Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas. Dock var det tydligt att arbetsbelastning, arbetsklimat och förändring var de mest påverkande stressfaktorerna oberoende av lärarens arbetssituation eller bakgrund. Det fanns endast en faktor som verkade ha en betydande påverkan gällande lärares upplevelse av stressfaktorer. Denna faktor bestod av om lärarna arbetade på en friskola eller en kommunal skola, där de kommunala lärarna påverkades i betydligt större utsträckning av stressfaktorerna jämfört med friskolelärarna. Det är av intresse att i vidare studier genomföra en undersökning baserad på lärare i kommunala skolor och lärare i friskolor. Detta för att kunna urskilja vad det är som gör att friskolelärare enligt denna studie påverkas mindre av stressfaktorer. Det är även av interesse att undersöka andra faktorer i lärarens arbetssituation som inte denna studie berör för att vidare försöka hitta källor som bidrar till en ökning av lärares upplevelse av stressfaktorer.

Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det av största vikt att förbygga stress bland befolkningen då det kan orsaka flertalet olika sjukdomar. I föreliggande studie används begreppet stress utifrån ett psykologiskt tillstånd som är en del av en genomgående process mellan individen och dess (studie/arbets-)miljö. Studiens syfte är att redogöra för stress i relation till examinationsmoment, vilka faktorer och i vilken utsträckning de påverkar. Studien syftar även till att undersöka skillnader i stress inför examinationsmoment mellan studenter som till vardags känner sig stressade respektive icke stressade. Metodvalet utgår ifrån en kvantitativ ansats där en enkätundersökning har genomförts utifrån ett bekvämlighetsurval till den ämnade populationen studenter, vid Mälardalens Högskola. Resultaten visade att mer än hälften av studenterna känner sig stressade i sin vardag och nio av tio känner stress inför examinationsmoment. Prestationskrav, tidsbrist och kunskapsbrist var de faktorer som flest studenter ansåg påverka deras stress inför tentamenstillfällen. Resultaten visade även att de studenter som är stressade i sin vardag löper 14,5 gånger större risk att även känna stress inför tentamenstillfälle. I ett försök att förklara stressens komplexa samspel mella individ och miljö har ansträngnings- och belöningsmodellen samt krav-kontroll och stödmodellen använts.

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver därför tydlig vägledning då erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebär en obalans mellan krav som ställs och förmågan att hantera dessa. Ökade krav på arbetet visar på högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskors första arbetstid var förknippad med stress. Två teman framkom i resultatet, stressfaktorer hos nyutexaminerade sjuksköterskor och konsekvenser av stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning behövs för att utveckla sjuksköterskeutbildningen så att nyutexaminerade sjuksköterskor är väl förberedda för att kunna hantera stress i yrkesrollen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.

Bakgrunden tar upp tidigare studier att intensiwårdspatienter utsätts kontinuerligt for stress,   höga ljudnivåer och störd sömn, som tillsammans kan leda till en utveckling av IVA syndromet.   Syftet med studien var attkartlägga larmstarter från teknisk apparatur och andra störande     ljud på en intensiwårdsavdelning. Metoden var en observationsstudie dagtid under tre     dagar på två intensiwårdssalar och larmstartsprotokoll användes, for att dokumentera   varje larmstart från teknisk apparatur. En ljudnivåmätare användes ftir att få en uppskattning av decibel på larmstarter från     den tekniska apparaturen. Resultaten belyser att teknisk   apparatur såsom respiratorer, stod for 262larmstarter (cirka 33yo), övervakningsutrustning   som mäter invasivt blodtryck, for 175 larmstarter (cirka 22%o) och saturationlarm ftir 143   larmstarter (cirka 18o/o) av alla larmstarter i studien. Ett medelvärde påvisar 0,72larmstarter   per minut. Andra frekvent störande ljudfaktorer tas också upp i studien, som kan medfora en   ökad ljudnivå fiir patienterna på intensiwårdsavdelningen. Mätningarna visade att respiratorerna och sprutpumparnas larmstarter stod     ft)r de högst uppmätta decibelnivåerna på   80 decibel.

No description available.

En av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsuppgifter är att tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov och säkerställa patientsäkerheten. God omvårdnad handlar om att främja hälsa och lindra lidande genom att ta del av patientens livsvärld och genom att möta patienten i samtal. Genom mötet och samtalet kan sjuksköterskan skapa en relation med patienten och ge patienten den behövda omvårdnaden. Idag utsätts många sjuksköterskor för stress och hög arbetsbelastning, vilket gör att patientomvårdnaden och patientsäkerheten brister. Den höga arbetsbelastningen gör att omvårdnadsuppgifter blir nedprioriterade och det vårdande mötet mellan patienten och sjuksköterskan uteblir. Detta kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterade stressfaktorer påverkar omvårdnaden av patienter och patientsäkerheten. Studien utgår från tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna är granskade och sammanställda enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. I resultatet identifierades två huvudteman med respektive subteman. Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterade stressfaktorer var kommunikation med patienten och mellan professioner samt tidsbrist. Det framgick även hur sjukhusledningen och organisationen påverkade sjuksköterskans förmåga till omvårdnad och patientsäkerheten genom brist på kontroll och hög arbetsbelastning. Diskussionen belyser problematiseringar och reflektioner om hur omvårdnaden påverkas av till exempel kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Skillnader mellan den psykiska och den somatiska vården diskuteras och hur utebliven information till patienten kan påverka patientsäkerheten. Detta lyfts fram men hjälp av vårdvetenskaplig litteratur och artiklar. Även hållbar utveckling tas upp och hur bättre kommunikation på arbetsplatsen skulle kunna reducera sjuksköterskans stressnivå och leda till en patientsäkrare vård.

Akut insjuknande patienter söker vård via akutmottagningen där bedömning av patientens hälsotillstånd sker vilket benämns som triagering. Akutmottagningens miljö utmärks av ett hektiskt arbetstempo som kan upplevas främmande och skrämmande för den inkomna patienten. Den stressiga miljön kan påverka det fysiska, psykiska och emotionella välmåendet och trigga stresspåslaget hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av stressfaktorer på en akutmottagning. Metoden genomfördes som en litteraturstudie genom strukturerade sökningar efter vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat vilket skapade en ökad förståelse för problemområdet. Utifrån tio resultatartiklar genererades fyra teman som berörde stressfaktorer ur olika aspekter. De teman som uppkom var Miljöns påverkan, Psykisk påverkan, Väntetid och brist på information samt Sjuksköterskans påverkan. En betydande slutsats från resultatet är att sjuksköterske - patientrelationen är en viktig del i att förbättra patientens upplevelse och för att patienten ska känna förtroende, tillit samt solidaritet till sjuksköterskan. Lärdom från litteraturstudien kan utvinnas och sjuksköterskan kan erhålla bättre förutsättningar att bemöta patienten. / Acutely ill patients seek care through the emergency department, where assessment of the patient's health status occurs which is called triage. The environment of the emergency department is characterized by a hectic work pace that may feel foreign and frightening for the incoming patient. The stressful environment may influence the physical, mental and emotional well-being of the patient and trigger stress. The aim of this study was to investigate the patient's experience of stress factors at an emergency department. The method emerged as a literature study through structured searches for scientific articles, which were analyzed and compiled in a result that created a greater understanding of the problem. Based on the results of ten articles, four themes were generated which referred to stressors from different aspects. The themes that emerged was the environmental impact, psychological impact, waiting time and lack of information and the nurse impact. A significant conclusion from the result is that the nurse–patient relationship is an important part of improving the patient experience and make the patient feel confidence, trust and solidarity to the nurse. Knowledge from the literature study can be extracted which may improve the nurse’s encounter with the patient.

Många undersökningar visar att det finns en växande ohälsa hos elever till följd av skolrelaterad stress. Flera av rapporterna pekar dessutom på att flickor i högre utsträckning än pojkar lider av åtminstone fysiska stressymptom. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om gymnasieungdomar upplever stress i skolan, vilka faktorer som bidrar till denna stress samt upplevda symtom av stress. Vidare vill jag se om det finns skillnader i hur flickor och pojkar reagerar på stress och om de stressas av samma faktorer eller inte. Slutligen vill jag jämföra elevernas upplevelse av stress med hur lärare uppfattar elevernas upplevelse av stress. Undersökningen är kvantitativ och en enkät delades ut till lärare och en till elever vid en gymnasieskola i en norrlandskommun. Resultaten av båda enkäterna bekräftar att det finns en stor upplevelse av skolrelaterade stress hos gymnasieungdomar. Lärare och elevers uppfattning om vilka faktorer som orsakar stress är höga krav på den egna prestationen, höga krav från föräldrar, höga eller otydliga krav från lärare, bristande stöd och återkoppling från lärare, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Däremot när det gäller de symptom som elever uppvisar till följd av skolrelaterad stress uppger eleverna att flickor i mycket högre grad än pojkar upplever stressrelaterade symptom medan lärare uppfattar att pojkar uppvisar fler symptom på stress än vad flickor gör. Förslag på vad som kan göras i förebyggande syfte för att minska stress är bland annat samplanering för att undvika att eleverna överhopas av examinationer vid samma tidpunkt och en tydlighet gentemot elever om vad som krävs för ett visst betyg.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.