• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 136
  • 2
  • Tagged with
  • 138
  • 91
  • 74
  • 65
  • 65
  • 64
  • 56
  • 51
  • 42
  • 38
  • 28
  • 24
  • 22
  • 17
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad får maskrosorna att växa? : En kvalitativ studie om skyddsfaktorer för maskrosbarn / What makes the dandelion grow? : A qualitative study about the protective factors for children in dysfunctional families

Engström, Fredrica, Engström, Lisa January 2012 (has links)
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna. Skyddsfaktorerna delades upp i tre kategorier: skyddspersoner, personlighet och sysselsättning. Relationer till individer som gett maskrosbarnen hjälp och stöd visade sig vara en betydande skyddsfaktor. Ens personlighet och förmågor att hantera situationen har även det verkat som en skyddsfaktor. Sysselsättning, så som att komma bort ifrån hemmet och hemsituationen har också hjälpt dessa individer.
2

Framgångsfaktorer i den behandlande ungdomsvården

Österberg, Petter January 2012 (has links)
Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv. Den teoretiska ansatsen tas främst utifrån Antonovskys teori om KASAM, men även utifrån teorier om coping. Informanternas berättelser analyseras med hjälp av denna teoretiska referensram samt utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att vissa faktorer är viktiga för att tillgodogöra sig och fullfölja behandlingen medan andra faktorer är viktiga för att bibehålla en beteende- och livsstilsförändring.  Faktorer och teman som framskrider som särskilt betydelsefulla utifrån informanternas berättelser är motivation, aktörskap och motståndskraft. Avslutningsvis förs en diskussion kring vilka fördelar ett salutogent perspektiv har för behandlingsarbetet i praktiken. Att alstra framgång istället för att undvika misslyckande är en av studiens viktigaste slutsatser
3

Livsberättelser av unga män i förorten : En kvalitativ studie om identifiering av risk- och skyddsfaktorer

Gorgis Poulos, Ival, Dulger, Nouhadra January 2016 (has links)
Syftet med studien är att studera bakomliggande orsaker till uppkomsten av brottsliga handlingar hos personer med invandrarbakgrund i utsatta områden. Studiens centrala frågeställning är att undersöka hur intervjupersonerna ser på sina uppväxtförhållanden. För att besvara frågeställningen utgick vi från en kvalitativ metod och använde oss av semistrukturerade intervjuer innehållande narrativa inslag, med fyra intervjudeltagare. Ett av studiens viktigaste resultat är att riskfaktorer i tidig ålder är indikationer på brottsliga beteenden, men forskning visar att det är nästintill omöjligt att med säkerhet predicera om riskfaktorer i ungas liv leder till senare brottslighet. Förändringar kan ske både i livsförloppet och i individernas sociala nätverk som i sin tur leder till strukturella förändringar i individernas liv. Dessa förändringar kan både främja och hämma brottsliga beteenden hos en individ, beroende på om förändringarna utgör risk-eller skyddsfaktor.  Slutsatsen av studien är att ingenting är på förhand givet, vi kan inte med säkerhet säga att en individ med vissa riskfaktorer kommer att bli kriminell.
4

Vuxna maskrosbarns upplevelser av sin barndom : En kvalitativ intervjustudie

Lindell, Moa, Silfver, Peter January 2007 (has links)
No description available.
5

Självskadebeteende; orsaker, funktion och behandling : En kvalitativ litteraturstudie av aktuell forskning

de Boer, Anna, Staaf, Hanna January 2009 (has links)
<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteende innefattar bl.a. att skära, bränna eller att slå sig själv och den vanligaste definitionen avser; ett avsiktligt beteende för att kroppsligt skada sig själv utan intention att begå självmord. Det är ett fenomen som enligt flera professioner anses öka, något som kanske beror på den tilltagna medvetenheten om problemet. Självskadebeteende är i dagsläget inget eget diagnostiskt tillstånd. <strong>Syftet: </strong>var att kartlägga vad forskningen kunnat fastställa kring självskadebeteende vad gäller orsaker, funktioner och behandlingsmetoder. <strong>Metod:</strong> studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom en litteraturöversikt med ett urval av totalt 13 artiklar. <strong>Resultat:</strong> orsaker till att en person utvecklar självskadebeteende kan bl. a. vara traumatiska barndomsupplevelser, fysiska -, psykiska - och sexuella övergrepp liksom missbruk och psykisk störning. Funktionerna med beteendet kan vara känsloreglering, självbestraffning och att erhålla uppmärksamhet etc. Forskningen kring behandlingsmetoder är bristfällig, dock ges förslag vad gäller; EFT - Emotion Focused Therapy, MI - Motiverande samtal samt betydelsen av socialt stöd och bekräftelse för att förebygga utvecklandet av ett självskadebeteende. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna bedriva mer effektiv forskning krävs en enhetig och allmänt erkänd definition. Det är viktigt att fortsätta bedriva forskning vad gäller evidensbaserade behandlingsmetoder då det är ett område där forskningen varit bristfällig.</p></p>
6

Vuxna maskrosbarns upplevelser av sin barndom : En kvalitativ intervjustudie

Lindell, Moa, Silfver, Peter January 2007 (has links)
No description available.
7

Självskadebeteende; orsaker, funktion och behandling : En kvalitativ litteraturstudie av aktuell forskning

de Boer, Anna, Staaf, Hanna January 2009 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende innefattar bl.a. att skära, bränna eller att slå sig själv och den vanligaste definitionen avser; ett avsiktligt beteende för att kroppsligt skada sig själv utan intention att begå självmord. Det är ett fenomen som enligt flera professioner anses öka, något som kanske beror på den tilltagna medvetenheten om problemet. Självskadebeteende är i dagsläget inget eget diagnostiskt tillstånd. Syftet: var att kartlägga vad forskningen kunnat fastställa kring självskadebeteende vad gäller orsaker, funktioner och behandlingsmetoder. Metod: studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom en litteraturöversikt med ett urval av totalt 13 artiklar. Resultat: orsaker till att en person utvecklar självskadebeteende kan bl. a. vara traumatiska barndomsupplevelser, fysiska -, psykiska - och sexuella övergrepp liksom missbruk och psykisk störning. Funktionerna med beteendet kan vara känsloreglering, självbestraffning och att erhålla uppmärksamhet etc. Forskningen kring behandlingsmetoder är bristfällig, dock ges förslag vad gäller; EFT - Emotion Focused Therapy, MI - Motiverande samtal samt betydelsen av socialt stöd och bekräftelse för att förebygga utvecklandet av ett självskadebeteende. Diskussion: För att kunna bedriva mer effektiv forskning krävs en enhetig och allmänt erkänd definition. Det är viktigt att fortsätta bedriva forskning vad gäller evidensbaserade behandlingsmetoder då det är ett område där forskningen varit bristfällig.
8

Ungdomsbrottslighet : En tvärsnittstudie vid nio Maria-mottagningar i Sverige

Piri, Angelica, Ramberg, Therese January 2017 (has links)
Det övergripande syftet med studien är att beskriva och jämföra ungdomar inskrivna vid nio Maria-mottagningar i Sverige med avseende på om de dömts för brott eller inte. Ytterliggare ett syfte är att belysa eventuella skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Jämförelsen görs med utgångspunkt i ett antal bakgrunds- och riskfaktorer som i forskningen identifierats som centrala för att predestinera en framtida brottsutveckling. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader mellan gruppen brottsdömda respektive övriga ungdomar med avseende på ett antal bakgrunds- och riskfaktorer? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor inom gruppen brottsdömda? Vi har formulerat hypoteser: Det finns skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar. Det finns skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk forskningstradition med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittstudie som grundar sig på sekundärdata från UngDOKs inskrivningsformulär. Vi fann signifikanta skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar på ett flertal olika livsområden. De brottsdömda ungdomarna är i högre utsträckning utsatta för fysiskt våld och andra brott, de umgås mer med vänner involverade i brottslighet, har svårare att kontrollera våldsamt beteende, det förekommer mer neuropsykiatriska diagnoser och så har gruppen varit mer placerad på institution eller familjehem. Vi fann även betydande signifikanta skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Resultaten påvisar att brottsdömda flickor har en mer problematiskt historia med inslag av svåra uppväxtförhållanden, utsatthet för olika former av våld och har i större utsträckning psykisk ohälsa.
9

“En människa, inte bara en elev” : En undersökning som låter individer som begått brott  tala om sin skolgång / “A human, not only a student” : A study that allows people who have committed crimes to talk about their past experiences at school

Eriksson, Linda, Trångteg Öhman, Frida January 2019 (has links)
Studiens syfte var att undersöka individer som begått brott och deras skolgång för att se om det finns faktorer i skolan som kan ha bidragit till utvecklandet av ett kriminellt beteende. Frågeställningarna var “Vilka erfarenheter har intervjudeltagarna av grundskolan och eventuella gymnasiestudier?” och “Vilka skolrelaterade risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet kan utläsas utifrån deras berättelser?”. I skolan finns ett antal skydds-och riskfaktorer som enligt tidigare forskning kan verka för att minimera eller förstärka risken för kriminellt beteende. Sociala band-teorin användes för att analysera resultatet. För att strukturera datamaterialet applicerades kvalitativ innehållsanalys på intervjusvaren. Genom två semistrukturerade intervjuer och två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare som har begått brottsliga handlingar framkom berättelser om situationer i skolan. Utifrån de berättelserna gick det att utläsa vilka risk-och skyddsfaktorer som kan ha påverkat intervjudeltagarnas brottsaktivitet. Bland annat förekom skolk, mobbning, vara uttråkad i skolan och dålig relation till lärarna. Slutsatserna var att individerna som intervjuades hade en dålig relation till skolan, men att även andra faktorer kan ha inverkat på risken för brottslighet. / The aim of this study was to get an understanding of the past experiences at school of persons with a criminal past. The purpose was to understand risk-and protective factors which contributes to the development of their criminal behavior. The research questions are “What experiences do the interview participants have from primary school and possibly high school?” and “What school related risk- and protective factors for criminality can be deducted from their stories?”. Based on previous literature, there are risk-and protective factors which whether increase or decrease criminal behavior. In order to collect data, two semi structured and two focus group interviews with in total eight participants were conducted. The social bonding- theory built the theoretical framework that were used to interpret the results. The results were analysed with qualitative content analysis. It was possible to interpret which risk- and protective factors that could have had an impact in the participants’ delinquency from their stories. The results showed that the risk factors are truancy, bullying, being bored in school and a bad relationship with the teachers. The conclusions was that the participants had a bad relationship with school, but it is recognized that there are additional impacting factors leading to criminal behaviour.
10

Att förebygga depression hos ungdomar

Sörbergh Runesson, Susanne January 2012 (has links)
Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom. En studie undersökte risk- och skyddsfaktorers betydelse för utvecklandet av depressiva symtom. I resultatet kom det fram att preventionsprogrammen var effektiva och innehållet i dessa byggde på kognitiv grund. Kognitiv grund innebar att ungdomarna fick lära sig nya sätt att hantera svåra livssituationer på. Sjuksköterskans roll kunde vara att arbeta hälsofrämjande och stärka skyddsfaktorer. Slutsats är att preventionsprogrammen är effektiva men det är sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som har störst betydelse för att ungdomen ska återfå sin hälsa. Det förebyggande arbetet behöver utvecklas i skolorna för att nå fler ungdomar och behöver ske under enklare former. / Litteraturstudie.

Page generated in 0.0301 seconds