Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvården och är skyldig att ge god och kvalitetssäker omvårdnad. Stress är ett sätt förmänniskan att öka sin beredskap för att hantera krävande situationer, men vid långvarig stress sker en negativ påverkan på individen. Sjuksköterskor är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige och stressen kan i sin tur ha inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetslivet. Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. Artikelgranskning gjordes genom modifierad granskningsmall medpoängsystem. Femton artiklar inkluderades och 7 exkluderades. Nyckelord identifierades och sammanställdes i kategorier och kategorier. Resultat: Sjuksköterskor var en stressad yrkesgrupp och stress påverkade omvårdnadsarbetet och vårdkvaliteten negativt. Faktorer som upplevdes som stressande var arbetsmiljöfaktorer, etisk stress, engagemang och motivation, arbetserfarenhet och utbildning, arbetstillfredsställelse, krav, kontroll och belöning. Slutsats: En stressad sjuksköterska är varken förenligt med god och kvalitetssäkeromvårdnad, eller med svensk lagstiftning. Genom att förbättra förutsättningarna och förhållandet för sjuksköterskan kan förhållandet för patienten förbättras. / Background: Nurses have a central role in the nursing care context within the healthcare system and is required to provide nursing care of good quality. Stress is a way for the human beings to increase their preparedness to deal with demanding situations, but stress during a prolonged period of time has a negative impact on the individual. Nurses are among the most stressed out professionals in Sweden and stress may in turn have an impact on the nursing care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experiences of stress in the workplace. Methods: The present study is a descriptive literature review. The searches were preformed in the databases PubMed and PsycINFO. Quality appraisal was done with a modified template with a scoring system. Fifteen articles were included and 7 articles were excluded. Keywords were identified and compiled into themes and categories. Results: Nurses were exposed to a lot of stress which negatively affected the nursing care and the quality of care. Stress was affected by stressors such as working environment, ethical stress, engagement and motivation, working experience and education, job satisfaction, demand, control and reward. Conclusion: A nurse that is stressed out is neither compatible with care of good quality nor with the Swedish law. By improving the working conditions for nurses the conditions for the patient may be improved.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande i dagens samhälle, inte minst för sjuksköterskor då den ökade arbetsbelastningen gör att tid för återhämtning och reflektion får allt mindre utrymme. Stressen medför såväl fysiska som psykiska besvär, vilket påverkar sjuksköterskan både yrkesmässigt och privat. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer i sjuksköterskans arbete som orsakar stress. Metod: En litteraturstudie som baseras på totalt tio vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultatartiklarna valdes ut efter en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Academic Search Premier. Resultat: I resultatet visas olika faktorer som orsakar stress i sjuksköterskans arbete och dessa struktureras upp i två huvudteman; (1)Bristande socialt stöd och (2)Arbetsbelastning och krav. Till huvudtema (1) tillkommer ett undertema; Relation och kommunikation med kollegor och chefer. Till huvudtema (2) tillkommer tre underteman; (1)Omorganiseringar, tidsbrist och för lite resurser, (2)Ålder och erfarenhet samt (3)Bristande kontroll och delaktighet. Diskussion: Det sociala stödet är av stor betydelse i sjuksköterskans arbete då känslan av att vara en enhet ökar arbetsglädjen samt gör att stressen blir lättare att hantera. För att öka upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete är det även viktigt för sjuksköterskor att känna att de är delaktiga i olika beslut på arbetsplatsen, men många sjuksköterskor menar att det är svårt att få sin röst hörd. Den omfattande yrkesrollen kan göra att känslan av begriplighet försämras men samtidigt kan oförutsägbarheten vara stimulerande. På grund av de olika stressfaktorerna kan det vara svårt att helt följa de kompetenser som krävs av sjuksköterskan. / Background: Stress is a common occurrence in today's society, especially for nurses when the increased workload decreases the space for recovery and reflection. Stress causes both physical and psychological disorders, which affect nurses both professionally and privately. Aim: The aim of this study is to elucidate the factors in the nurse's work that causes stress. Methods: A literature review based on a total of ten scientific articles, three of which qualitative and seven quantitative. Results articles were selected by a systematic literature search in the databases CINAHL and Academic Search Premier. Results: The result shows various factors that cause stress to the nursing profession and these are structured into two main themes: (1)Lack of social support and (2)Workload and requirements. Main theme (1) has one sub-theme: Relationships and communication with colleagues and managers. Main theme (2) has three sub-themes: (1)Organisational Change, lack of time and lack of resources, (2)Age and experience, and (3)Lack of control and participation. Discussion: Social support is of great importance to the nursing profession as the feeling of being a team increases job satisfaction and makes the stress easier to handle. To enhance the experience of meaningfulness in their work, it is important for nurses to feel that they are involved in various decisions in the workplace, but many nurses believe that it is difficult to get their voices heard. The extensive professional role can deteriorate the sense of comprehensibility, but the unpredictability can at the same time be stimulating. Because of the different stress factors it can be difficult to fully comply with the competencies needed by the nurse.

Denne studien retter fokus på en gruppe som i liten grad har vært gjenstand for forskning tidligere; Barnefamilier der den ene forelderen er norsk statsborger og den andre forelderen er utenlandsk statsborger og hvor Utlendingsdirektoratet (UDI) har gitt avslag på søknad om familieinnvandringstillatelse. Det som er spesielt med disse familiene er at de allerede har bodd sammen i Norge og fått barn. Deretter har den ene parten blitt nødt til å forlate landet. UDI gir avslag i familieinnvandringssaker dersom ikke alle kravene som utlendingsloven stiller er oppfyllt eller ved brudd på loven. Media har laget reportasjer om flere familier som har fått slike avslag og hvor familiemedlemmene har blitt adskilte. Reportasjene har pekt på ulike konsekvenser for familiene; praktiske, økonomiske og helsemessige problemer. Studiens mål har vært å beskrive noen viktige konsekvenser avslagene har gitt for barna. Det ble benyttet halvstrukturert kvalitative intervjuer som metode. Studiens åtte informanter er alle mødre og den omsorgstakeren som ble igjen alene i Norge med barna etter at fedrene måtte forlate landet. Analysen tar utgansgpunkt i mødrenes beskrivelser av barnas reaksjoner. Sentrale funn viser at mødrene og barna ble sterkt påvirket av adskillelsen med fedrene. Barna viste stor sorg og mødrenes viste svekket foreldrefunksjon. En konsekvens av dette var at barna utviklet negativ atferd i form av regresjon, selvskading, seperasjonsangst, aggresiv oppførsel og tvangstanker. Disse funnene kan forklares med tilknytningsteorien som viser sammenhengen mellom separasjon fra en nær omsorgstaker og risiko for negativ atferdsutvikling. Tilknytningsteorien hevder også at redusert foreldrefunksjon kan bidra til utvilkling av negative tilknytningsmønster som i sin tur kan påvirke barnas atferdsutvikling negativt. Adskillelsen fra far og den endrede omsorgssituasjon utgjøre to risikofaktorer for barnet. Barn som utsettes for mange risikofaktorer på samme tid har stor sansynlighet for å utvikle negativ atferd. Denne nye livssituasjonen var en direkte følge av UDIs avslag. Når man ser dette i lys av den utviklingsøkologiske teori, så er avslaget en ytre faktor som eksisterer på makronivået som påvirker barnet som befinner seg på mikronivået. Studien peker på at UDI ikke foretar en individuell vurdering av barnets særegne situasjon, behov og omsorgssituasjon, men vurderer barnets beste på et generellt grunnlag. I flere tilfeller må barnets beste vike for innvandringsregulerende hensyn. Dette er i strid med et barneperspektiv som mener at man må ta utgangspunkt i barnets beste ut i fra barnets ståsted, og ikke ut ifra voksnes perspektiv. / <p>2018-10-04</p>

Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om orsaker till och hantering av stressfaktorer som förskollärare kan möta i deras arbetsmiljö. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilka stressfaktorer beskriver förskollärarna att de upplever i förskolan? Hur hanterar förskollärarna de stressfaktorer som de beskriver? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att nå fram till vårt resultat. Urvalet var åtta verksamma förskollärare med en stor variation i både ålder och verksamma yrkesår. Vi har använt oss av metodansatsen IPA och teorin KASAM för att kategorisera och tolka resultatet utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet av studien visar att förskollärarna upplever flera stressfaktorer i deras arbetsmiljö som de hanterar på olika sätt. De främsta stressfaktorer som förskollärarna beskriver är stora barngrupper, hög ljudnivå och många kringuppgifter. Våra slutsatser av studien är att det krävs en hög känsla av begriplighet för att förskollärarna ska kunna sortera den information som de dagligen utsätts för. För att kunna göra vardagen och alla dess utmaningar på förskolan hanterbar så behöver förskollärarna ta till egna erfarenheter samt yttre resurser för att undvika att stressnivån ska öka. Trots hög arbetsbelastning och höga krav så är den mest meningsfulla uppgiften att lägga energi och engagemang på att vara en trygghet för barnen. / This study aims to contribute knowledge about the causes and management of stressors that preschool teachers may encounter in their work environment. The questions that the work is based on are: What stress factors do preschool teachers describe that they experiencein preschool? How do preschool teachers deal with the stressors they describe? We have used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to reach our result. The selection was eight active preschool teachers with a large variation in both age and active professional years. We have used the method approach IPA and the theory KASAM to categorize and interpret the results based on the concepts of comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The results of the study show that preschool teachers experience several stressors in their work environment which they handle in different ways. The main stressors that the preschool teachers describe are large groups of children, highnoise levels and many ancillary tasks. Our conclusions from the study are that a high sense of comprehensibility is required for preschool teachers to be able to sort the information to which they are exposed on a daily basis. In order to make everyday life and all its challenges at the preschool manageable, the preschool teachers need to use their own experiences as well as external resources to avoid the stress level increasing. Despite a high workload and high demands, the most meaningful task is to put energy and commitment into being a security for the children.

Syftet med vår studie var att ta reda på om och på vilket sätt arbetsförmedlare känner stress genom anställningsotrygghet. Vi valde att fokusera på de arbetsförmedlare som fortsatte arbeta på arbetsförmedlingen efter att januariavtalet slöts och omorganiseringen av arbetsförmedlingen startade.    Metoden som vi använde var kvalitativ metod och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Det var sju arbetsförmedlare som deltog i studien och vi genomförde två fysiska intervjuer och fem telefonintervjuer.    Det huvudsakliga resultatet i studien är att de flesta av våra respondenter känner av både stress och anställningsotrygghet, framför allt i förhållande till att politiska beslut kan förändra både anställning samt arbetsuppgifter / The purpose of our study was to find out if and in what way employment agents feel stress through job insecurity. We chose to focus on the employment agents who continued to work at the employment services after the january agreement was concluded and the reorganization of the employment services started.   The method we used was a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect our empirical material. Seven employment agents participated in the study and we conducted two physical interviews and five telephone interviews.   The main result in the study is that most of our respondents do feel stressed and have a feeling of job insecurity mainly to the fact that political decisions have the power to change both the employment and the assignments of the work.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet. / Syftet med följande arbete är att ta del av specialpedagogers uppfattningar, upplevelser och kunskaper om barn och stress. Därigenom kan vi få en ökad kunskap om hur vi identifierar barn som är stressade, om olika stress- och skyddsafaktorer samt hur vi i skolan kan arbeta med stressförebyggande åtgärder. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om barn och stress. Vidare ger arbetet en uppfattning om hur specialpedagoger upplever barn och stress, hur det förebyggande arbetet ser ut och den specialpedagogiska kompetensen. Med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod tar vi del av specialpedagogernas upplevelser, uppfattningar och kunskaper

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer. Slutsatser: Resursbrist var den största och mest frekventa stressfaktorn hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna ge en god omvårdnad genom att ha tillräckliga resurser inom personal- och material och en god arbetsmiljö för att inte riskera att äventyra patientsäkerheten. / Background: Stress is a natural part of life, but long-lasting stress can become pathological. It is important to take the issue of stress seriously in order to prevent burnout and other illnesses. Studies showed that nurses working at hospitals felt stressed and showed signs of burnout, and nurses at bigger hospitals had higher levels of perceived stress compared to nurses working at smaller hospitals and in other care forms. Purpose: The purpose of this literature review was to identify stress factors among nurses working at hospitals.Method: The result of this literature review was based upon Goodman’s seven steps by reviewing articles based on quantitative empiric studies. Result: The following themes were identified as stress factors: Bad working conditions, problems with the staff, individual and social factors, levels of knowledge and work assignments, and emotional and ethically difficult situations.Conclusions: Lack of resources was the biggest and most frequent stress factor among nurses working at hospitals. It is important to create means to give good care through enough resources regarding staff and materials, and a good working environment not to risk the safety of the patients.

Sjuksköterskor väljer att lämna yrket på grund av rådande arbetsvillkor. I den kliniska verkligheten är det högt arbetstempo samtidigt som krav och ansvar över patienten måste uppfyllas. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en hög stressbelastning vilket ger konsekvenser på hälsan och ökar benägenhet att vilja lämna professionen. Sjuksköterskans kärnkompetens handlar om att främja patientens hälsa och lindra lidande samtidigt som den egna hälsan ska skötas så förmågan att ge en god vård inte äventyras. En komplex problematik för den enskilde individen och samhället. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av orsaker till stress i arbetet bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som använts är en litteraturöversikt över befintligt forskningsläge där både kvalitativa och kvantitativa studier har sammanställts. I databearbetningen framkom tre teman, Känsla av otillräcklighet, Känsla av utsatthet och utanförskap samt Individen i professionen. Resultatet visar att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ett flertalstressfaktorer och att det verkar vara en allmängiltig upplevelse runt om i världen i denna yrkesgrupp. Upplevelser av orsaker till stress visades i samband med rollanpassning, klinisk kompetens, hantering av palliativ vård, konflikter, brist på stöd, mobbning, arbetsbelastning samt schema. Ålder, yrkeserfarenhet och karaktärsdrag påverkade upplevelsen av arbetsrelaterad stress och det framgick att vissa grupper av nyutexaminerade sjuksköterskor har en ökad sårbarhet. Dessa kunskaper är viktiga för att utveckla strategier som kan minska stressrelaterad ohälsa i denna yrkesgrupp och föra yrket mot en mer hållbar utveckling. / Nurses choose to leave the profession because of prevailing working conditions. In the clinical reality, it is a high workload, while demands and responsibilities over the patient must be fulfilled. Newly graduated nurses experience high rate of stress load, which have consequences on their health and increases the tendency for wanting to leave the profession. The core competence of the nurse’s is about promoting the patient’s health and alleviating suffering while at the same time managing their own health so that the ability to provide good care is not compromised. A complex problem for the individual and society. The purpose of the study was to investigate experiences of causes of stress in the work of newly graduated nurses. The method used is a literature review of the existing research situation where both qualitative and quantitative studies have been compiled. In the data processing, three themes could be revealed, Feeling of inadequacy, Feeling of vulnerability and exclusion and The person in the profession. The result shows that newly graduated nurses experience a number of stress factors and that it seems to be a universal experience around the world in this professional group. Experiences of causes of stress were shown in connection with role adaptation, clinical competence, management of palliative care, conflicts, lack of support, bullying, workload and schedule. Such as age, professional experience and character traits affected the experience of work-related stress and it emerged that certain groups of newly graduated nurses have an increased vulnerability. These insights are important for developing strategies that can reduce stress-related ill-health in this professional group and lead the profession towards a more sustainable development.

Bakgrund: Föräldraskapet inkluderar fysiska och mentala utmaningar, vilket kan vara påfrestande för båda föräldrarna. Då peripartum depression (PPD) drabbar modern kan både föräldraskapet och upplevelsen av att vara förälder påverkas negativt. Faderns upplevelser av situationen då modern drabbas av PPD innebär ofta ett lidande även för honom, vilket är ett perspektiv som länge försummats. Syfte: Att beskriva fäders erfarenheter av föräldraskapet då modern drabbats av peripartum depression. Metod: En litteraturstudie innehållandes tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod, utvalda genom systematiska sökningar i flera databaser. Analysen utfördes med en kvalitativ analysmodell, där jämförelser av likheter och skillnader genererade teman och subteman. Resultat: Fäderna påverkades främst av partnerns PPD genom att de upplevde utmaningar i faderskapet och behovet av stöd från samhället efterfrågades. Följande teman och subteman identifierades, (1) Utmaningar i faderskapet, subteman: Effekten av att inte vara förberedd, PPDs påverkan på familjelivet och Möjligheter till anknytning. (2) Samhällets inverkan, subteman: Stödbarriärer - Hinder att övervinna förnödvändigt stöd och Behovet av stöd och resurser. Konklusion: Ett begrepp genomsyrade studiens samtliga teman; barriärer. Fäder stötte på flera hinder som motverkade ambitionen att vara den fadersfigur de ville vara. Dessa barriärer har formats utifrån samhälleliga normer samtur ett vårdsystem som påvisar brister gällande kunskap och förståelse för PPDs inverkan på familjelivet, samt inkludering av fadern, den bortglömda föräldern. / Background: Parenting includes physical and mental challenges, which can be stressful for both parents. As peripartum depression (PPD) affects the mother, both parenting and the experience of being a parent can be negatively affected. The fathers’ experiences of the situation when the mother suffers from PPD often mean suffering even for him, which is a perspective that has long been neglected. Aim: To describe fathers' experiences of parenthood when the mother suffered from peripartum depression. Method: A literature study involving ten scientific articles of qualitative method, selected through systematic searches in several databases. Analysis was carried out using a qualitative analysis model where comparisons of similarities and differences generated themes and sub themes. Result: Fathers were primarily affected by their partner’s PPD by experiencing challenges in paternity and the need for support from society was highlighted. Following themes and sub themes were identified, (1) Challenges in paternity, sub themes: The impact of not being prepared, PPD´s impact on family life and Opportunities for Attachment (2) Societal impact, sub themes: Support barriers – Obstacles to overcome for necessary support and The need for support and resources. Conclusion: A concept permeated all the themes of the study; Barriers. Fathers encountered several obstacles that thwarted the ambition to be the father figure they wanted to be. These barriers have been constructed by societal norms as well as from a care system that demonstrates a lack of knowledge and understanding of PPD's impact on family life and the inclusion of the father, the forgotten parent.