Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research. Moreover, the work is based on four interviews with three class teachers and a school nurse in order to illustrate their experiences of what stresses children at school. In order to get a good base for the work the children's participation was of utmost importance to get a good base for the work, therefore questionnaires were given to 89 children in class 4 and 5. The results of the questionnaires showed that children had little or no knowledge of the stress concept. They associate it most often with lack of time and having to hurry. Children can be stressed just like adults. In addition, stress levels differ greatly between them, which means that some children feel more stress-tolerant than others. The conclusion that can be drawn from this study is that the child's environment affects the child, school and home being the greatest stress factors.                                                                                           Keywords: Children under stress, stress, stressor, stress handling.

<p>Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete.</p><p>Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.</p>

<p>I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn. För att täcka av våra teman valde vi att använda oss av en halvstrukturerad intervjuform där vi framförallt utgick ifrån barnens svar, men även hade förberett oss med förslag på egna frågor. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta stycken barn. Vårt resultat bygger på dessa åtta barns individuella upplevelser av stress. Våra slutsatser är att det är tankar på och inför något, störande ljud och ämnesundervisning som är mest stressande för dessa barn i skolan. Utifrån detta har vi i vår slutdiskussion försökt se vad man kan göra för att minska den negativa stressen i skolan och skapa en god lärandemiljö.</p>

I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn. För att täcka av våra teman valde vi att använda oss av en halvstrukturerad intervjuform där vi framförallt utgick ifrån barnens svar, men även hade förberett oss med förslag på egna frågor. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta stycken barn. Vårt resultat bygger på dessa åtta barns individuella upplevelser av stress. Våra slutsatser är att det är tankar på och inför något, störande ljud och ämnesundervisning som är mest stressande för dessa barn i skolan. Utifrån detta har vi i vår slutdiskussion försökt se vad man kan göra för att minska den negativa stressen i skolan och skapa en god lärandemiljö.

Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete. Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.

The purpose of this study was to examine psychosomaticsymptomsissuesamongst children and adolescents between the ages of 0-18 years and to clarify the underlying factors.Method: Literature study based on 10 scientific articles.Results: Psychosomatic issues amongst children and adolescents, due to stress, were common in Europe and Scandinavia. The symptoms varied between gender and age. The underlying factors were mainly school environmental issues, home conditions, socio-economic situations and disputes with teachers and peers. The symptoms varied from headache, gastro intestinal problems and insomnia to eating disorders, depression and pounding heart.               Conclusion: The future of children’s psychosomatic health depends on interventions on all levels of society since they are affected by everything from school environment and home conditions to unemployment and recession. / Syftet med denna studie var att belysa psykosomatiska symptom hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år samt tydliggöra bakomliggande orsaker.Metod: Litteraturstudie baserat på 10 stycken vetenskapliga artiklar.Resultat: Barn i Europa, främst Skandinavien, upplevde olika psykosomatiska symptom till följd av stressande händelser och dessa symptom varierade även mellan ålder och kön. Skolmiljön var en stor utlösande faktor, likväl som hemförhållanden, socioekonomisk situation och osämja med lärare, jämnåriga och familjemedlemmar. Symptomen var allt från huvudvärk, mag- tarmproblem och sömnsvårigheter till nedstämdhet, ätstörningar och hjärtklappning.Slutsats: Barns framtida psykosomatiska hälsa är beroende av insatser på alla nivåer i samhället, då de påverkas av allt från skolmiljöerna de befinner sig i och hemförhållanden, till arbetslöshet och lågkonjunktur.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i så fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig på elva elever i år 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. </p><p>Min teoretiska del består av två delar, den första behandlar definitioner av två centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanställer relevant forskning om barns stress. Tidigare forskning visade att det förekommer stress bland elever i skolan och att det finns många olika faktorer som framkallar stress hos barn. </p><p>Resultatet av min empiriska undersökning visar att det förekommer stress i samband med matematik hos yngre skolbarn. Symptomen som uppkommer är av psykisk eller fysisk karaktär i form av tankar som kretsar kring stress och huvudvärk. De psysiska symptomen var de vanligaste förekommande. Som framkommer i den teoretiska delen finns det olika faktorer som kan frambringa stress, vilket även syns i mitt resultat. Eleverna uppgav att de blev stressade i samband med att tiden inte räcker till, konkurrens i form av tävling i läroboken, för stora utmaningar i form av för svåra tal samt för hög ljudvolym. Jag ville undersöka om det fanns ett samband mellan krav och stress. Ingen elev uttalade detta explicit, men av samband kunde jag urskilja att detta samband fanns.</p>

<p>Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar. Den första delen tar upp ett historiskt perspektiv av stress. Andra delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Den tredje och avslutande delen tar upp tidigare forskning kopplat till våra frågeställningar. </p><p>I resultatdelen går vi igenom de svar vi fick från enkätundersökningen samt elev- och pedagogintervjuerna. I vår analys och diskussionsdel diskuterar vi svaren i resultatdelen och drar följande slutsatser. Att eleveri klass 3 är stressade både i hemmet och skolan. Detta beror mycket på tidsbrist, pedagogernas stress och en pressad planering. I skolan upplever eleven konkurrens, att de jäktar till och från olika lektioner, många läxor och redovisningar som källor till stressen. I vårt resultat av enkäter fick vi en skillnad i svar från killarna respektive tjejerna. Undersökningen visar också på att många elever har mycket att göra på fritiden och detta påverkar deras skolarbete. Föräldrarnas stress påverkar eleverna negativt och det är dem som stressar sina barn innan och efter skolan. Vi diskuterar även pedagogernas roll i elevernas stress.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i så fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig på elva elever i år 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del består av två delar, den första behandlar definitioner av två centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanställer relevant forskning om barns stress. Tidigare forskning visade att det förekommer stress bland elever i skolan och att det finns många olika faktorer som framkallar stress hos barn. Resultatet av min empiriska undersökning visar att det förekommer stress i samband med matematik hos yngre skolbarn. Symptomen som uppkommer är av psykisk eller fysisk karaktär i form av tankar som kretsar kring stress och huvudvärk. De psysiska symptomen var de vanligaste förekommande. Som framkommer i den teoretiska delen finns det olika faktorer som kan frambringa stress, vilket även syns i mitt resultat. Eleverna uppgav att de blev stressade i samband med att tiden inte räcker till, konkurrens i form av tävling i läroboken, för stora utmaningar i form av för svåra tal samt för hög ljudvolym. Jag ville undersöka om det fanns ett samband mellan krav och stress. Ingen elev uttalade detta explicit, men av samband kunde jag urskilja att detta samband fanns.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar. Den första delen tar upp ett historiskt perspektiv av stress. Andra delen är en begreppsanalys där begreppet stress definieras och förklaras. Den tredje och avslutande delen tar upp tidigare forskning kopplat till våra frågeställningar. I resultatdelen går vi igenom de svar vi fick från enkätundersökningen samt elev- och pedagogintervjuerna. I vår analys och diskussionsdel diskuterar vi svaren i resultatdelen och drar följande slutsatser. Att eleveri klass 3 är stressade både i hemmet och skolan. Detta beror mycket på tidsbrist, pedagogernas stress och en pressad planering. I skolan upplever eleven konkurrens, att de jäktar till och från olika lektioner, många läxor och redovisningar som källor till stressen. I vårt resultat av enkäter fick vi en skillnad i svar från killarna respektive tjejerna. Undersökningen visar också på att många elever har mycket att göra på fritiden och detta påverkar deras skolarbete. Föräldrarnas stress påverkar eleverna negativt och det är dem som stressar sina barn innan och efter skolan. Vi diskuterar även pedagogernas roll i elevernas stress.