Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.

<p>Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?</p><p>Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.</p><p>Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är krävande, både genom fysiska och psykiska utmaningar. Enbetydande orsak till misstag och felbedömningar inom vården är stress. Dessa misstag kan ivärsta fall leda till vårdskador. Det har visat sig att nyutexaminerade sjuksköterskor rentorganisatoriskt har en bild av vården som besvärlig och med både hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonal. Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar att för att uppfyllakärnkompetensen säker vård krävs att sjuksköterska har färdigheten att hantera stress.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelsen av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor inom somatisk slutenvård.Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie av tio kvalitativa studier. Enkvalitativ innehållsanalys enligt Ella Danielsson (2017) utfördes.Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex koder och två teman. De tre mest förekommandestressfaktorer är bristfällig kunskap; hög arbetsbörda; samt osäkerhet kring yrkesrollen. Viljan att hoppa av yrket; ångest och sömnsvårigheter är de tre mest förekommande upplevelserna av stress. Konklusion: Förekomsten av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor är universellt men upplevelsen och stressfaktorer skiljer sig åt.Att stressen kan påverka patientsäkerheten är ett betydande problem och insatser för att minimera stressen hos den nyutexaminerade sjuksköterskorna och på så sätt stärka patientsäkerheten är nödvändigt för en fungerande sjukvård, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Därför krävs det att utbildningen förbereder sjuksköterskan på yrkesrollens många krav och en arbetsplats som tillhandahåller någon form av mentorskap / Background: The nursing profession is demanding, both through physical and mental challenges.A major cause of mistake and misjudgements in healthcare is stress. Worst case scenario, these mistakes can lead to healthcare injuries. It has been found that newly graduated nurses have a purely organizational picture of care as both difficult and with both high workload and lack of care staff. The Swedish Association (2017) deem that in order to fulfill the core competence safe care it is required that the nurse has the skill to handle stress.The Aim: To describe the experience of stress in newly graduated nurses working at hospitals. Method: A literature review of ten qualitative articles was conducted. To analyse the material a qualitative content analysis by Ella Danielsson (2017) was performed.Results: The compilation of the material generated six codes and two themes.The three mostcommon stressors are high workload; insufficient knowledge and uncertainty about theprofessional role. The three most common experiences of stress is desire to leave the profession; anxiety and difficulty sleeping.Conclusion: Stress among newly graduated nurses is universal, but the experience of it and the stress factors differ. The fact that stress can affect the patient safety is a significant problem and efforts to minimize the stress among newly graduated nurses and thus strengthen patient safety isnecessary for a functioning healthcare system, both in Sweden and worldwide. Therefore, it is required that the education prepares the nurses for the many demands and challenges that comes with the license and that they provides some kind of supervision from their workplace

<p>Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor</p><p>Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''.</p><p>Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas.</p><p>Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.</p>

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''. Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas. Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär