformen Facebook. Det första instrumentet var en översättning av Rosenbergs self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) som mätte graden av självskattad självkänsla. Andra instrumentet var ett egenformulerat personlighetstest som mätte graden av extraversion samt varje fasett inom denna personlighetsegenskap. De frågeställningar som besvaras i denna undersökning är (1) ifall det finns ett samband mellan självkänsla och extraversion,(2) hur starka sambanden är mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion, (3) vilka fasetter som har en betydelse för självkänsla samt (4) hur hög den interna konsistensen är hos de instrument som använts. All data behandlades i SPSS och för att besvara frågeställningarna användeskorrelations- och regressionsanalyser samt Cronbachs alfa. Studien redovisar två resultat - ett som inkluderar alla frågor i enkäten och ett som endast inkluderar de frågor som ansetts ha hög internkonsistens enligt Cronbachs alfa. Båda resultaten visar ett samband mellan extraversion och självkänsla. Första resultatet visar samband mellan självkänsla och fasetterna aktivitetsnivå, värme,bestämdhet och positiva känslor, men i olika hög grad. Andra resultatet visar samband mellan självkänsla och samtliga fasetter. Båda resultaten visar att fasetterna positiva känslor och bestämdhet har ett signifikant samband med självkänsla men andra resultatet visar även att aktivitetsnivån har ettsignifikant samband. Båda instrumenten visade hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa.

Från tidigare perspektiv om intelligens har en ny form av synsätt växt fram; emotionell intelligens (EI). Fokus ligger på att förstå och hantera sina och andras känsloförnimmelser. Två grenar av EI har formats för hur man kan tolka begreppet. EI som förmåga (AEI: Ability emotional intelligence) och EI som personlighet (TEI: Trait emotional intelligence). Femfaktorteorin delar in personlighet i fem olika dimensioner (utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet). Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Studien är en sambandsstudie med tvärsnittsdata, där 78 deltagare (33 män och 45 kvinnor) besvarade ett frågeformulär, som innehöll mätinstrumentet Mini-IPIP, som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin och the assessing emotions scale, som mäter AEI. Resultatet visade att dimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet hade ett positivt samband med EI. En slutsats som dras är att det finns ett begränsat samband mellan EI och personlighet i denna studie. Framtida forskning bör fortsätta undersöka relationen för att få ett definitivt svar om begreppens samröre. / From previous perspectives on intelligence, a new form of approach has emerged; emotional intelligence (EI). The focus is on understanding and managing one´s and other´s emotional sensations. Two branches of EI have shaped on how to interpret the concept. EI as ability (AEI: Ability emotional intelligence) and EI as personality (TEI: Trait emotional intelligence). The five-factor theory divides personality into five different dimensions (extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness). The purpose of this study is to investigate the relationship between emotional intelligence and personality. The study is a correlation study with cross-sectional data, where 78 participants (33 men and 45 women) answered a questionnaire containing the Mini-IPIP, which measures the dimensions from the five-factor theory, and the assessing emotions scale, which measures AEI. The results showedthat the dimensions agreeableness, conscientiousness and openness had a positive connectionwith EI. There is limited connection between EI and personality in this study. Future research should continue to examine the relationship in order to get a definitive answer about the concepts' connection with each other.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan personlighetsdrag och lycka. Studien ämnade även undersöka om det finns skillnad mellan kvinnors och mäns lycka och om det finns skillnad i lycka beroende på utbildningsnivå. I studien har ordet lycka ersatts med subjektivt välbefinnande som definieras som individens egen uppfattning om det egna välbefinnandet. En enkät utformades utifrån de validerade och välanvända självskattningsskalorna Mini-IPIP Scales, som mäter personlighet utifrån femfaktorteorin, och WHO-5 för att mäta subjektivt välbefinnande. Studien omfattar 200 deltagare mellan 18 och 87 år, av vilka var 163 kvinnor, 35 män och två som identifierar sig som annat. Ingen signifikant skillnad hittades gällande könsidentifikation eller utbildningsnivå i relation till subjektivt välbefinnande. Däremot visade resultaten att det fanns samband med vissa personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Extraversion visade på ett måttligt positivt samband och samvetsgrannhet ett litet positivt samband. Neuroticism hade ett starkt negativt samband med subjektivt välbefinnande. Därav kan slutsatsen dras att det finns ett samband mellan vissa personligheter och SVB. Extroverta och samvetsgranna personligheter skattar sig lyckligare medan personligheter med hög neuroticism skattar sig mindre lyckliga. / The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality traits and happiness. The study also intended to investigate whether there is a difference between women's and men's happiness and whether there is a difference in happiness depending on the level of education. In the present study, the word happiness has been replaced by subjective well-being, which is defined as the individual's own perception of their own well-being. A questionnaire was designed based on the validated and well-used self-report scales Mini-IPIP Scales, which measures personality based on The Five Factor Theory, and WHO-5 to measure subjective well-being. The study included 200 participants between 18 and 87 years old, of whom 163 were women, 35 men and two who identify as other. No significant difference was found regarding gender identification or educational level in relation to subjective well-being. However, the results showed that there were associations with certain personality traits and subjective well-being. Extraversion showed a moderate positive relationship and conscientiousness a small positive relationship. Neuroticism had a strong negative relationship with subjective well-being. Therefore, it can be concluded that there is a relationship between certain personalities and SWB. Extroverted and conscientious personalities rate themselves as happier, while personalities with high neuroticism rate themselves as less happy.

The relationship between personality trait change and major life events is currently undergoing extensive investigations within the field of personality psychology. A debate has risen regarding whether or not major life events can bring about trait change, and how typical trait change patterns over the adult lifespan can be explained. It is valuable to understand how traits change because they predict important future outcomes. The Five-Factor Theory described by McCrae and Costa (2008a) states that traits are purely biological entities, and trait change is explained to result from processes of intrinsic biological maturation, unaffected by life events. This thesis reviewed the literature regarding the relationship of trait change and life events, and the research of potential biological bases of traits in the brain together with a brain developmental perspective of intrinsic maturation. Gaining an insight in the relationship between personality traits and the brain is a goal within a young field of research called personality neuroscience, and an agenda of the Five-Factor Theory. Major life events do cause trait change, but the relationship is complex. A brain developmental perspective of intrinsic maturation did not entirely correspond with patterns of typical trait change in young adulthood. The Five-Factor Theory is challenged and modifications are suggested. Neurobiological correlates of five-factor traits reveal issues and potentials for future research.

AbstractAuthor: Sofie JakobssonCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPeriod: Spring 2012Key words: Job ads, Professional Communicator, Public Relations Officer, Trait Theory, Five Factor Theory, Big Five, personal traits, work tasks.Title: The Independent Specialist. A study of requested personal types in Professional Communicators.Number of pages: 35Purpose/ Aim: The study aims to evaluate what kind of personality type that would make a good fit for a Professional Communicator. The study examines personal traits and work tasks that are presented in job ads for Professional Communicators in Sweden today. From this material the author wants to calculate what kind of personal type that characterize the profession with the help of the Big Five theory.Material/ Method: Quantitative research method based on job ads.Main results: The study shows that personal traits that employers look for in Professional Communicators today are mainly traits from the Conscientiousness group with characteristics such as independent, structured and planning. The second biggest personality group is Extraversion where personal traits like driving, outgoing and social were put. The results also indicate that the professional should enjoy working independently but also be able to cooperate with other people. A big part of the profession involves tasks which are of a producing nature which indicates that a talent or personality that fits for that kind of tasks is to prefer.

Studenter tolkar och hanterar upplevelser och problem olika. Något som kan påverka studenters tolkningar och hantering är deras personlighet. Syftet med studien är att undersöka studenter vid Örebro universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, och socialt stöd, i relation till benägenhet till olika copingstrategier. Vidare är syftet att undersöka om personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är en bidragande faktor till studenternas skilda upplevelser. Data samlades in genom enkäter som publicerades på sociala medier och fanns tillgängliga för studenterna. Totalt 226 studenter svarade på enkäten. Enkäten bestod av frågor från etablerade mätinstrument. Resultatet visar att studenterna upplever måttlig stress och mycket socialt stöd. Studenterna var mer benägna att använda copingstrategier vid låga prestationskrav samt lågt socialt stöd. Studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd och benägenhet till användning av copingstrategier påverkas delvis av de olika personlighetsdimensionerna. Slutsatsen är att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är delvis en anledning till studenters skilda upplevelser och hantering av stress. / Students interpret and handle experiences and problems differently. Something that can affect students’ interpretations and management is personality. The study’s purpose is to examine students at Örebro University interpretations of stress, both general stress and performance requirements, and social support, in relationship to coping strategies. Further, the purpose is to see if personality dimensions from five-factor theory affect students’ experiences of stress in relation with coping strategy. Data were collected through surveys that were published on social media for the students, and consists of questions from established measuring instruments. 226 students answered the questionnaire. Results showed that students experience average stress, and high social support, and tend to use coping strategies for low performance requirements and low social support. Personality dimensions from the five-factor theory partly affect the interprets of general stress, performance requirements and social support, and tendencies of using coping strategies. The conclusion is that personality dimensions from five-factor theory is partly a reason why students’ interpretations and stress management differ.

Arbetstillfredsställelse och informellt lärande är två välstuderade ämnen men otillräckligt medstudier har undersökt sambandet dem emellan. En orsak kan vara att arbetstillfredsställelse faller inom ramen för psykologi och informellt lärande faller inom ramen för pedagogik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Då tidigare studier tyder på personlighet har betydelse för både arbetstillfredsställelse och informellt lärande har vi valt att addera personlighet som modererande en variabel, för att se hur sambandet påverkas. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom webbaserade frågeformulär bestående av 66 påståenden. Frågeformulären bestod av fyra instrument, IPIP-30 (ämnad att mäta personlighetsdimensionerna), instrument för informellt lärande på arbetsplatsen (LPW), instrument för arbetstillfredsställelse och instrument för Work-Life-Balance (COPSOQ) och bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning, distans under covid-19, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats och allmänt hälsotillstånd).  Totalt deltog 225 personer i studien (M = 34år, SD = 12, räckvidd 18–69 år, 91,5% kvinnor). Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet påvisar signifikans till arbetstillfredsställelse separat, men har ingen interaktionseffekt på sambandet mellan våra två huvudvariabler, vilket innebär att personlighet inte har någon modererande effekt på relationen mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Vår slutsats är att informellt lärande verkar ha en betydande roll för arbetstillfredsställelsen och att fortsatta studier på området uppmuntras. / Job satisfaction and informal learning are two well-studied subjects, but insufficient studies have examined the relationship between them both. An explanation could be that job satisfaction being within the framework of psychology and informal learning being within the framework of pedagogy. The purpose of the present study is to investigate the relationship between job satisfaction and informal learning. As previous studies indicate personality is important for both job satisfaction and informal learning, we have chosen to add personality as a moderating variable, to see how the relationship is affected. A quantitative method was used and data collection was done through web-based questionnaires consisting of 66 statements. The questionnaires consisted of four instruments, IPIP-30 (intended to measurepersonality dimensions), instruments for informal learning in the workplace (LPW),instruments for job satisfaction, instruments for Work-Life-Balance (COPSOQ) and general questions (age, gender, education, distance during covid-19, personnel responsibilities, years at current workplace and general state of health). A total of 225 people participated in the study(M = 34 years, SD = 12, range 18-69 years, 91.5% women). The results testify to a positively significant relationship between job satisfaction and informal learning. Neuroticism,extraversion, and conscientiousness demonstrate significance to job satisfaction separately, but have no interaction effect on the relationship between our two main variables, meaning that personality has no moderating effect on the relationship between job satisfaction and informal learning. Our conclusion is that informal learning seems to play a significant role in job satisfaction and that further studies in this area are encouraged.